publicerad: 2008
TRYGGA tryg3a2, v. -ade (OPetri 2: 111 (1528: tryggiade) osv.) ((†) pr. sg. -er LPetri 1Post. X 6 a (1555), Ödmann StrFörs. II. 1: 38 (1803); ipf. -de VRP 1648, s. 290, Nordenflycht (SVS) 1: 26 (1737); sup. -t Kalff JUggla G 2 a (1649), KKD 6: 181 (1710)), äv. (numera bl. i psalm fr. ä. tid) TRYGGAS tryg3as2, v. dep. -ades. vbalsbst. -ANDE, -ELSE (†, VDAkt. 1736, nr 652).
Ordformer
(tryg- 1649–1737. trygg- 1528 osv. trög- 1648 (: trögde, ipf.)–1680 (: trögt, sup.). -a 1555 (: trygger, pr.), 1588 (: trygga, inf.) osv. -as 1666 (: trygges, pr. sg.), 1727 (: tryggas, inf.) osv. -ia(s) 1528 (: tryggiade, ipf.), c. 1640 (: tryggias, inf. dep.)–1716 (: tryggia, inf.))
1) motsv. TRYGG 1: skapa l. vidmakthålla säkra betingelser för (ngt), säkerställa, säkra; äv.: garantera; i sht förr äv. med indirekt (äv. refl.) obj. l. med däremot svarande prep.-förb. inledd av åt, betecknande den till vars förmån ngt säkerställs osv.; i sht förr särsk. i p. pr. i anv. ss. attribut: betryggande. Lillienstedt Christus C 1 b (1694). Genom sitt testamente sökte .. (kejsar Tiberius) trygga honom (dvs. Claudius) en sjelfständig och sorgfri ekonomisk ställning. Rydberg RomD 47 (1877). Hvad var .. naturligare än att genom tullskydd söka något mildra denna konkurrens (från utlandet) och derigenom trygga sig rätten att lefva. Fahlbeck HandPol. 36 (1892). Mer än alla utmärkelser, som kommit honom till del, tryggar den redbare mannens eget arbete hans minnes fortlefvande. Paulson Minnestal 46 (1896, 1899). Endast .. erövringen av den politiska makten .. kunde enligt Branting trygga åt arbetarklassen det inflytande, som skulle överflödiggöra och omöjliggöra kriget. Höglund Branting 2: 27 (1929). Jag lovar ordna återfärden för er på ett annat, fullt tryggande sätt. Munsterhjelm Vildm. 23 (1936). Ett nationellt existensförsvar .. (dvs.) ett försvar som skall kunna trygga den nationella suveräniteten i en krigssituation. Agrell VälorgNederl. 113 (1990). — jfr BETRYGGA o. RÄTTS-TRYGGANDE. — särsk.
a) med bestämning inledd av prep. (e)mot (i sht förr äv. för l. från) angivande den l. det som ngt tryggas i förhållande till. JGOxenstierna 1: 257 (1786, 1805). Genom befästningar och en stark flotta tryggade .. (Alfred den store) landet mot vikingarnes anfall. Pallin MedeltH 9 (1872). Gustav II Adolf .. vilken det vart beskärt att med sitt blanka svärd trygga Europa från katolskt återfall. Fyris 12: 23 (1943).
b) (†) med bestämning inledd av prep. på angivande förutsättning l. grundval för att ngt tryggas. Det är en ganska sliprig grund, / .. uppå rycktets lösa mun / Sin lefnads regel trygga. Nordenflycht QT 1744, s. 18. Ett rike som skall tryggas / på ordning och lag. Gripenberg StTid. 29 (1928).
c) i p. pf. i mer l. mindre adjektivisk anv., särsk. om (ngns) levnadsvillkor l. uppväxt l. framtid o. d.: säkrad, garanterad. Stagnelius (SVS) 2: 141 (c. 1820). Om den uppväxande kontorspersonalen ville egna sig litet mera åt det allmennas tjenst, så skulle den kanske .. kunna motse en tryggad .. ålderdom. Strindberg NRik. 110 (1882). Allt tycktes utlofva en god och tryggad framtid för universitetets finanser om de fingo vara i fred. Annerstedt UUH II. 2: 374 (1909). Engeström visade sig fast besluten att ge Tegnér en tryggad ställning vid universitetet. Böök Tegnér 1: 164 (1946).
2) (numera mindre br.) motsv. TRYGG 2, 3, med avs. på person l. djur: skydda l. säkra mot fara l. hot l. risk för lidande l. skada o. d.; förmedla en känsla l. upplevelse av förtröstan l. lugn till; särsk. med bestämning inledd av prep. mot (förr äv. för); förr äv. dels utan obj., dels med avs. på ngt sakligt (se särsk. a). Uthi thetta euangelio haffue wij huru wor herre Jesus Christus tröste och tryggiade sin barn. OPetri 2: 111 (1528). (Om släktingarna kan ta hand om sin gamla l. sjuka släkting) måga thee ock thet göra uthan så är, at han af godh skiäl wijsa kan sigh hoos them icke kunna tryggias. KOF II. 2: 371 (c. 1655). (Guds) änglar, ljusa stjernor, .. upp och ned / På himlastegen gå, och trygga / Slumrarens ro med sin trogna vaka. Sondén Dikt. 1 (1811, 1829). När han icke trodde sig längre kunna trygga sin gäst för hans förföljares efterspaningar, ville han föra honom högre upp i skogarna till en säkrare vistelseort. Afzelius Sag. 5: 251 (1843). (Han förklarade) att det i duken inväfda namnet tryggade honom mot hvarje fara för misstag. Rydberg Ath. 379 (1876). Fullmakt tryggar mot förflyttning utan ansökan av vederbörande och mot afsättning utan rannsakning och dom. Hagman Grundlag. 63 (1902). Jag tryggar hästen s’att han skall veta vars han hör hemma och sluta trå. Lidman TjänHör 58 (1977). — jfr BETRYGGA. — särsk.
a) med avs. på samvete: lugna, stilla. Mödan, som Embetesplichten pålägger (för korrekta kyrkoböcker), måste intet ansees, hälst emedan här med kan Samwetet tryggias, och the Illwilliandes Munn igenstoppas. Gezelius PerbrCom. A 2 b (1673). Lewenhaupt Pyren. 3 (1914).
b) (†) i uttr. trygga ngn vid ngt, tillförsäkra ngn (fortsatt) åtnjutande l. innehav l. nyttjande o. d. av ngt. PH 2: 1075 (1734). När de (dvs. de till Sv. inflyttade finnarna) .. tryggades vid besittnings-rätten af sina nya bonings-ställen; så lärer det vilkor, at de skulle ombyta sit språk, ej blifvit dem förelagdt. Porthan 5: 345 (1793). En hög och aktad samhällsställning, hoppfull ättelägg och betydande förmögenhet tycktes trygga den (dvs. familjen) vid säkert fortbestånd. Ramsay Barnaår 3: 54 (1904). Cannelin (1939).
3) (utom i b slutet numera mindre br.) motsv. TRYGG 2, 3, om person l. djur: söka l. sluta sig till ngn l. ngt för att få hjälp l. stöd l. tröst l. lugn o. d., söka (o. finna) trygghet hos ngn l. ngt.; äv. med refl. obj. (se b).
a) (†) särsk. i förb. med prep. på l. till l. vid: sätta lit till, söka (o. finna) stöd l. skydd hos. Nordenflycht (SVS) 1: 26 (1737). Må ofärd komma, fröjd bedraga, / han (som är kär) mäktar ändock allt fördraga, / ty han sin kärlek tryggar vid. Fredin Dikt. 125 (1889). Han (samlade) som pedagog en rik erfarenhet, till vilken han kunde trygga, då han .. övertog en mängd undervisningstimmar vid institutet. SvLittSällskFinl. 1885–1910 2: 118 (1910).
b) refl. l. ss. dep.; särsk. (o. utom i slutet numera bl.) med best. inledd av prep. för l. mot, betecknande det som orsakar behov av hjälp osv. Rätt så vunnet har han denne verldz orolige bullran, / Hamnat i säkraste Frögd, der han trygges i liufliga stillo. JWollimhaus Vitt. 6 (1666). (Båda tronpretendenterna) måste söka att genom eftergifter trygga sig mot sin medtäflares anspråk. Malmström Hist. 1: 185 (1855). Där myr-samhällets idoga befolkning .. / .. Har byggt en fristad, samlat sina skatter, / .. Och täflat om att trygga sig. Wulff Leopardi Gin. 7 (1898). Trygga sig för alla eventualiteter. SvHandordb. (1966). — särsk. (numera bl. tillf.) i uttr. trygga sig till l. vid (förr äv. på l. åt) ngn l. ngt l. (numera bl. i psalm från ä. tid) tryggas vid ngn l. ngt, dels (med personobj.): förlita sig på l. ty sig till ngn (för att få tröst l. stöd l. glädje o. d.), dels (med (i sht abstr.) sakobj. l. att-sats): sätta sin lit till l. förlita sig på ngt (förr äv.: slå sig till ro l. hålla till godo med ngt). KOF II. 2: 68 (c. 1655). På det hwar och en måttte kunna trygga sig åt sina Lagwundna Domar. HC11H 15: 69 (1697). (K. XII) dömde andra efter sig sjelf, tryggade sig på en besvuren fred, den han ej brutit. 1SAH 3: 192 (1790, 1802). Din trognaste vän .. som Du kan trygga Dig till då alla öfverge Dig! Strindberg Brev 1: 323 (1876). Har jag det ordet sökt till stöd, / .. Då vet jag, vad jag tryggas vid, / Var jag kan fasthet finna. NPs. 1921, 553: 5. Hon tryggade sig .. till att deras husbonde var präst, för av en sådan kunde man ju inte vänta sig dåligt bemötande. Stormbom Linna SaarijärviMoar 78 (1959).
4) (†) motsv. TRYGG 4: försäkra l. förvissa (ngn om (riktigheten i) ngt); äv. intala (ngn ngt), övertala (ngn om ngt); särsk. dels i fråga om att stärka ngn i dennes uppfattning (särsk. i sådana uttr. som trygga ngn i tron l. sinnet), dels i fråga om att inverka på ngn så att denne når viss övertygelse (o. beslutar sig för att vidtaga viss åtgärd; särsk. i uttr. trygga ngn till ngt); äv. refl. LPetri 1Post. X 6 a (1555). (Det förbjudna giftermålet är) ibland Christet folck olijdelighit .. för then skul, at thet trygger och styrcker staduga menniskior til thet som sleemt och lastelighit är. LPetri Skylsk. F 3 b (1572). Soledes vilde jagh tryggia våra egne soväll som fienden i troon, att man vore sinnadh til att emportera Philipsburg. OxBr. 8: 280 (1635). (Jag) tryggade .. dem i det sinne att låta bli röra Successionen, Ständerne hafva nog dermed sysla. HSH 1: 225 (c. 1750). Kunnande mig så mycket mer trygga om Högwälborne H(e)r Landshöfdingens .. högrättwisa bifall til thenna min billiga begäran. VDAkt. 1751, nr 67 a. Den underdåniga lydnad, som man wisat Konungen under hela tiden .. lär hafwa tryggat honom, at ingen upresning war at frukta af et utarmat folk. Lagerbring 1Hist. 4: 85 (1783). Som Blendas moder .. försäkrat och tryggat Grefven, att icke en gnista kärlek fanns i hennes dotters systerliga tillgifvenhet för sin unga cousin, lemnade Grefven (osv.). Knorring Ståndsp. 2: 59 (1838). Cannelin (1939). — jfr IN-TRYGGA.
Särsk. förb. (†; till 4): TRYGGA IN. försäkra l. övertyga (ngn om ngt). Linné Gothl. 190 (1745). (Magistraten i Marseille) lät genom anslag på gato-hörnen trygga folket in, at ingen Pest vore i Staden, utan blott en Maligne feber. Rosenstein PVetA 1772, s. 9. —
TRYGGA ÅT. övertyga (ngn om ngt); äv.: inbilla (ngn ngt). Och 1 dansk skilling trögde han drengen ådt gick för 2 öra danske. VRP 1648, s. 290. VDAkt. 1698, s. 252.
SAOB
Spoiler title
Spoiler content