publicerad: 2010
TÄRNA tæ3rna2, sbst.1, f.; best. -an; pl. -or (Gevaliensis Jos. 8 (1601) osv.) ((†) -er Strindberg Bjälb. 37 (1909)).
Ordformer
(terna (-e) 1541–1829. tärn 1621 (i rim). tärna 1584 osv.)
Etymologi
[fsv. thärna, flicka, tjänarinna; motsv. fd., dan. o. nor. terne, fvn. þerna, nor. dial. terna; av mlt. dērne, av fsax. thiorna; jfr mnl. dierne, deerne, nl. deern, fht. thiorna, mht. dierne, t. dirne, meng. þierne; möjl. samhörigt med got. þius, tjänare]
1) (ålderdomligt) flicka l. ung kvinna; förr särsk. dels (speciellare,) om flicka l. ung kvinna i tjänst hos förnäm (ofta kunglig) dam l. ingående i dennas uppvaktning (jfr JUNGFRU 5 a, MÖ 3 a), dels (o. urspr.): tjänarinna l. tjänsteflicka, särsk. i oeg. l. bildl. anv. i sådana uttr. som solens tärna. Herranom (går det) såsom tienarenom, frwnne såsom ternonne. Jes. 24: 2 (Bib. 1541). I min tärnasz hamn will iagh migh kläda .. Så tänckia the, iagh en pijga ähr. Asteropherus 96 (1609; uppl. 1909). Kom, tu klara morgonstiärna, / Solens tärna, / Drif tin bleka stiärne-slägt. Kolmodin Dufv. 26 (1734). Lord Mayors fru, som satt .. på en liten Thron omgifven med sin slägt och sina Ternor. Ferrner ResEur. 157 (1759). Det säges ofta hafva händt, då tärnorna sutto tillsammans och broderade, att Birgitta föll uti så djupa och Gudeliga tankar, att hon satt tyst för sig sjelf, alldeles förgätande sitt arbete. Fryxell Ber. 2: 101 (1826). Vi böra framvisa detta bref, såsom ett prof, på den bildning, en ofrälse tärna kunde få i föräldrarnes hus under .. medeltiden. Wieselgren SvSkL 2: 412 (1834). Förr samlades bygdens gossar och tärnor en söndagsqväll till lustig dans på herrskapsgårdens loge. Hellberg Samtida 1: 70 (1870). (Jag) hörde Månens tärna väva, hörde Solens dotter spinna. Collinder Kalev. 43 (1948). — jfr AVUNDS-, FRUSTUG-, HOV-, KAMMAR-, SOL-, TEMPEL-TÄRNA m. fl.
2) inskränktare, om brudtärna; äv. i utvidgad anv., om flicka l. (ung) kvinna i lucias följe. Tegnér (TegnS) 4: 146 (1821). Under vigseln hålles pellen öfver brudparet af fyra ”Tärnor”. Dybeck Runa 1842–43, 4: 60. Lucia med 4 tärnor sjöngo. RedNordM 1929, s. 57. Brudparet uppvaktades av en hel liten skara av tärnor och marskalkar. VFl. 1933, s. 123. Kronprinsessan var tärna på bröllopet. Expressen 20 ⁄ 2 2008, s. 13. — jfr BRUD-, BRÖLLOPS-TÄRNA m. fl.
Ssgr (i allm. till 2): A: TÄRN-BUKETT. bukett som brudtärna bär vid bröllop. SAOL (1900). Blommor: Brudbukett, tärnbukett och knapphålsblommor 1360 kr. Sydsv. 4 ⁄ 5 2009, s. A10. —
-KLÄNNING. klänning som bärs av brudtärna. Éugenie och Charlotte kommo fram till brudens tre systrar .. och granskade deras tärnklänningar. Krusenstjerna Fatt. 2: 373 (1936). —
-KRANS. (tärn- 1950 osv. tärne- 1619) särsk. till 2; jfr krans 1 b. Enkor och de, som uti trolofningen sit äktenskap med otidigt sängelag begynt, skola (vid bröllopet) hafva .. tärnekrants på hufvudet. Wallquist EcclSaml. 5–8: 601 (1619). SAOL (1950). —
-TAL. tal (se tal, sbst.2 5) som hålls (för l.) av brudtärna. Dorph GlMinn. 7 (1904). Tärntalet hölls (vid bröllopet) av Lilian, på vers och riktigt kvickt. Gustaf-Janson SommVind 280 (1970).
B (†): TÄRNE-KRANS, se A.
SAOB
Spoiler title
Spoiler content