publicerad: 2001
SYSTEM syste4m, sbst.1, n. (Serenius D 4 a (1734) osv.) ((†) r. l. m. 2BorgP 4: 443 (1731: handellssystemen, sg. best.), Weste (1807)); best. -et resp. -en; pl. = (Järta 1: 53 (1809) osv.), äv. (numera föga br.) -er (Rålamb 4: 102 (1690), Östergren (1952; anfört ss. ålderdomligt)).
Ordformer
(sistem (-e) 1723—1794. sustem (-e) 1752 (: Sustem Inventarii galoner)—1772 (: Susteme galoner). system (sÿ-, -mm, -e) 1690 osv. systäm 1889)
Etymologi
[liksom dan. o. nor. system, t. system, eng. system, fr. système, ä. fr. äv. sistème, senlat. systema, ytterst av gr. σύστημα, något sammanställt, sammanställning, till συνιστάναι, sätta samman, ordna, av σύν, samman (se SYN-), o. ἱστάναι, ställa, rotbesläktat med STÅ, STÄLLA. — Jfr SYSTEMATIK, SYSTEMATIKER, SYSTEMATISERA, SYSTEMATISK, SYSTEMATISM, SYSTEMATOLOGI, SYSTEMERA, SYSTEMISK, SYSTEMOLOGI]
1) om i naturen l. kroppen förekommande enskilda element l. delar l. dyl. som hänger samman med varandra så att de bildar en ordnad helhet; särsk. (i fackspr.) om en sådan enhet bestående av sammanhängande l. sammanhörande naturformationer (t. ex. sjöar l. bergskedjor); särsk. (geol.) om en stratigrafisk enhet omfattande alla bildningar från en viss geologisk period (jfr FORMATION 2 a β). Man antager, att Ugriska kolonier utvandrat ifrån Obska systemet och sammansmält med de Jenisejska Ostjakerne. Castrén Res. 2: 274 (1847). Flera skikt (av olika bergarter) bilda ett lag eller en skiktgrupp, flera lag en geologisk etage, flera etager en serie, flera serier ett system. Svenonius Stenr. 208 (1888). Medelhafvet .. utgör ett system af sjövägar .. hvars rikedom på öar lät .. sjömannen utan svårighet företaga vidsträckta resor. EkonS 2: 421 (1899). Norr om Sänksjön bildar åsen ett system av kullar och ryggar. SvGeogrÅb. 1927, s. 53. Ett kilometerlångt system av öppna sprickor. Därs. 1943, s. 1. System (dvs.) kronostratigrafisk enhet omfattande den lagerserie som bildats under motsvarande period. TNCPubl. 86: 259 (1988). — jfr ALP-, BERG-, BERGLAGER-, BIFLODS-, DAL-, DAMM-, DIKES-, FLOD-, FLOTTLEDS-, INSJÖ-, JURA-, KARBON-, KRIT-, KVARTÄR-, PERM-, RAVIN-, SILUR-, SJÖ-, SKIKT-, SKÖL-, VATTEN-SYSTEM m. fl. — särsk.
a) astron. om sammanfattningen av de i rymden befintliga himlakropparna; särsk. (o. numera bl.) om sammanfattningen av de himlakroppar vars inbördes plats o. rörelse är bestämd av kropparnas ömsesidiga dragningskraft; särsk. om de planeter som kretsar kring solen (l. ngn annan stjärna); särsk. i l. elliptiskt för ssgr. Ännu et annat slag stjernor visa sig uti vårt systeme. Höpken ÅmVetA 1745, s. 24. Om Solen kunna vi ej göra oss annat begrepp, än at hon är en .. kropp, som gifver ljus och värma åt alla de kroppar, som äro uti vårt Planetariska System. Duræus Naturk. 146 (1759). Alla de klot som höra till vårt system. Weste FörslSAOB (c. 1817). Solen och planeterna bildar ett system. SvHandordb. (1966). — jfr BINÄR-, KOMET-, PLANET-, SOL-, STJÄRN-SYSTEM m. fl.
b) (i fackspr.) om sammanfattningen av organ l. vävnader l. celler o. d. med samma l. likartad byggnad l. funktion i (ett parti av) människo- l. djur- l. växtkropp; äv. (vard.), särsk. i sg. best., om organismen i sin helhet (särsk. med tanke på människokroppen). Hvar och en organisk kropp formerar ett enda helt, ett fulländadt System, hvars alla delar öfverensstämma sig emellan. Stiernstolpe Cuv. 73 (1821). I samma mån vegetativa systemet genom omåttlig fuktighet luxurierar, aftager fruktifikation, blom- och fruktbildning. BotN 1845, s. 73. System kallas i Anatomien en sammanfattning af kroppens likartade organer eller väfnader. Collin Ordl. (1847). (Ett) i lefvern befintligt system af kapillarkärl, som .. bilda lefver-venerna .. hvilka mynna ut i undre hålvenen. Denna del af det venösa systemet kallas portåder-systemet. Thorell Zool. 1: 78 (1860). Menar ni verkligen .. att jag skall dricka den här smörjan? — Varför inte? Det sätter sprätt på systemet. Hammarling Wodehouse JeevesKlar. 111 (1937). En teknik som gjort det möjligt att .. mäta den elektromagnetiska strålningen hos olika biologiska system. Edberg DalAnde 167 (1976). Vid parkinsonism .. är balansen mellan två viktiga kemiska informationssystem i hjärnan störd. Dels föreligger en underfunktion i det ena systemet .. dels föreligger en relativ överfunktion i det andra systemet. PatFass 1990—91, s. 596. — jfr BEN-, BIROT-, BLAD-, BLOD-, BLODKÄRLS-, CEREBRAL-, CIRKULATIONS-, GANGLIE-, HJÄRN-, HUD-, KAPILLÄR-, KÄRL-, KÖRTEL-, LYMF-, MUSKEL-, NERV-, ORGAN-, PORTÅDER-, PULSÅDER-, RESPIRATIONS-, ROT-, SFINKTER-, SKELETT-, SKOTT-, SPINAL-, VEN-SYSTEM m. fl.
2) om sammanfattningen av enskilda sammanhängande l. sammanhörande l. i förbindelse bragta föremål l. komponenter l. delar l. element l. processer o. d. som bildar en samverkande enhet l. ordnad helhet o. fungerar efter bestämda principer. — jfr ARM-, AXEL-, BAKLADDNINGS-, BLOCK-, BÅG-, HÄVSTÅNGS-, KOORDINAT-, KORRIDOR-, KORT-, LAMELL-, NÅL-, PUMP-, RAKET-, REMINGTON-, RENINGS-, REVOLVER-, RIST-, ROST-, RUT-, RÄFFEL-, RÖR-, SEPARAT-, SIGNAL-, SLUSS-, SMÖRJ-, SOLFJÄDER-, SOLENOID-, SPINDELNÄT-, SPIRAL-, SPRINKLER-, STOPPCYLINDER-, STRÄVPELAR-SYSTEM m. fl. — särsk.
a) (i fackspr., särsk. tekn.) om sådana föremål l. komponenter osv. i en teknisk anordning l. apparat l. maskin l. instrument o. d., som behövs för att anordningen osv. skall fungera (stundom liktydigt med: mekanism l. anordning l. arrangemang o. d.). När alla Delar eller stycken af en sak sättas ihop i deras rätta ordning och läge, där de böra sitta, til at ihop utgöra det Hela, kallas det et Systeme. (Gjörwell o.) Bergklint Sam. 71 (1775). Fyra rundt omkring en gemensam skorsten stående ugnar utgöra ett kontinuerligt system och tillåta ett särdeles fördelaktigt tillgodogörande af brännmaterialerna. TT 1872, s. 111. Systemet med dold fjäder (i stavkyrkovirke) efterträdes av ett system med fjäderplanka. Fatab. 1930, s. 144. Allt efter arbetsprocessen kan man särskilja gasturbiner med a) öppet system b) slutet system c) halvslutet system. IngHb. 2: 883 (1948). — särsk. datal. i dator, om sammanfattningen av de primära komponenter l. data som ingår i den program- o. maskinvara som styr o. organiserar arbetet mellan datorn o. de enheter som är anslutna till den, operativsystem. SvD 31 ⁄ 1 1965, s. 20. (I) datatekniken, används ordet system som helhetsbeteckning för både maskinvara, metoder och programvara. BraBöckLex. 22: 268 (1980). Att starta systemet. Hesselmann Macintosh 13 (1986).
b) om sammanfattningen av alla de delar som hör till ett fästningsverk o. d.; särsk. ss. senare led i ssgr (se t. ex. BASTIONS-, BEFÄSTNINGS-, BESTYCKNINGS-SYSTEM).
c) om sammanhängande nät l. kedja o. d. (av ngt), ungefär liktydigt med: nätverk. Korn och hafra .. äro försedda med ett ymnigt system af rötter. QLm. 3: 30 (1833). Ett helt system av diken och kanaler. Östergren (1952). Genom staden går ett system av kanaler. SvHandordb. (1966). — jfr GÅNG-, KANAL-, KLOAK-, SPÅR-, VATTENLEDNINGS-, VÄG-SYSTEM.
d) fys. om kropp l. kraft l. annan storhet, l. sammanfattande, om flera kroppar l. krafter l. andra storheter som samverkar i en fysikalisk process. Ett astatiskt system af tvenne magnetnålar. Fock 1Fys. 594 (1855). I de följande paragraferna .. skola vi bringa (de tidigare nämnda) jämviktsvillkoren .. i en .. form .. som blir av stor betydelse som förberedelse till kroppars eller systemers statik. Ekman Mek. 238 (1919). Isolerade system .. Vid jordslutning på en fas kommer systemets nollpunkt att antaga fasspänning till jord. IngHb. 3: 104 (1949).
e) mat. om flera ekvationer som på ngt sätt bildar en enhet, ekvationssystem; äv. om sammanfattningen av alla logaritmer med samma bas (särsk. i ssgn LOGARITM-SYSTEM). Vid lösning av ett ekvationssystem med tre obekanta elimineras först en av de obekanta, så att man erhåller ett system med två ekvationer och två obekanta. Hedström o. Rendahl Alg. 56 (1915).
f) mus. i fråga om notskrift, om de (numera till antalet) fem parallella horisontella linjer som används för nottecknens placering, notplan, notsystem, linjesystem. Dalin (1854). Om man, såsom för klavéret, behöfver två system (för höga och låga tonregionen på en gång), så förbindas dessa genom klammer. Möller LbMus. 5 (1880). SohlmanMusiklex. 4: 759 (1977).
g) konst. om sammanfattningen av de olika komponenter l. element som i olika kombinationer bildar en (konstnärlig) enhet o. tillsammans kännetecknar en stilart inom byggnadskonsten; äv. konkretare, om sättet l. tekniken att tillämpa en viss stil vid byggande. Prakttrappan, hvars konstiga system och praktfulla öfre del icke medgifvit en anslående entré. Estlander KonstH 410 (1867). Den romanska stilens system. Hahr ArkitH 178 (1902). Det förnämsta exemplet på detta system (dvs. den romanska stilens) är Nôtre-Dame du Port i Clermont .. Koret har fyra radialt utbyggda kapell. Äfven korsarmarna ha ett kapell i öster. Därs. 205. Gotikens system .. ledde bl. a. till spetsbågens konsekventa användning. 2SvUppslB 11: 975 (1949).
h) i allmännare l. bildl. anv. (Att den flicka,) som ni blifvit mäst bekant med, skulle vara den som Himmelen giort för er, vore ej det ett Mirakel? .. och ett system af mirakler, om just denna himmelska lycka hände flera af edra Vänner? Thorild (SVS) 4: 140 (1794). Under de formellt mer eller mindre betydliga ämbetsfelen dolde sig ett system af egennytta och försnillning. De Geer Minn. 1: 121 (1892). Han .. kände sig åtminstone ytligt lugnad, när han bara såg ett system av tankstreck, frågetecken och spetsiga cirkelsektorer, bakom vilket man med nätt nöd kunde ana en ansiktskontur. Siwertz Tråd. 48 (1957).
3) (i fackspr., i sht filos.) om samlad enhet av iakttagelser l. erfarenheter l. idéer l. kunskaper l. förutsättningar l. handlingar o. d. förbundna o. logiskt ordnade efter (en) bestämd(a) princip(er) (o. formulerade i definitioner l. hypoteser o. d.); om ngt sammanhängande helt av begrepp; äv. om systematisk uppställning av satser l. regler som tillsammans utgör en lära (se LÄRA, sbst. 2, 3), lärobyggnad l. lärosystem l. tankebyggnad. Rålamb 4: 102 (1690). Det Copernicanska systemet. Duræus Naturk. 142 (1759). System, ett sammanhängande helt af kunskaper, härledde ur en gemensam princip. Grubbe FilosOrdl. (c. 1845). System är den tankeform, som utgör tänkandet af en flerhet af begrepp i logiskt sammanhang. Ribbing Log. 30 (1879). Origenes sökte .. att förena kristna och hellenistiska motiv i ett alltomfattande filosofiskt system. Aspelin TankVäg. 1: 175 (1958). Hegels filosofiska system. SvHandordb. (1966). — jfr BEVISNINGS-, DOGM-, EMANATIONS-, FÖRNUFTS-, IDENTITETS-, KATEGORI-, NORM-, ORSAKS-, REFERENS-, REGEL-, RELIGIONS-, RÄTTS-, SKOL-, SMAK-, TANKE-, TROS-, VÄRLDS-SYSTEM m. fl. — särsk.
a) språkv. om (princip som präglar l. karaktäriserar en) funktionell klass l. kategori av språkelement l. ett språk som funktionell enhet, ofta liktydigt med: struktur l. uppbyggnad o. d. Ej .. ligger något väsendtligt i latinska versificationens och hela prosodiska systemets afvikelser ifrån den grekiska för öfrigt. Höijer 4: 45 (c. 1812). Hvarje språks grammatiska system är .. icke, som den allmänna språkläran menade, ett uttryck af det ena logiska kategorischemat. Claëson 1: 236 (1858). Man har .. försökt att .. använda den latinska grammatikens kategorier vid analys av språk, som har ett helt annat system av språkformer än latinet. Regnell Sem. 144 (1958). — jfr ACCENTUATIONS-, ALFABET-, ALLITTERATIONS-, BÖJNINGS-, DEKLINATIONS-, FORM-, KASUS-, KONJUGATIONS-, KONSONANT-, LJUD-, SPRÅK-, VOKAL-SYSTEM m. fl.
b) (†) i allmännare anv., övergående i l. närmande sig bet.: idé l. åsikt l. uppfattning; särsk. i uttr. vara av olika system med ngn, vara av l. ha annan uppfattning än ngn. Min moder tror ännu kunna öfvertala mig från sjön. Min farbror, som bättre kan jugera om denna sak, ville jag önska fick höra edra skäl. Kanske att han kunde ändra hela den tagna systemen. Tersmeden Mem. 1: 127 (c. 1790). (J. Gyllenstierna som) In politicis var af olika susteme med Totten (dvs. greve Tott). HSH 9: 122 (c. 1800). Almqvist Törnr. 1: 47 (1839).
4) [eg. specialfall av 3] (i fackspr.) om en systematisk sammanställning l. indelning av ngt; särsk. (naturv.) om en efter vetenskapliga principer (likhet l. släktskap o. d.) gjord sammanställning l. indelning (i arter, släkter, familjer, ordningar o. d.) över växter, djur o. mineral; äv. om sådan sammanställning osv. av grundämnen; äv. om princip(er) som ligger till grund för sådan sammanställning osv. Naturligt system (biol. o. zool.), sammanställning där organismerna är indelade efter olika grader av (förmodad) släktskap, artificiellt system, sammanställning där organismerna är indelade efter en l. flera ytliga egenskaper men utan hänsyn till släktskap l. likhet. En grundfast och swarsgod Systeme (inom naturvetenskapen) kunde byggas. Triewald Förel. 1: Föret. 3 a (1735). Berzelius Brev 8: 41 (1815; om mineralsystem). Linné, hvars djerfva snille fattat den jetteplan att i ett System omfatta hela Naturen. VetAH 1816, s. 23. Det sätt hvarpå vexterna ordnas och indelas kallar man ett botaniskt system. Berlin Lrb. 87 (1880). (Professorn utgår ifrån) att djurbilderna å brakteaterna äro utförda med en sådan naturtrohet, att man .. kan bestämma de afbildade djurens plats i det zoologiska systemet. AntT XIV. 2: 28 (1895). För att kunna överblicka de många släkter, av vilka växtriket består, måste de .. ordnas i bestämda grupper, ett system måste uppställas. Ursing SvVäxt. 21 (1944). Den naturliga indelningen av grundämnena föreligger i det periodiska systemet. Östergren (1952). — jfr KRISTALL-, MINERAL-, NATUR-, SEXUAL-, VÄXT-SYSTEM m. fl. — särsk. (i fackspr.) om en (efter viss(a) princip(er) gjord) indelning i enheter för mått l. vikt l. mynt o. d.; särsk. ss. senare led i ssgr. Det system av enheter man får, om längden uttryckes i centimeter, massan i gram och tiden i sekunder, kallas CGS-systemet. Bergholm Fys. 1: 103 (1922). BonnierKL 8: 496 (1927). jfr CENTESIMAL-, DECIMAL-, DUODECIMAL-, METER-, MÅL-, MÅTT-, RÄKNE-, SEXAGESIMAL-, TIOTALS-, VIKT-SYSTEM m. fl.
5) [utvecklat ur 3] om sammanfattningen av allt som hör till viss företeelse l. verksamhet l. visst företag o. d., ofta liktydigt med: väsen(de) l. skick o. d. — särsk.
a) polit. o. hist. om social l. samhällsekonomisk l. politisk ordning l. form l. modell l. organisation, särsk. med tanke på de principer som den är (l. uppfattas vara) bestämd av; i sg. best. äv. dels om sammanfattningen av en stats o. d. olika organ l. institutioner o. d. med särskild tanke på dessas inbördes samverkan, dels om den rådande politiska uppfattningen; stundom närmande sig bet.: dels regim, dels statsform l. regeringsform. Ett politiskt, merkantilt, ekonomiskt system. 2RA 1: 308 (1723). (På 1400-talet började) hela Europa .. fatta en ny Stats-klokhet, en ny Systeme. Dalin Vitt. II. 6: 122 (1749). Abbé Morellet sistem går ut på frihet i handel och näringar. Segerstedt Rosenstein 698 (i handl. fr. 1783). Vår längtan studsar mot systemets stängsel, / Som fjättrar hårdare än klostrets mur. Johnsson Återf. 18 (1913). Höglund Branting 1: 102 (1928: tsariska systemet). På allt fler håll går ett diktatoriskt system upp i limningen. DN 9 ⁄ 12 1989, s. 2. — jfr AGRIKULTUR-, ALLIANS-, ATELJÉ-, BLOCKAD-, BOJKOTT-, CENTRALISATIONS-, FEODAL-, FINANSTULL-, FRIHANDELS-, FRIHETS-, FÖRBUDS-, HANDELS-, HUSHÅLLS-, KOLONIAL-, KONTINENTAL-, LATIFUNDIE-, MERKANTIL-, NEUTRALITETS-, PROTEKTIONS-, RECIPROCITETS-, REGLERINGS-, SAMHÄLLS-, SANKTIONS-, SKYDDSTULLS-, STABILITETS-, STATS-, STORGODS-, SUBVENTIONS-SYSTEM m. fl.
b) i allmännare anv.; särsk. om sammanfattningen av de (efter vissa grundsatser l. idéer byggda) principer l. metoder l. åtgärder l. sätt varefter ngt är organiserat l. ordnat l. inrättat l. ngn organiserat osv. ngt o. d. (till ett helt); ofta liktydigt med: princip l. metod l. modell o. d.; stundom svårt att skilja från 6. 2RA 3: 789 (1734). Vid .. 1853 års riksdag, utgick från .. (F. F. Carlson) väckelse till uppkomsten af ett nytt system, som sedermera blifvit en af hörnstenarne vid folkskolebyggnaden. CHRundgren i 3SAH 2: 59 (1886). Med system inom frimureriet menas sammanfattningen af de sätt, enligt hvilka de olika frimuraresamhällena arbeta. FoU 19: 204 (1906). Svensk gymnastik enligt ”Lings system”. Haglund HållnRörOrg. 1: 87 (1924). Pedagogiska system. Lindström Vindsröjn. 97 (1939). Systemet med självbetjäning. SvHandordb. (1966). — jfr ADMINISTRATIONS-, ANDELS-, ANGIVELSE-, ARVSRÄTTS-, AUGURAL-, BEFORDRINGS-, BESKATTNINGS-, BESPARINGS-, BESTICKNINGS-, BETYGS-, BEVATTNINGS-, BEVILLNINGS-, BEVÄRINGS-, BIFURKATIONS-, BOKFÖRINGS-, BYRÅ-, CENSUR-, DAGLÖNAR-, DEPORTATIONS-, DIKNINGS-, ENKAMMAR-, ENTREPRENAD-, FABRIKATIONS-, FACK-, FARM-, FÄNGELSE-, FÖRBUNDS-, FÖRSVARS-, GRADUAL-, GUNSTLINGS-, GYMNASTIK-, GÖTEBORGS-, HÄVSTÅNGS-, INDELNINGS-, INNEBOAR-, INTERNAT-, ISOLERINGS-, KASERN-, KEDJE-, KLACK-, KONTROLL-, KORT-, KREDIT-, KRIGS-, LÅTGÅ-, LÖNE-, MAGASINS-, MOTBOKS-, MUT-, NAMN-, PENITENTIÄR-, PLOGNINGS-, POÄNG-, PREMIE-, PREMIERINGS-, PRUT-, PRYGEL-, PUFFNINGS-, RACKERI-, RAKET-, RANSONERINGS-, RAPPORTERINGS-, REALISATIONS-, REDOVISNINGS-, REFERENS-, REGEL-, REGIONAL-, REGISTER-, REGLERINGS-, REKRYTERINGS-, REKVISITIONS-, REMISS-, REPRESSALIE-, RESERV-, RESTRIKTIONS-, REVOLVER-, RIKS-, ROFFERI-, RULL-, RÄFFEL-, RÄTTSKRIVNINGS-, RÄTTSTAVNINGS-, SAMSKOLE-, SANKTIONS-, SEMAFOR-, SERIE-, SERVICEBOX-, SERVO-, SIGNAL-, SIGNERINGS-, SJUKVÅRDS-, SJÄLVSERVERINGS-, SKATTE-, SKOL-, SKRAFFERINGS-, SKRIFT-, SKRIV-, SKRÅ-, SKRÄCK-, SLUSS-, SLUSSNINGS-, SMUGGLERI-, SMYGHANDELS-, SOLIDARITETS-, SPAR-, SPION-, SPIONAGE-, SPORTEL-, SPRINKLINGS-, SPÄRRNINGS-, STATAR(E)-, STATIONS-, STAVNINGS-, STENOGRAFI-, STOCKHOLMS-, STRAFF-, STYCKETALS-, SYTNINGS-, UNDERVISNINGS-, ÅKERBRUKS-SYSTEM m. fl. — särsk.
α) i fråga om spelande på totalisator l. lotteri, om en (vanl. efter vissa principer gjord) kombination av olika valmöjligheter (som markeras (i rader l. fält o. d.) på en förtryckt kupong l. blankett o. d.). Ett stående system, ett system som icke ändras utan används gång på gång. 48 rader är det största system som får användas. KvällsP 15 ⁄ 10 1957, Bil. s. 2. Förra veckan beslöt han .. att komponera ett nytt system. DN(A) 2 ⁄ 4 1964, s. 15. Man kan .. inte konstruera system som garanterar säker vinst. Rankinen Lottosystem 3 (1986).
β) (numera bl. tillf.) i förb. med substantiv för att ange ngts konstruktion l. modell o. d., liktydigt med: typ l. modell l. konstruktion. Jordstampat hus vid Odense i Danmark, system Ellington. Upsala 30 ⁄ 8 1921, s. 1.
6) [specialfall av 5 b] metod l. plan l. planmässighet o. d.; ordning (o. reda); stundom utan klar avgränsning från 5 b. Bringa system i ngt. Method och System (är) siälen af al Scientia. Linné Stenr. 16 (c. 1747). Carl II (i England) .. regerade .. illa och utan Systeme. Gjörwell (o. Bergklint) Sam. 239 (1775). Jag har warit wid många Riksdagar, men en sådan, som denna, har jag aldrig belefwat; ty här är ingen system. AdP 1800, 1: 657. (Trädkryparens) näbb är i liflig rörelse, sonderande hvarje hål, hvarje spricka i barken. Det är system i hans arbete, det ser man. Ericson Fågelkås. 2: 28 (1907). Efter att först ha förvirrats av dessa tiotusentals ting, som utbjudas till försäljning, så observerar man .. ett visst system i all oredan. Aurén EurOr. 184 (1936). — särsk.
a) (†) i uttr. skriva (tänka, arbeta o. d.) i system, skriva osv. med ordning o. reda, skriva osv. systematiskt; äv. i uttr. driva ngt i en system, driva l. leda ngt systematiskt. Alt hwad man allenast låter komma an på minnet utan wiss ordning, det glömmer man snart och lätteligen; men det som författas i wiss ordning och System, kan aldrig förgätas. Linné Stenr. 16 (c. 1747). Deputationen .. finner wara högstnödigt .. at .. (lasarettet) må drifwas i en Systeme, och husacktig harmonie i alla desz delar träffas. PH 8: 5830 (1762). Skrifva, tänka, arbeta i system, med ordning och sammanhang. Weste FörslSAOB (c. 1817).
b) [jfr t. etwas in system bringen] i uttr. sätta l. bringa ngt i, förr äv. till (sådant l. sådant) system, bringa (sådan l. sådan) ordning (o. reda) i ngt, systematiskt ordna l. organisera ngt (så l. så); äv. allmännare, i fråga om systematiskt organiserande l. medvetet planerande av ngt för att vinna fördelar l. dra till sig uppmärksamheten o. d. At bringa .. (botaniken) till systeme .. är et stort företagande. Höpken 2: 4 (1750). Man kunde med skäl begära, att hwar och en Professor bragte sin Wetenskap i systeme, och utarbetade påliteliga grunder med tillräckliga illustrationer, och gåfwe det ut på Trycket. Hwalström SpecPaid. 226 (1773). Det var då .. (F. Bremer) satte pjunket i system, — detta pjunk, som förut endast i all tysthet dragit små förstulna suckar här och der i hennes arbeten. Sturzen-becker 1: 110 (1845, 1861). Nästen, sådana som Café Polonia, där utplundringen af berusade främlingar satts i system. Lidforss Fragm. 113 (1894, 1904). Allt satte han i ett rationellt system, såväl obetydligheter som viktiga ting. Moberg Rosell 36 (1932). Fastighetsskatten är godtycket satt i system. SvD 19 ⁄ 11 1986, s. 2.
(2 a (slutet), 5 b) -ANALYS. [efter eng. systems analysis] (i fackspr.) (ofta med matematiska hjälpmedel utförd) analys av (befintligt l. tänkt) system(s arbetssätt), särsk. ss. underlag för beslut inför bearbetning i dator. SvD(A) 1962, nr 104, s. 6. Systemanalys (dvs.) logisk följd av aktiviteter avseende definition av problem, undersökning av det nuvarande systemets arbetssätt samt bedömning av undersökningsresultaten i avsikt att fastställa kraven på det nya systemet. TNCPubl. 82: 117 (1984). NE (1995). —
(2 a (slutet), 5 b) -ANALYTIKER. (i fackspr., i sht datal.) person som yrkesmässigt sysslar med systemanalys. SvD(A) 30 ⁄ 4 1965, s. 26. —
(2 a (slutet), 5 b) -ARBETE~020. om (analys- o. planerings)arbete rörande utformningen av system, särsk. datorsystem. SvD(A) 25 ⁄ 3 1961, s. 8. Systemarbete är det analys- och planeringsarbete som föregår införandet av ett nytt ADB-system. Björk o. Saving ProgrFramt. 81 (1979). —
(1 b) -BEHANDLING. med. medicinsk behandling av system. Uppkomst av herpes simplex i ögat har .. rapporterats vid systembehandling med kortikosteroider. Fass 1978, s. 359. —
(2 a (slutet), 5 b) -BESKRIVNING. (i fackspr.) (detaljerad) beskrivning av ett system, särsk. dess egenskaper, funktion o. d. DN(A) 6 ⁄ 11 1963, s. 31. —
(1—5) -BILDANDE, p. adj. som bildar system; särsk. till 3. Kallenberg CivPr. 1: 1024 (1924). De stora systembildande tyska filosoferna från 1800-talets förra hälft: Kant, Fichte, Schelling m. fl. NordTBB 1939, s. 20. —
(3—5) -BILDARE. person som bildar system. Alla ekonomiska systembildare före (Karl Marx). Strindberg TjqvS 5: 152 (1886, 1909). —
(5) -BOLAG~02 l. ~20.
1) om ett (i samband med motbokssystemets avskaffande 1954 bildat) statligt aktiebolag med ensamrätt till detaljhandel med sprit, vin o. starköl o. fram till 1995 äv. till partiförsäljning med sprit osv. till restauranger o. d.; förr äv. om vart o. ett av de bolag som handhade utminutering (o. viss utskänkning) av spritdrycker (enligt göteborgssystemet); i sht i sg. best.; jfr -aktiebolag, rusdrycksförsäljnings-bolag o. system, sbst.2 Systembolaget i Göteborg genomförde .. 1912 en .. reform, enligt vilken .. erfordras personligt tillståndsbevis för att å utminuteringsställe få köpa brännvin. Flodström SvFolk 150 (1918). Landet är .. indelat i 41 detaljhandelsområden, vardera med ett systembolag, vilket dock kan ha flera utminuterings- och utlämningsställen. Elmér SvSocPolit. 230 (1943). Om lördag har 100 år förflutit sedan landets första systembolag bildades i Falun. UNT 21 ⁄ 10 1950, s. 8. BraBöckLex. (1980).
2) om systembolag (i bet. 1) tillhörig butik för försäljning av vin o. spritdrycker; jfr system, sbst.2 På systembolaget i Hudik inkommer en dag fiskaren Långström. Engström Gubb. 19: 26 (1937).
-förening. (förr) Västra Sveriges systembolagsförening. Östergren (cit. fr. 1920). För handläggning af gemensamma angelägenheter äro numera så godt som samtliga systembolag i landet anslutna till systembolagsföreningar. 2NF 36: 178 (1924). —
(3—5) -BYGGARE. om person som bygger upp l. skapar (l. byggt upp l. skapat) system; särsk. till 3: person som bygger upp osv. ett filosofiskt l. religiöst system. Johannes Damascenus, den förste noggranne och efter fullständighet sträfvande systembyggaren. Reuterdahl InlTheol. 357 (1837). Den ende filosof — i betydelsen av systembyggare och förkunnare — som jag med trosvisshet läste .. (var) Schopenhauer. Tingsten Liv 1: 153 (1961). Uppfattningen att Platon .. är systembyggare återkommer hos Paul Hoffman. Lychnos 1977—78, s. 312. (J. Berzelius) blev kemins store systembyggare och skapade det formelspråk för enskilda grundämnen som ännu används. Åberg SvH 375 (1978). —
(2—5) -BYGGE. särsk. till 3, 5 a, om lärobyggnad l. lärosystem; tankebyggnad. Det förefaller som om upphävandet av tidigare generationers systembyggen vore vetenskapens ständiga uppgift. Folkliv 1950—51, s. 178. Cartesius, den strängt rationalistiske tänkarens, profil .. skymtar bakom den franska klassicismens systembygge. IllSvLittH 2: 10 (1956). —
(2—5) -BYGGERI. särsk. till 3, 5 a; ofta nedsättande; jfr -bygge. Mästare i systembyggeriets lärda skrå. VLösen 1923, s. 259. Tidigare metodiskt ofullgångna och valhänta försök till systembyggeri .. stämmer till eftertanke. HT 1975, s. 354. —
(2—5) -BYGGNAD. abstr. o. konkret. (När religionslärarnas) systembyggnad en gång blifvit färdig, så skall den stå till evig tid, fast och orubblig, som Egyptens pyramider. Wikner Lifsfr. 1: 36 (1865). (Dantes) ”Divina commedia” är en pendang i poetisk form till .. (Tomas av Aquinos) stora teologiska systembyggnad. Grimberg VärldH 6: 495 (1935). —
(2 a (slutet), 5 b) -CHEF, sbst.1 (sbst.2 se sp. 15797) datal. chef för datorsystem med uppgift att ansvara för systemutformning, systemutveckling, programmering o. d. SvD(A) 26 ⁄ 8 1965, s. 6. —
(2 a slutet) -DISKETT ~diskät2, r.; best. -en; pl. -er. [senare leden av eng. diskette, liten, tunn, plastskiva för elektronisk lagring av information (till mindre dator); jfr t. diskette, fr. disquette, båda: dets.; diminutivbildning till disk, sbst.1] datal. diskett innehållande de drivrutiner som behövs för att starta datorn. Hesselmann Macintosh 85 (1986). —
(2 a (slutet), 5 b) -DOKUMENTATION. datal. dokumentation rörande konstruktion, drift, underhåll o. vidareutveckling av ett system för informationsbehandling. SFS 1976, s. 204. —
(2 a (slutet), 5 b) -DRIFT. (i fackspr.) drift av system, särsk. operativsystem. Systemdrift och entreprenad av .. datorsystem. DN 30 ⁄ 10 1977, s. 23. —
(1 b, 4) -EKOLOGI. (i fackspr.) om den gren av ekologin som behandlar uppbyggnad, funktion o. reglering hos ekosystemen (dvs. allt levande), ekosystemekologi. Ekosofi 99 (1983). Docenten vid Institutionen för systemekologi .. som studerat utsättning av gös vid Östersjökusten. GbgP 15 ⁄ 12 1996, s. 58. —
-ENHET~02 l. ~20. (i fackspr., i sht datal.)
1) till 2 a slutet: dator i sin helhet utan tillbehör (tangentbord, skärm). Systemenheten utgörs av kretsar för behandling av data, minne, strömförsörjning, kylfläkt med mera. ADBDig 50 (1992).
2) till 5 b: enhet l. avdelning för dator- l. informationssystem. SvD 30 ⁄ 4 1971, s. 20 (vid kriminalvårdsstyrelsen). —
-FEL.
(5 b α) -FLUGA. (vard.) ”fluga” (se d. o. 3 slutet) på systemtips. System-flugan ökar .. för varje vecka som går. IdrBl. 1935, nr 135, s. 8. —
(2) -FÖRPACKNING. (numera mindre br.) förpackning som tillsammans med inpackningsmaskin bildar ett system. EsselteNytt 1973, nr 1, Bil. s. 1. De svenska förpackningsföretagen har uppmärksammats framför allt genom utvecklingen av systemförpackningar, d. v. s. kombinationen av inpackningsmaskiner och förpackningar. SvD 24 ⁄ 2 1975, s. 18. —
(5 b) -FÖRSÄLJNING. (i fackspr.) försäljning som innebär att säljaren erbjuder en problemlösning som täcker hel funktion l. delsystem i kundens verksamhet o. d. SvD(A) 14 ⁄ 12 1966, s. 29. —
(5 (a)) -FÖRÄNDRING. förändring av (politiskt) system. Regeringen måste bringas till insigt om nödvändigheten af en ekonomisk systemförändring. Forssell Stud. 2: 239 (1880, 1888). Vi moderater har aldrig pratat om systemskifte. Vi har däremot velat ha systemförändringar. SvD 3 ⁄ 9 1985, s. 8. —
(5 b) -GALON. (förr) band av galon vävt enligt viss metod l. teknik l. konstruktion; i sht i pl.; jfr -guldgalon. (Till kröningen) 15 alnar breda dubbelt förgÿlte SÿstemGaloner. HusgKamRSthm 1751 B, s. 826. Armlänstolar .. med smala .. System Galoner påsatta. Därs. 1766 A, s. 502. Därs. 1772, s. 74. —
(2 a slutet) -GENERERING. datal. om process i vilken valda delar av ett system sammanställs till ett system som är anpassat till en viss datoranläggning. DN 15 ⁄ 2 1981, s. 24. TNCPubl. 82: 117 (1984). —
(5 b) -GULDGALON~002, äv. ~200. (förr) jfr -galon. Sustem Gull galoner. HusgKamRSthm 1769, s. 339. jfr: Smala Inventarii Sustem gull galoner. Därs. 1766 B, s. 19. —
(2 a slutet, 5 b) -INGENJÖR. (i fackspr.) ingenjör med uppgift att utveckla o. utprova datamaskinstyrda system. DN(A) 12 ⁄ 7 1956, s. 5. Systemingenjör För utveckling av Datamaskinstyrda Telefonsystem. SvD(A) 29 ⁄ 8 1963, s. 2 (annonsrubrik). Systemingenjör med erfarenhet av datakommunikationssystem. Därs. 12 ⁄ 1 1970, s. 6. —
(5 b) -INVENTARIE-GALON. (förr) om inneliggande förråd av systemgalon; jfr inventarium 4. Till .. Rygglänstolar .. emottagit Sustem inventarii galoner att runt omkring stolarne påspika. HusgKamRSthm 1752—53, s. 1075. —
(2) -JORDA, -ning. (i fackspr.) jorda (nollpunkt(er) i ett elkrafts- l. ledningssystem); i sht ss. vbalsbst. -ning. IngHb. 3: 495 (1949). NE (1995). —
(2) -KAMERA. fotogr. kamera med utbytbara objektiv o. där kamerahuset utgör grundstommen i ett system av olika mer l. mindre avancerade tillbehör. Kameror med utbytbar optik, s.k. systemkameror. IcaKurir. 13 ⁄ 5 1965, s. 39. —
-KONSTRUKTÖR. konstruktör av system; särsk.
2) till 3. Från Kant utgick den romantiska tidsålderns stora systemkonstruktörer. Aspelin TankVäg. 2: 156 (1958). —
(2 a slutet) -KRASCH. datal. allvarligt fel l. allvarlig skada i dators operativsystem varvid program- l. maskinvara låser sig l. på annat sätt blir obrukbar (o. som kan innebära förlust av data). NTeknik 1998, nr 49, s. 17. —
(5 a) -KRITIK. kritik mot samhällssystemet l. det politiska systemet l. regimen. På fullt allvar satt jag där .. och jämförde min situation med människor runt om i världen som satt fängslade för fackföreningsverksamhet eller systemkritik. Strömstedt MittLiv 2: 93 (1982). —
(5 a) -KRITIKER. Den sovjetiske systemkritikern Roy Medvedev har blivit världskänd främst för sina djärva historiska analyser av Sovjetsamhället. DN 27 ⁄ 11 1982, s. 4. —
(2 a) -LÅDA. på ä. typ av gevär: lådliknande del omslutande mekanismens olika delar; jfr låda, sbst.1 2 b. Systemlådan (på Balls gevär) är genombruten av en laddlucka, genom vilken patronerna infördes. Alm VapnH 126 (1927). —
(3) -LÄRA. (i fackspr.) om systematisk uppställning av satser l. regler o. d. som tillsammans utgör en lära. Wikström ÅrsbVetA 1842, s. 238. Logiken indelas i .. Elementarlära, som afhandlar tänkandets elementer eller grundformer hvar för sig, och .. Systemlära .. som afhandlar dessa elementers användning vid bildningen af vetenskapligt system. Borelius Log. 11 (1882). Cannelin (1921). —
(4—6) -LÖS. som saknar system; planlös. Vi låta practisk theologi och pastoraldisciplin gälla som synonymer; att vi icke dermed förstå ett empiriskt och systemlöst uppräknande af reglor .. är tillräckligen klart. Reuterdahl InlTheol. 415 (1837).
Avledn.: systemlöshet, r. om egenskapen l. förhållandet att vara systemlös; planlöshet. Almqvist VSkr. 5: 37 (1816). Det blir .. en systematisk .. (gruppering av brakteater) hvilken bör med fördel kunna antagas i stället för den tidigare systemlösheten. AntT IX. 4: 30 (1891). —
(2 a (slutet), 5 b) -LÖSNING. SvD 12 ⁄ 11 1970, s. 28. Saab Univac är Sveriges näst största leverantör av datorer och systemlösningar. DN 8 ⁄ 8 1976, s. 10. Det blir en fråga om komplicerade systemlösningar .. som de containersystem vilka byggts upp över Nordatlanten. SvSjöfT 1977, nr 52, s. 6. —
-MAKARE. (numera bl. mera tillf.) särsk. till 5 b, 6, ss. nedsättande benämning på person som har överdriven benägenhet att skapa system (som passar hans l. hennes syften l. teser o. d.). Systéme-makare hafwa wanligen en särdeles benägenhet och findtlighet att förklara alla Fenoméner så, att de tjena till bewis för deras Satts. VexiöT 1814, nr 49, s. 2. WoH (1904). —
(2 a slutet, 5 b) -MAN. (i fackspr.) person som yrkesmässigt arbetar med analys, utveckling o. planering o. förbättring av (databehandlings)system; jfr systemerare. Facit Electronics AB .. söker programmerare och systemmän .. Erfarenhet av arbete med automatiska datamaskiner räknas som merit. GHT 13 ⁄ 12 1961, s. 2. Systemman (.) Studerar företags eller förvaltnings verksamhet i syfte att klarlägga verksamhetens ändamål och de system som reglerar denna. NordYrkesklassif. 60 (1978). —
(2 a slutet) -MAPP. datal. mapp som bl. a. innehåller det operativa systemet i en dator. Hesselmann Macintosh 84 (1986). —
(5 b, 6) -PAKET. (ngt vard.) ”paket” bestående av komplett(a) system l. modell(er) för hur visst arbete l. viss verksamhet skall bedrivas. DN(A) 3 ⁄ 1 1965, s. 6 (om läromedelspaket). (Professorn) betonade att vi i framtiden måste räkna med att sälja s k systempaket av tjänster och varor både utomlands och hemma. ÖgCorr. 11 ⁄ 11 1968, s. 6. —
(5 b, 6) -PLANERING. verksamhet som syftar till att initiera modell(er) o. d. för lösning av problem; äv. om enhet för sådan verksamhet. (I flygförvaltningen) finnas fem fristående enheter, nämligen centralplaneringen, underrättelsecentralen, systemplaneringen, materielkontrollsektionen samt personal- och utbildningssektionen. SFS 1964, s. 832. TNCPubl. 82: 117 (1984). —
(2 a slutet) -PROGRAM. datal. program(vara) som styr l. förenklar användningen av ett datorsystem; särsk. om operativsystemet. Karlqvist ADBOrdb. 14 (1973). Ssg.: systemprogram-vara. datal. Systemprogramvara .. (dvs.) Den programvara som avser att göra datorn användbar eller att öka dess användningsområde. Karlqvist ADBOrdb. 14 (1973). —
-PROGRAMMERARE.
1) (i fackspr.) till 2, 5 b. Systemprogrammerarens uppgift är att lösa sådana maskinorienterade problem som kräver speciella lösningar med hänsyn till maskinanläggningens sammansättning och arbetssätt. SvYrkeslex. nr 2, s. 189 (1973).
2) datal. till 2 a slutet: person som yrkesmässigt har till uppgift att (i effektiviserande syfte) underhålla, utveckla och uppgradera dators operativa system. SvD(A) 7 ⁄ 12 1965, s. 26 (vid Göteborgs datacentral). —
-PUNKT. särsk. (vävn.) till 2. En dylik ansättning av varp- och inslagssatinbindningarna plägar man kalla systematisk ansättning, och utgångspunkten kallas systempunkt. HantvB I. 8. 2: 80 (1940). —
(5 b α) -RAD. rad ingående i ett (tips)system. Högsta tillåtna antalet systemrader på en stryktipskupong är 48. NFSportlex. 6: 964 (1946). —
(6 b) -SATT, p. adj. satt i system. Lysander Almqvist 81 (1878). Den systemsatta korruptionen. DN 4 ⁄ 6 1969, s. 4. —
(5 b, 6) -SINNE. sinne för system, sinne för metod o. d. Det behöfdes hela .. (S. H. Grundtvigs) samlareenergi ock systemsinne för att ordna (de folkloristiska samlingarna). Landsm. VII. 1: 17 (1888). Man tycker att han skjuter myggor med kanon. Denna svaghet röjde sig emellanåt även i hans politik och ådrog honom i förening med hans starkt utvecklade system- och formsinne berättigade förebråelser för byråkratism. Spångberg StMän 2: 115 (1921). —
(3—6) -SJUKA. (numera bl. tillf., mer l. mindre nedsättande) (stor) benägenhet att vilja inrätta allting efter system; (starkt) intresse för system; (överdrivet stor) tro på system; jfr sjuka, sbst.1 3. AJourn. 1815, nr 199, s. 3. Visserligen äro Tyska nebulismen och systemsjukan mig vidriga: men man finner derjemte hos de Tyska theologerna en lärdom, en forskningsifver .. som måste högaktas. Tegnér Brev 7: 47 (1833). Samtiden 1873, s. 669. —
(1 b) -SJUKDOM~02 l. ~20. med. sjukdom som primärt angriper l. är utbredd inom ett l. flera organ- l. vävnadssystem. Hygiea 1894, 2: 155. Lindskog o. Zetterberg 548 (1981). —
-SKIFTE.
1) till 2 a (slutet): skifte av system; särsk.: skifte av datorsystem. SvMacPress. 1991, nr 17, s. 15.
2) till 5 a: skifte av system; särsk. om förhållandet att ett nytt politiskt parti övertar regeringen l. att samhällssystemet ombildas; regimskifte, (politiskt) maktskifte. Flere af Gustavianerna fingo vänta, innan de försporde verkningarna af systemskiftet (dvs. G. IV A:s regeringstillträde). Ljunggren SAHist. 1: 191 (1886). Systemskiftet 1765, då Mössorna åter kommo till makten. SvFolket 6: 294 (1938). I motsats till många andra svenska socialdemokrater tvivlar .. (historikern P. Nyström) på att moderaterna verkligen förmår att genomföra ett systemskifte. DN 18 ⁄ 8 1985, s. 9. Systemskiftet, i Danmark benämning på det genombrott för liberal politik som ägde rum då Venstre 1901 bildade landets första parlamentariska regering. NE (1995). —
(2 a slutet, 5 b) -SPECIALIST. specialist på att systematiskt analysera o. lösa problem; särsk. om vid företag anställd person med uppgift att lösa problem med hjälp av datamaskinsystem. DN(A) 13 ⁄ 3 1964, s. 37 (vid IBM). Ekosofi 124 (1983). —
(2) -SPÄNNING. el.-tekn. nominellt spänningsvärde som anger spänningsnivån för ett symmetriskt belastat ledarsystem; särsk. om spänningen mellan två faser i ett trefassystem. TT 1900, M. s. 114. För personbilar är i dag en systemspänning på 12 volt vanligast. AlltBil. 130 (1976). —
(5 a) -STYRANDE, p. adj. som styr system(et); särsk. om myndighet. Esping o. Carlsund Samh. 16 (1978). —
(1, 3—5) -TEORI. (i fackspr.) teori som går ut på att försöka formulera generella lagar för system; särsk. om teori som innebär en analys av de(t) system som styr en organisation l. grupp o. d. (varvid organisationen osv. liksom en organism anses påverkas av sin omgivning o. för sin överlevnad därför måste uppnå lämplig relation till denna); äv. ss. läroämne vid högskola. Professor i optimeringslära och systemteori. SvD 19 ⁄ 4 1969, s. 11. ”Ekofilosofi” .. (är) filosofi, som .. bygger in begrepp och hypoteser som är karaktäristiska för modern systemekologi och generell systemteori. Ekosofi 99 (1983). Systemteori handlar om att se en grupp eller en familj som ett system, en helhet med olika delar. SvD 11 ⁄ 3 1986, s. 24. Systemteori utgår från att ett psykiskt problem inte är individuellt utan .. en del av ett större system. DN 10 ⁄ 6 1990, s. B16. —
(1, 3—5) -TEORETISK. jfr -teori. Saussures huvudtes bildar det teoretiska underlaget .. för .. strukturlingvistiska och systemteoretiska skolor. VSocLdÅb. 1947, s. 149. Systemteoretisk stringens inom urbangeografin. SvGeogrÅb. 1979, s. 62. —
(2—5) -TILLVERKARE. särsk. till 2: tillverkare av system. Industria 1970, s. 25. Det man satsar i forskning och utveckling (inom mikroelektroniken) betalar sig med 350 procents ränta, en vinst som delas på elektronikutvecklare, systemtillverkare och slutkonsument. Dædalus 1978—79, s. 147. —
(5 b α) -TIPS. typ av tippning där tipparen på kupongen garderar vissa matcher o. d. gm att tippa två l. flera utgångar per match l. kombinera olika valmöjligheter; äv. konkret, om på sådant sätt ifylld kupong l. blankett o. d. Det övervägande antalet tävlande tippar ”strörader” .. men även s. k. systemtips förekomma i stor utsträckning, där tipparen på kupongen garderar eller ”täcker” vissa matcher genom att tippa två utgångar. NFSportlex. 6: 964 (1946). IllSvOrdb. (1955; äv. konkret). —
(2) -TRAFIK. (i fackspr.) trafik som styrs efter ett fastställt system; jfr -transport. Systemtrafiken betjänar skogsindustrin i Vänerområdet. SvSjöfT 1977, nr 52, s. 92. —
(2) -TRANSPORT. (i fackspr.) integrerad transport (dvs. transportkedja i vilken ingående transportmedel, terminaler, lageranläggningar o. d. anpassats till varandra) som styrs efter ett fastställt system l. fasta rutiner (för att leveranstiden skall reduceras). Den svenska skogsproduktexporten går i stor utsträckning i systemtransporter. SvSjöfT 1977, nr 52, s. 42. SJ .. går med miljardförlust och dumpar frakterna på systemtransporter. Därs. 1985, nr 50, s. 10. TNCPubl. 93: 140 (1992). —
(2—5) -TVÅNG. tvång förorsakat l. föranlett av visst system; särsk. (språkvet.) till 3 a, om analogibildning. Vi ega .. (de tidigare nämnda företeelserna), icke framkrystade af något systemtvång, utan gifna af sig själfva genom den historiska verkligheten. CRNyblom i 3SAH 8: 325 (1894). (Nu har) systemtvånget, d. v. s. hänsynen till motsvarande eller närliggande tjänsters placering, fått alltmer ökad betydelse. TSvLärov. 1947, s. 246. När man i alla sammanhang vill ersätta verbets pluralformer med singularformer är detta ett flagrant exempel på systemtvång. Östergren (1952). —
(2) -TYNGDPUNKT~02 l. ~20. om den gemensamma tyngdpunkten för ett system; särsk. (sjöt.) om den gemensamma tyngdpunkten för ett fartyg med alla inventarier o. all utrustning. Hvad systemtyngdpunktens längdkoordinat .. angår, bör den så bestämmas, att lavettrycket i bakre stödpunkten blir lagom stort. Holmberg Artill. 3: 106 (1883). Rydholm (1967). —
(2—5) -TÄNKANDE, n. tänkande i system. Anledningen till de dyra omläggningskostnaderna (för datorsystem) är .. att vi i Sverige fortfarande saknar skolutbildning i systemtänkande och programmering. DN(A) 22 ⁄ 4 1965, s. 5. (Fotbollslaget spelade) enkelt, utan överdrivet systemtänkande och med många individuella prestationer. GbgP 12 ⁄ 9 1981, s. 27. Med sina konkreta exempel avseende vattenresurser, nyodlingar och kanalutbyggnader i Sverige, illustrerar .. (han) behovet av systemtänkande. SvGeogrÅb. 1981, s. 72. Hasselblads främsta affärsidé är systemtänkandet .. Oavsett tillverkningsår och kameratyp passar varje kamerakropp och varje tillbehör ihop i ett otal kombinationer. GbgP 15 ⁄ 2 1987, s. 16. —
(2, 5) -UNDERHÅLL~002, äv. ~200. underhåll av system. (De) som satsar på specialiserade lösningar, med därpå följande enkelt program- och systemunderhåll, drar stor nytta av utvecklingen. Dædalus 1978—79, s. 128. Befattningen innebär ansvar för utveckling och tillämpning av order- och lagerredovisningssystem och systemunderhåll. DN 29 ⁄ 8 1979, s. 17. —
(2 a (slutet), 5) -UTFORMNING~020. utformning av system. Genom systematiskt utredningsarbete söker man inom försvaret nå fram till den kombination av vapensystem eller den systemutformning som ger största möjliga effekt. DN(A) 4 ⁄ 2 1965, s. 2. Under projektgruppchefs ledning delta i systemutformning och programmering av informationssystem för bl. a. beskrivning av arméns fredsorganisation. SvD 10 ⁄ 6 1971, s. 24. —
(2 a (slutet), 5) -UTVECKLARE. person som sysslar med systemutveckling. GbgP 24 ⁄ 6 1982, s. 17. SDS 25 ⁄ 3 2001, s. D1. —
(2 a (slutet), 5) -UTVECKLING~020. om (arbetsmetoder för) utveckling av system; särsk. om sådant utvecklingsarbete vari man medelst ett datorstött informationssystem utreder förutsättningarna för att förbättra verksamheten i ett företag l. en organisation. SvD(A) 9 ⁄ 11 1965, s. 7. Det måste .. anses vara ett steg i fel riktning att .. ytterligare centralisera de resurser som .. finns för systemutveckling inom försvarsmakten. MotRiksd. 1979—80, nr 812, s. 4. Systemutveckling, systemering (dvs.) logisk följd av aktiviteter, som avser analys, konstruktion och införande av ett system för informationsbehandling. TNCPubl. 82: 118 (1984). —
(2 a slutet, 5 b) -VETARE. om (l. ss. titel på) person som genomgått systemvetenskaplig utbildning vid högskola. GbgP 22 ⁄ 4 1978, s. 48. Färdiga systemvetare skall klara allt från samhällsvetenskapligt orienterat utrednings-, analys-, planerings- och utvecklingsarbete till mer datornära saker som datasystemkonstruktion. Tyngdpunkten ligger på informations- och databehandling. Gaudeamus 1983, nr 5, s. 3. —
(2 a slutet, 5 b) -VETENSKAP~002, äv. ~200. vetenskap som sysslar med systemutveckling; särsk. (o. numera i sht) om gren av datavetenskapen som studerar de olika system som byggs in i en dator för att den skall vara användbar. SvD(A) 1 ⁄ 9 1966, s. 6. —
(2 a slutet, 5 b) -VETENSKAPLIG. som avser l. rör systemvetenskap; äv. om utbildning l. linje vid högskola: som är en samhällsvetenskapligt orienterad datautbildning. FrDepartNämnd. 1970, s. 345. Systemvetenskaplig linje är placerad i administrativ, ekonomisk och social sektor. MotRiksd. 1983—84, nr 1740, s. 7. —
(2) -VIKT. (förr) på ä. rekylerande eldrörsvapen: vikt hos eldrör med tillbehör. Ju större systemvigten .. tages, desto mindre blifva rekylhastighet och rekyllängd. Holmberg Artill. 3: 100 (1883). —
-VÄXLING. [jfr t. systemwechsel] växling av system.
1) till 3. Så har det icke kunnat undvikas, att äfven logikens innehåll tagit intryck af den filosofiska systemvexlingen. Claëson 1: 350 (1859). Ehuru etshetiken .. kan kallas en ung vetenskap, har likväl systemvexlingen inom densamma varit så liflig och storartad, att man vore frestad att tro dess arbete vara fulländadt. Klockhoff ESkr. 261 (1864).
2) till 5 a; jfr -skifte. Forssell Stud. 2: 239 (1880, 1888). Olivarez’ fall i januari 1643 (betydde) en systemväxling i Spanien. Almquist VärldH 5: 140 (1933). —
B (†): (5 a) SYSTEMS-NIT. om (överdriven) nit att följa system(et). Här och där ljungar förkättringsandan och det blinda Systems-nitet. Thorild (SVS) 1: 302 (1778).
Spoiler title
Spoiler content