SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 2009  
TYLA, v. -ade. vbalsbst. -ERI (se avledn.); -ARE (Verelius Run. 19 (1675)).
Etymologi
[jfr sv. dial. tyla, tula; möjl. besläktat med TURE]
(†) nojsa l. skoja l. toka sig o. d. Schroderus Dict. 257 (c. 1635). Antingen kommer tu drögsamt til Kyrkian, eller tu sitter ther och hugger Sqwaller, eller tylar. Schroderus Albert. 3–4: 96 (1638). Amman 74 (1756).
Avledn. (†): TYLERI, n. nojsande l. skojande l. tokeri l. trams o. d. Schroderus Dict. 78 (c. 1635). En wettwilling har fram tylerij .. tokas. Schroderus Comenius 838 (1639). UHiärne Orth. 149 (1717).
Spoiler title
Spoiler content