TROMPÖS trompø4s, r. l. f.; best. -en; pl. -er.
Etymologi
[av fr. trompeuse, bedragerska, till tromper, bedra, lura, eg.: spela trumpet, till trompe, trumpet (se TRUMPA); jfr t. trompeuse, tygstycke använt ss. kvinnlig halsutsmyckning, bröstduk]
(förr) till rob (se ROB, sbst.1 1) l. klänning o. d. hörande (löstagbar) tygremsa l. framvåd som gav sken av att vara (o. användes i stället för) hel (under)kjol. Dalin Vitt. 5: 383 (c. 1753). Vet du ej jag skal på balen? / Aldrig gör du mig i lag. / Blåa robben och saloppen! .. / Min trompeuse har fått en fläck. Lenngren (SVS) 1: 70 (1774). Hwad är .. orsaken at somlige Klädningar af förra bruket drogo mindre Tyg, jo at i stället för hel Kjortel, brukades blott en remsa, som liknade Kjortel och kallades Trompeuse. DA 1778, nr 88, s. 2. (Flickan upptäcker modets hemlighet) antingen den ligger i klädningslifvets skärning .. eller trompösens verkning. Strindberg SvÖ 3: 198 (1890). En nattrock med trompeuse af Blårandigt taft 150:-. 2Saml. 18: 126 (1897).
SAOB
