TROLLING trol4ing l. trol3ing2 l. med mer l. mindre genuint engelskt uttal, r.; best. -en.
Etymologi
[av eng. trolling, dragfiske, till troll, fiska med drag, möjl. av meng. trollen, ströva, rulla (se TROLLEY). — Jfr TROLLA, v.2]
typ av släpfiske (med spö, rulle, lina o. krok) utövad ss. sportfiske från (mindre) båt. Nöjesfiskarna använder sig av trolling, man släpar kroken med en stor fiskbit efter båten, vevar och släpper ut oupphörligt medan båten går. DN(A) 30 ⁄ 12 1965, s. 17. I havet fiskar man med tre metoder .. Havsmete, pilkning och trolling kallas de. DN 23 ⁄ 8 1970, s. 31.
