SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 2009  
TRÄNSA trän3sa2, v.2 -ade. vbalsbst. -ANDE, -NING.
Ordformer
(förr äv. -e-)
Etymologi
[jfr d. trense, t. trensen, beslå tåg med tunnare rep, nl. trenzen; avledn. av TRÄNS]
fläta l. sno l. tvinna ihop (ngt, särsk. hår, gräs, tråd o. d.) (jfr TRESSA); äv.: beslå l. förse (ngt) med träns (av garn, tråd, lina o. d.); ss. vbalsbst. -ning äv. konkret. ReglArméenFl. 1788, s. 97. Kartescher eller skrå, varmed förstås ett antal .. småkulor, inlagda i en träkapsel eller säck af segelduk med spegel af jern samt utvändig tränsning af lina. UB 7: 398 (1874). (Hårfrisörskan) hade om qvällarna, då hon slutat trensa chignoner, suttit i mörkret i sin lilla soffa. Lundquist Profil. 1: 197 (1884). Skohö, d. v. s. trensadt hö. SD(L) 1892, nr 183, s. 11. Skall konturen .. väfvas öfver en enda med mönstret jemnlöpande tråd, trensas de två inslagsfärgerna om hvarandra. MeddSlöjdF 1895, s. 196. (Nattmössan är tillverkad av) atlas, som täckes av ett rikt broderi av silke .. samt å några ställen pålagda snodder och trensade tofsar. Fredr1Tid 34 (1924). Hällor för skärp kan sys av plaggets tyg eller tränsas. StSyHandarbB 59 (1972). — jfr GULD-, SILKES-TRÄNSAD o. SILKES-TRÄNSNING. — särsk.
a) sjöt. gm rundslag o. glesa halvslag med garn l. lina o. dyl. ombinda o. fästa ihop (ngt, särsk. garn till stropp l. tafsningen i splits l. båtsegel osv.) för att hålla det samlat (jfr LITSA, MÄRLA, v. 1); förr äv.: med (täta) halvslag omvira (tågvirke) med en tunnare lina o. d. för att runda o. därigm förstärka o. skydda det mot slitage o. d., ss. vbalsbst. -ning äv. konkret, om själva ombindningen (jfr MÄRLA, v. 2, SMÄRTA, v.2, TAGLA, TIRA, v.1). Rålamb 10: 52 (1691). Ankartåg klädes på de ställen där någon skamfilning kan komma, med tränsning. Dalman 29 (1765). Då vi började tränsa storstaget, grep jag lika så modigt i tjärbyttan, som de andra. Tersmeden Mem. 1: 49 (c. 1790). Lägg på en stoppar-surrning till främsta balken i storrums-luckan, sedan man likväl först trensat och smärtat tåget, der surrningen skall påläggas. Platen Glascock 2: 143 (1837). Tränsning .. användes vid underslagning (litsning) av båtsegel, beslagning av koj m. m. Weinberg Sjömansk. 58 (1954).
b) sömn. i fråga om sömnad runt hål l. längs kant: förse (ngt) med träns (se d. o. 3); ss. vbalsbst. -ning äv. konkretare. 40 st. Wåtsäckar af god tät Buldan eller Hamp-wäf .. i öpningen ofwantil försedda med kantning af skin och tränsade hål och snören at draga i hop säcken med. GT 1788, nr 66, s. 4. Det lilla rummet, der den täcka flickan .. satt och flitigt tränsade på sina uddar. Almqvist GMim. 3: 43 (1842). Tränsad hålsöm kallas också snärjd hålsöm, allmän hålsöm och högreståndshålsöm. SvSlöjdFÅb. 1927, s. 61. När det gäller knäppningen för t. ex. en sportblus är det lämpligt att sätta en slå fram på blusen och sy vanliga tränsade knapphål. MärthaskolHb. 20 (1941). För tränsning och tät sicksacksöm måste stygnlängden vara mycket kort. HbHusqvSickSackSym. 30 (1953).
Spoiler title
Spoiler content