publicerad: 2009
TYA ty3a2, v.2, -ade, äv. (numera mindre br.) TY ty4, v.2, tyr, tydde tyd3e2, tytt tyt4; förr äv. TYDA, v.1, -er, l. TYGA, v.2, -ade (LPetri 3Post. 126 b (1555), VDP 1674, s. 478) l. pr. sg. -er (G1R 4: 298 (1527), Rosenfeldt Vitt. 240 (c. 1680)). vbalsbst. -ANDE.
Ordformer
(ty 1855 osv. tya (th-) 1712 osv. tyd- 1666–1855. tyg- (-ÿ-, -gh-) 1524–1684)
Etymologi
[sv. dial. ty, tya, orka, förmå, nå, förslå; jfr d. dial. ty, tåla, hålla ut, nor. dial. ty, tya, nå, förslå, nytta, hjälpa, fvn. týja, hjälpa, biform till tjóa, samma ord som got. tiuhan, dra, fht. ziohan (t. ziehen) (se TE, v.2); formen tyda beror sannol. på hypersvecism (jfr biformen blåd till BLÅ). — Jfr BETY]
1) (numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat) orka l. förmå (ngt); vanl. med inf.-förb. ss. obj.; äv. refl.: uthärda l. hålla ut l. tåla sig. Dedh olaglige kiöp som brukas .. af främmande kiöpmen .. Callmare Stadh till stoor skadha och förswagelsse, så att borgerne eij kunne eller tyga komma sigh före, Rijket till trösth och bijståndh. G1R 1: 228 (1524). Hon giorde så mycket (av sitt arbete) hon tygade. VDAkt. 1674, s. 478. Hon kände, att hon inte tydde stå så länge. Wägner ÅsaH 241 (1918). Lillen kan inte ty sig, plötsligt skriar han: Mamma, nu kommer Pils fästmö! Bergman Kerrm. 309 (1927). De tyade icke betala sin hemmansränta. Moberg Rid 13 (1941). Tya dig, flicka! Du får väl skylla dig själv om du åker på gratisknog. Born RopSten. 280 (1991).
2) (numera bl. ngn gg, bygdemålsfärgat) förslå (se FÖRSLÅ, v.3 10) l. räcka (se RÄCKA, v. 7) l. räcka till. Lind (1749). I, glada fyrar .. Sen till att oljan tyr! Sehlstedt 4: 152 (1869, 1871). Om det ej tydde öfver laget med hans brännvin, så skulle en annan fram. VgFmT II. 10: 111 (1909). SAOL (2006; angivet ss. provinsiellt). — särsk. (†) i uttr. tya (e)mot (ngn l.) ngt, gå upp mot (ngn l.) ngt, (kunna) jämföras l. mäta sig med; i sht negerat; jfr TYA UPP o. FÖRSLÅ, v.3 10 c. Thenna plåghan (dvs. att djävulen bereder människan olyckor o. plågor), ändoch hon är swår, Likwel tyghar hon intet ther emoot, at wij aff dieffuulen altijdh iemt och samt, warda äggiade och beweekte til synd. LPetri 3Post. 126 b (1555). Den hwars drifter ey mot Carols dater tyda. Geisler Fägnet. A 1 b (1709). Han är lärd, men tyder intet emot den andra. Sahlstedt (1773). Schulthess (1885).
Särsk. förb. (till 2): TYA TILL10 4. (numera bl. ngn gg, bygdemålsfärgat) förslå, räcka till. Tegnér Brev 9: 74 (1839). Hur mycket Nils och Hulda än arbetade, och hur försiktiga de än voro, ville ingenting ty till. Lindholm SkogDör 55 (1901). —
TYA UPP. (†) särsk. i uttr. tya upp emot (ngn l.) ngt, gå upp mot (ngn l.) ngt, (kunna) jämföras l. mäta sig med, nå upp till; äv. närmande sig bet.: hålla stånd mot l. motstå ngn l. ngt; i sht negerat; jfr TYA, v.2 2 slutet. Verelius Herr. Tillägn. 3 (1666). (Detta var) Orsaken, hwij the (dvs. Karthagos invånare) icke kunde tyda vp emoot the Romare, hwilkas milice mehrendehls aff theras egne Borgare bestodh. Brask Pufendorf Hist. 15 (1680). Skottland tyder intet vp emoot Engeland vthi Fruchtsamheet och Riikedom. Brask Pufendorf Hist. 174 (1680). Sahlstedt (1773).
Spoiler title
Spoiler content