ULTRAMARIN ul1tramari4n l. ul4tramari1n, adj.2 (adj.1 se ULTRA-ssgr).
Etymologi
[jfr d., t. ultramarin, eng. ultramarine; till ULTRAMARIN, sbst., l. möjl. delvis utlöst ur l. elliptiskt för ssgn ULTRAMARIN-BLÅ]
(ultra)marinblå. WoJ(1891). Plötsligt en spröd jugendinspirerad tapet med svart på brunt, en vild sak i mörkgrönt, ultramarina slingor på brunt papper. DN 19/1 1992, s. C20.
