SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 2009  
TVÄNG, sbst.2, r. l. m., äv. TVÄNGE, r. l. m.; best. -en; pl. -er.
Ordformer
(tveng (-w-, -gh) 1541 (: skootwenger)1664. tväng (-w-) 1526 (: skotväng)1889. twänge 1769)
Etymologi
[sannol. utlöst ur ssgn SKO-TVÄNG resp. SKO-TVÄNGE; jfr äv. mlt. dwenge, f., skorem; till TVINGA, v.]
(†) (läder)rem l. smalt band att fästa samman delar av plagg l. sko med; särsk. om skosnöre. Bureus Nym. 7: 9 (1637). Hans Fötter hafwa och så Skor, och Skoarne Twänger. Bureus NordlL 44 (1644). LoW (1889). — jfr NÅL-, SKO-TVÄNG.
Spoiler title
Spoiler content