SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 2009  
TUJON tujω4n, r.; best. -en; pl. -er.
Ordformer
(äv. th-)
Etymologi
[jfr t. thujon, eng. thujone; bildat till stammen i TUJA med den i kemiska benämningar vanliga ändelsen -on]
om organisk förening (hörande till terpenerna) som förekommer i vissa växter ss. tuja l. malört (Artemisia absinthium Lin.) l. timjan (o. som används extraherat ss. aromämne i livsmedel, i sht i absint). Berzelius ÅrsbVetA 1844, s. 364. Halten tujon håller EU-godkänd nivå. SvD 10 ⁄ 2 2000, s. 4. Tujon finns i malört som är en av kryddorna i absint. DN 14 ⁄ 5 2004, s. B20.
Spoiler title
Spoiler content