SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 2010  
TÅL 4l, n.
Etymologi
[fsv. thol, tålamod; jfr fd. thol (d. tål), fvn., nyisl. þol, nor. tål, feng. thole; till TÅLA. — Jfr TÅLSAM]
i uttr. ge sig till tåls, äv. slå sig (jfr SLÅ, v. I 48 a β) l. vara till tåls, behärska sin otålighet, vänta tålmodigt (se TÅLMODIG 3) l. tåligt (se TÅLIG 3); äv.: med tålamod (se d. o. 1, 2) l. tåligt (se TÅLIG 1, 2) foga sig, låta sig nöja; tåla sig (se TÅLA 7 a); särsk. med bestämning inledd av prep. med, betecknande det som ngn väntar på l. låter sig nöja med. Modée HåkSmulgr. 40 (1738). Att omarbetningarne äro så betydliga, att .. (förf.) får gifva sig till tåls med tryckningen. 3SAH XXXVII. 2: 250 (1846). Det var för resten inte första gången, han slagit sig till tåls och väntat. Geijerstam FattFolk 1: 31 (1884). Mor ville flytta till Stockholm .. men alla människor råda henne att ge sig till tåls och se tiden an. Lagerlöf Saga 234 (1908). Som tidigare berättats har de tyska myndigheterna anmodat allmänheten att ge sig till tåls beträffande uppgifter om de anhöriga som deltagit i kampen om Stalingrad. GHT 1943, nr 52, s. 12. Nilsson BombiNick 183 (1946: vara). Det är ett juridiskt oriktigt och mänskligt orättfärdigt beslut, det kan jag inte ge mig till tåls med. Expressen 19 ⁄ 6 2003, s. 9.
Spoiler title
Spoiler content