publicerad: 2010
TÄRNA tæ3rna2, sbst.2, r. l. f.; best. -an; pl. -or.
Ordformer
(tern- i ssg 1783 (: Tern-ägg). tärna 1579 osv.)
Etymologi
[jfr d., nor. terne, fvn. þerna; av ljudhärmande ursprung]
om fågel av släktet Sterna Lin. tillhörande familjen Laridae (l. i viss systematik familjen Sternidae); särsk. om fågeln S. hirundo Lin., fisktärna; i pl. äv. om släktet (jfr SJÖ-SVALA); ss. senare led i ssgr äv. om fågel av annat släkte. VarRerV G 5 a (1579). Ibland .. (dessa fåglar) war, Giäsz, And och Swaen, / Som steego drijstigh in på baen: / Åder, Swarter, Loomer, Knijper, / Måser och Tärnor all tillijker. Sigfridi A 4 a (1619). En Tärna skiöts så snart wi stego utur Färgan. Linné Gothl. 197 (1745). Tärnan (Sterna Hirunda) som icke trifves i annat sälskap än med sin hona, har sit bo vid Stenholmar. Fischerström Mäl. 162 (1785). Sterna. Tärna. Tärnslägtet igenkännes lättast på de långa, sabelformiga och spetsiga vingarne och den tvåklufna stjerten, de korta spensliga benen och den utringade simmhuden. Scheutz NatH 119 (1843). De bästa flygare och störtdykare bland alla måsfoglar äro tärnorna. 1Brehm 2: 526 (1875). Jag (fick) till min stora glädje se ett par vackra och graciösa svarta tärnor kretsa fram och tillbaka över vasskanten. FoFl. 1931, s. 101. — jfr FISK-, SILVER-, SVART-TÄRNA m. fl.
-BO. FoFl. 1907, s. 159. Talrika tärnbon sågos med som vanligt olika färgade ägg, men åtminstone i ett bo hade ungarna kläckts. FoFl. 1928, s. 189. —
-KOLONI. jfr koloni 6 a. FoFl. 1922, s. 160. På udden i söder fanns tärnkolonin som energiskt försvarade sig om vi försökte göra intrång. GbgP 25 ⁄ 6 2003, s. 58. —
-MÅS. zool. fågeln Larus (l. Xema) sabini Sab. (som till utseendet l. sättet påminner om en tärna). FoFl. 1906, s. 282. —
-SLÄKTE(T). särsk. (numera mindre br.) om släktet Sterna Lin. Tärnslägtet, Sternæ, gifva inga afunds-värda måltider. SÖdmann hos BBergius PVetA 1780, 2: 30 (1787). 2SvUppslB (1954). —
SAOB
Spoiler title
Spoiler content