publicerad: 2008
TRÄDA trä3da2, v.4 -ade l. träder trä4der, trädde träd3e2, trätt trät4, trädd träd4. (pr. sg. -ar Sundén (1891) osv.; -er Jes. 28: 24 (Bib. 1541) osv. — ipf. sg. l. sg./pl. -ade EconA 1807, dec. s. 29 (: trädades, pass.) osv.; -dde BtFinlH 2: 162 (1562) osv. — ipf. pl. trädo VadstKlUppbB 19 (1541). — sup. -at Hagström Herdam. 2: 384 (1680) osv.; -tt (-dt, -dtt) G1R 16: 201 (1544) osv. — p. pf. -ad Lundequist Landtbr. 342 (1840: oträdad) osv.; -dd (-d) VarRerV 40 (1538) osv.). vbalsbst. -ANDE, -ING (†, SörmlH 16: 82 (1586: till tradinnghs), -NING.
Ordformer
(dred- 1562 (: dredde, ipf.). trad- 1586 (: tradinnghs). tred- 1561 (: tred, p. pf.)–1576 (: tredt, sup.). träd- (-ää-, -æ-, -dh-) 1530 osv.)
Etymologi
bearbeta ((åker)jord) med plog o. d., plöja (jfr KÖRA, v. 11 b); äv. (o. numera nästan bl., lant.) speciellare, dels: (gm plöjning o. d.) bereda l. iordningställa för träda, lägga i träda, dels (med särskild tanke på att sådan plöjning o. d. skett): låta ligga i träda; äv. abs. (se slutet); särsk. ss. vbalsbst. -ning, förr särsk. dels konkretare, om enstaka omgång av plöjning, dels konkret: träda (se TRÄDA, sbst. 2). VarRerV 40 (1538). Erick Pedersonn .. then tu för en Ringe sack skuldt .. wilt driffwe aff hemmenedt, och trängie honom iffrå hans trädning, then hann trätt haffwer. G1R 18: 373 (1547). Som hon (dvs. lerjorden) snart hårdnar, bör hon strax efter trädningen, eller första körningen, andra gången köras eller snedas. SamlRönLandtbr. 3: 50 (1779). Af oförstånd dikas åkern för litet; trädes oförsigtigt att mullen föres åt renarne, hwilka bibehållas med flit för gräswäxten. SockenbeskrHäls. 169 (1790). Femskiftesbruk .. är .. olämpligt, enär .. ogräset hinner taga öfverhand under den långa tiden mellan trädningarna. Juhlin-Dannfelt 76 (1886). Domänintendenten .. förklarade, att med trädning menas att omsorgsfullt plöja och rensa jorden från ogräs och sten samt låta den hvila under sommaren. Härigenom blefve jorden lucker och finge bättre växtkraft. LD 1904, nr 305, s. 3. Om den trädade arealen under längre eller kortare tid av året hålls bevuxen, benämns den halvträda, om den hålls öppen under hela året helträda. Sonesson BöndB 310 (1955). — jfr SAMMAN-TRÄDA o. O-TRÄDD. — särsk. (numera föga br.) abs.; förr särsk. med subjektsväxling, om åker l. mark o. d.: ligga i träda. Att tu .. bliffwer widh then sädhen som tw nu såth haffwer, och her Electus ther begynnar trädha för sig, och får sedan gården ju i sin tidh. G1R 7: 63 (1530). (Byns) wångar nyttjades så, att den ena trädade och kallades fälad, den andra besåddes efter gödslingen med korn, och den tredje med råg. Lovén Folkl. 5 (1847). Den ene grannen i byalag (måste) rätta sig efter den som först begynte träda, plöja, göda, så, skära och bärga, antingen därtill var rätt tid eller ej. SvLantmät. 2: 94 (1928).
Särsk. förb. (†): TRÄDA UPP, äv. OPP. [fsv. trädha up] plöja upp ((åker)jord (som legat i träda)). Svar till Hans Iffvarssonn, att han leffrerer till Biursundh så månge drättisoxer, han i vår kan lathe träde up åkren medh. G1R 28: 86 (1558). Rålamb 13: 8 (1690). jfr: LandsmFrågel. 27: 20 (1930).
SAOB
Spoiler title
Spoiler content