SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 2009  
TVÄRA tvä3ra2, v.1 -ade (Swedberg Ordab. (1725)) ((†) -er Swedberg Ordab. (1725)). vbalsbst. -ANDE, -ING (tillf., Ymer 1912, s. 394 (: Öfvertväring), -NING.
Ordformer
(tver- (tw-) 17541833. tvär- (tu-, tw-, -æ-) 1611 osv.)
Etymologi
[jfr d. tvære; till TVÄR, adj.]
motsv. TVÄR, adj. 2: korsa (ngt) l. gå l. fara l. sträcka sig o. d. tvärsöver (ngt) (jfr TVÄRSA); äv. intr., i sht i förb. med över l. genom. Han tvärade genom skogen. Ute vid förpaktargården, / Dit den lilla pil-allén / Mellan rapsfält tvärar öfver / Från den dammiga chaussén. Snoilsky 4: 170 (1887). En vindbrygga av medeltida typ, som tvärar över graven framför västra vallens huvudingång. Näsström FornDSv. 1: 372 (1941). Den långa breda sänkan längs åsens västra sida är avbruten på ett ställe av en tvärande åt NV gående rygg. SvGeogrÅb. 1947, s. 66. Asfalten var en aning klibbig då han tvärade gatan där den mynnade ut i den ljusdränkta plazan. BonnierLM 1954, s. 468. Jag tjänade tio mil på att tvära älven. SDS 30 ⁄ 5 1999, s. B7. — jfr GENOM-TVÄRA. — särsk.
a) (om ä. förh.) tvärplöja; ss. vbalsbst. -ning äv. konkret(are); jfr RISTA, v.2 3, SNEDA, v.2 6, TVÄR-KÖRA. En vpbrutin åker på nytt köra, twära, snedha. Linc. Ddd 3 b (1640). Åkren köres om Wåren tre gånger med samma ålder, näml. Ärjes, Twäres och Nedmylles, då efter hwar plögning harfwas och sist korsharfwas. Linné Sk. 423 (1751). Om ej sedan alt för svåra rägnskurar komma, köres sällan åkern flera gånger, utan sås rågen emellan Larsmässa och Bartholomæi dag, på tvärningen, och mylles sedan neder. VetAH 1755, s. 191. VetAH 1757, s. 269 (konkretare). Först träder .. (Åbolänningen) up om wåren, sedan twärar han kort för hötiden, och sidst twärar om igen innan han sår. TÅbo 1772, s. 279.
b) i fråga om (snabbt) avvikande från hållen l. önskad riktning (vid rörelse framåt); särsk. (hippol.) med avs. på ridhäst: föra i tvär riktning; äv. dels abs., dels refl.: ställa sig på tvären; vika åt sidan; äv. ss. vbalsbst. -ning konkretare, om enskild omgång av handlingen; äv. oeg. l. bildl., dels: sätta sig på tvären, dels: tvärt avvika. Aristoteles gifuer ther till (dvs. jordbävningars uppkomst) thenne orsak, att wädher och starcke exhalationer, warda i Iordennes bwk och skrefuor församladhe, tädhan the wilia wthbrista, och när the icke finna noghon wthgång, tuära och tuinna the sigh tillbaka igen, och mädhan the wthgång sökia, bräckia the theras fängelse. Forsius Phys. 173 (1611). Jag hoppas, at ingen finner något i denna musiquen, som twärar. GbgMag. 1761, s. 726. KrigVAH 1833, s. 269 (refl.). Hästen tväras blott en grad mer. Ehrengranat Ridsk. II. 2: 35 (1836). Denna obetydliga tvärning har benägenhet att ökas vid ridning inomhus. Hamilton Ridn. 120 (1923). TurÅ 1930, s. 252 (abs.). (Han) har .. en position som inte så lätt rubbas trots att han tvärar i frågan om EMU. GbgP 6 ⁄ 8 1997, s. 25.
Spoiler title
Spoiler content