[fsv. trygþ, f., trohet, tro, lit, trygghet, säkerhet, fred; motsv. nor. trygd, fvn. trygð (vanl. i pl.: trygðar, trygðir); till TRYGG; formen trögder möjl. av en ss. sg. uppfattad pl.-form på -er]
(numera bl. tillf.) skydd l. värn (mot mer l mindre abstrakt hot), säkerhet, trygghet; särsk. med inbegrepp av (ngns) känsla l. upplevelse av sådant skydd osv.; förr särsk. dels om (känsla l. upplevelse av) skydd mot fientlig främmande makt, dels om säkerhet garanterad i lag l. gm rättslig uppgörelse (jfr LEJD, sbst.2 2); i sht förr särsk. i förb. med mer l. mindre synonymt ord. (Den dräptes släkt gav) härratzhöffdingen fulmacht och tilståndh, att läta Suen och hans hustru bekomma frij trögder och försuarelse breff. ÖstraHdDomb. 60 (1603). (Änglarna) återfå trygd, när de skåda upp till sin fader. Rydberg 2: 311(c. 1875). Också frälsemännen, Riksens män .. sågo gerna, att deras privilegier fingo rikslags trygd, äfven emot Konungen. SvTidskr. 1875, s. 162. Den romerska verlden hade aldrig njutit större trygd och trefnad (än under kejsar Hadrianus styrelse). Rydberg RomD 118(1877). Trygd och tröst. Österling Offerkr. 28(1905). (Förhoppningarna knutna till zeppelinaren) voro ej endast drömmar om nya former för mänsklig samfärdsel, de gällde också (tyska) rikets försvar och trygd. SDS 18 ⁄ 10 1913, s. 6.SvD 3 ⁄ 12 1997, s. 2.— särsk. (i vitter stil, numera föga br.) konkret, om ngt som skänker skydd l. trygghet l. säkerhet. Thelander EDikt. 123(c. 1893). Detta hem, som var din trygd och borg. Malmberg Slöj. 39(1927). Malm Rosl. 28(1944).
SAOB
