publicerad: 2010
ULTRA- ul3tra~, ssgsförled.
1) (†) med lokal bet., liktydigt med: bortom, på andra sidan (av).
2) för att beteckna att ngt i fråga om storlek l. omfång l. intensitet o. d. ligger bortom l. i högsta grad (i sin verkan) överträffar det normala; särsk. i fråga om sinnesintryck som ligger utanför människans varseblivningsförmåga.
3) i förstärkande bet.
a) i ssgr med adjektivisk efterled för att ange en mycket hög grad av det som anges i efterleden, ofta liktydigt med: utomordentligt l. ytterst l. extremt.
b) i ssgr med substantivisk efterled för att ange att ngn l. ngt i fråga om halt l. kvalitet o. d. i högsta grad är det som anges i efterleden.
Ssgr: (3 a) ULTRA-AKADEMISK. (numera bl. tillf.) Men hvad Heimdalls egen poetiska prosa beträffar, så synes den mig i sanning – ultra-akademisk. Brinkman o. Adlersparre Brevväxl. 78 (1829). —
(2) -AKUSTIK. fys. gren av akustiken som sysslar med (verkan hos) ljudvågor med frekvens över 20 000 svängningar per sekund. Sedan Richardson efter Titanic-katastrofen .. föreslagit användning av ultraljud för påvisande av isberg, tog intresset för ultraakustiken ny fart. Kosmos 1937, s. 24. —
(3 a) -BASISK. geol. om magmatisk bergart: starkt basisk (på grund av mycket låg halt av kiselsyra). Fennia VIII. 3: 104 (1893). —
(2) -CENTRIFUG. (i fackspr.) centrifug med mycket hög rotationshastighet. TT 1927, K. s. 67. Den av The Svedberg konstruerade ultracentrifugen tjänar bland annat till att bestämma molekylvikten för äggviteämnen i blodet. Fatab. 1954, s. 157. —
(2) -CENTRIFUGERING. (i fackspr.) Undersökningsmetodiken för högmolekylära ämnen och deras spjälkningsprodukter (ultracentrifugering .. m. m.) erbjuder .. stora möjligheter. NaturvForsknRådRed. 1946–47, s. 37. —
(3 b) -DEMOKRAT. jfr demokrat o. -demokrati. Ultrademokraterna som genast af allmänheten fingo namnet de ”mörkröda” hafwa .. skiljt sig från de öfriga (i den tyska kongressen). Snällp. 6/11 1848, s. 2. —
(3 b) -DEMOKRATI. långtgående l. extrem demokrati; jfr -demokrat, -demokratisk. Från den legitimistiska utgångspunkten under Ludvig XVIII till ultrademokratien under den andra republiken. PedT 1890, s. 451. —
(3 a) -DEMOKRATISK. jfr demokratisk 1 o. -demokrati. I Athen – den ultrademokratiska staten – der herrskade väl den allmänna opinionen? Frey 1845, s. 411. —
(3 a) -FEMININ. utpräglat l. ytterst feminin. Den ultrafeminina atmosfären i modehuset. SvD(A) 20/11 1964, s. 5. —
(2) -FILTER, förr äv. -FILTRUM. (i fackspr.) poröst membran för ultrafiltrering. LAHT 1931, s. 568. —
(2) -FILTRERING. (i fackspr.) filtrering (under tryck) av vätska genom ett kolloidalt filter l. poröst membran; jfr -filtration. Ifall de rörliga ionerna icke attraheras av micellerna, membranet alltså är oladdat och utan adsorptionsförmåga, ha vi att göra med enkel ultrafiltrering. LAHT 1931, s. 1105. —
-HÖG. särsk. dels till 2, om frekvens: som ligger bortom det för det mänskliga örat uppfattbara (jfr hög, adj. 7 a), dels till 3 a: ytterst l. extremt hög (se hög, adj. 12 f). Maskinen arbetar med ultrahöga frekvenser. TT 1940, Allm. s. 187. En elledning för ultrahög spänning på 1200 kV. NTeknik 1981, nr 27, s. 2. —
(3 b) -HÖGER. om ytterlighetsriktning inom höger (se höger, sbst. 1); numera i sht om utländska förh.; i sht i sg. best.; jfr -vänster. Motsättningen mellan Andra kammaren och Första kammarens ultrahöger (har) framträdt på ett i ögonen fallande sätt. SD 14/5 1900, s. 2. Det finns .. flera .. anledningar till att ultrahögern snabbt vinner terräng i Frankrike. SDS 10/12 1989, 1: 10. —
(3 a) -KATOLSK. som ytterst l. överdrivet noggrant iakttar l. följer katolicismens trossatser l. dogmer, (överdrivet) strängt katolsk. Snellman Tyskl. 216 (1842). En rationell samhällslära .. var en orimlighet och en styggelse i de ultrakatolska restaurationsförfattarnas ögon. Aspelin TankVäg. 2: 229 (1958). —
(2) -KLASS. (numera bl. tillf.) yppersta klass. Swing 1921, nr 32, s. 4. För varje VM har det alltid stigit fram några spelare av ultraklass. DN 26/6 1978, s. 16. —
(3 a) -KONSERVATIV. ytterst (i sht politiskt) konservativ; jfr konservativ, adj. 1, o. stock-konservativ. Ett långt tal i ultra-konservativ anda. PT 1/7 1839, s. 2. Gent emot de ultrakonservativa, t. ex. Lundeberg och Alin, intog han den ståndpunkten. Carlsson LantmPol. 192 (1953). —
(2, 3 a) -KORT. ytterst l. extremt kort; särsk. (i fackspr.) om våglängd l. ljudvåg: som resp. vars längd är mindre än 10 m (jfr -kortvåg). På de ultrakorta vågornas område kan man utan svårighet infånga utsändningar från andra sidan jordklotet. SvD(A) 17/11 1933, s. 7. Böljande romantiska kjolar – och ultrakorta! AB 1/3 1965, s. 16. —
(3 a) -KÄNSLIG. särsk. om apparat l. instrument o. d.: ytterst känslig (se d. o. 5). Endast ungefär fem procent av ytan var istäckt och flaken registrerades ofelbart av våra ultrakänsliga sonarinstrument. SvD(A) 9/10 1958, s. 11. —
(3 a) -LIBERAL. [jfr fr. ultralibéral] ytterst (politiskt) liberal (se d. o. 4 (b)). Bref från Paris .. säger, att det ultra-liberala partiet utspridt, att det, för att stifta oroligheter, räknar på en del af legionerna. SC 1: 447 (1820). —
(2) -LJUD. ljud (se ljud, sbst.1 2) med frekvens över 20 000 Hz (vilket det mänskliga örat ej kan uppfatta); jfr -ton. Kosmos 1937, s. 24. Ultraljudet har öppnat ett nytt forskningsfält av oerhörd betydelse och oöverskådlig räckvidd. SvD 12/12 1939, s. 8.
-undersökning. SvD(A) 9/3 1964, s. 8. Den blivande modern (hade) genomgått ultraljudsundersökning. SvD 27/2 1975, s. 32.
(3 a) -LÄTT. som väger förhållandevis mycket lite, extremt lätt. Nylonquiltjackan är framtidens melodi .. framför allt i .. kvalitetsutförande av impregnerad nylon och ultralätt elastonull. SvD 25/10 1959, s. 7. —
(1) -MARIN, adj.1 (adj.2 se ultramarin, adj.2). (†) = -marinsk. Ett .. Politiskt interesse utveklade sig snart hos flera Europeiska Magter till vinnande af Ultra-marin besittningar. Casström PVetA 1817, s. 7. Cannelin (1939). —
(1) -MARINSK l. -MARINISK. [jfr eng. ultramarine] (†) som befinner sig l. är förhärskande på andra sidan l. bortom havet; jfr -marin. VetAH 1764, s. 91. Regentinnans af Spanien Regering medgifver Konungariket Sverige .. behandling som den mest gynnade nation i allt hvad angår handel i Spanien och de spanska ultramarinska provinserna. SFS 1892, nr 2, s. 3. —
(2) -MIKROSKOP. (i fackspr.) mikroskop för studium av ytterst små (i sht i vätska l. luft svävande) partiklar. ”Ultramikroskopet” .. grundar sig på den alldagliga observationen, att ett obeväpnadt menniskoöga är i stånd att se de minsta i luften sväfvande dammkorn, om dessa .. utsättas för skarp belysning mot en mörk bakgrund. SDS 29/7 1904, s. 3. —
(2) -MIKROSKOPISK. (i fackspr.) som har avseende på l. sker med hjälp av ultramikroskop; äv. om partikel l. organism o. d.: som är alltför liten för att kunna iakttas i vanligt mikroskop (jfr sub-mikroskopisk). Ultramikroskopiska studier. SDS 29/7 1904, s. 3. Filtreringsundersökningar över .. ultramikroskopiska organismer. LAHT 1933, s. 269. —
(3 b) -NATIONALIST. anhängare av långtgående l. extrem nationalism. Ultranationalist i spetsen för Japans nya regering. UNT 5/1 1939, s. 6. —
(3 a) -NATIONALISTISK. ytterst l. extremt nationalistisk; jfr -nationell. Ett synnerligt långt anförande, som utformade sig till en sammanfattning av hela den irländska politiken från ultranationalistisk synpunkt. Kalmar 7/7 1916, s. 4. —
(3 a) -ORTODOX. ytterst l. extremt ortodox (se ortodox, adj. 1, 3). Ärkebiskopen .. var ultraortodox lutheran. 2NF 20: 580 (1914). —
(3 a) -PROTESTANTISK. (numera bl. tillf.) som ytterst l. överdrivet noggrant iakttar l. följer den protestantiska trosläran, (överdrivet) strängt protestantisk. Svea 2: 258 (1818). —
(3) -RADIKAL, adj. o. sbst.
I. ss. adj.: ytterst l. extremt radikal (se d. o. I 4). Gubben Rosenqvist är af det ultra radikala slaget. Liljecrona RiksdKul. 28 (1840).
II. ss. sbst.: person som hyser ultraradikala åsikter; jfr radikal II 2. Warburg Richert 2: 347 (i handl. fr. 1853). —
(2) -RAPID, adj. o. sbst.
I. (i fackspr.) ss. adj., i fråga om filmupptagning: som sker l. skett med kamera med hög bildhastighet (o. som vid uppspelning återger ett förlopp ss. onormalt långsamt); i allmänspråket ofta liktydigt med: (ytterst) långsam. I toppen öppnade .. (sjöanemonen) sig långsamt liksom en ultrarapid film av en blomma, som håller på att slå ut. Pehrson Beebe KamSkrbl. 53 (1928). Med ultrarapidfilmen avses .. en upptagning, där kameran gått med ultrarapid fart, d. v. s. mycket fort, men där återgivningen sker med normal fart. Förberg SäljFilm 150 (1946). De svåraste rörelserna (i dressyr) är piaff (taktfast trav på stället) passage (en bärig och ultrarapid trav) (osv.). DN 29/7 1994, s. D6.
II. (i fackspr.) ss. sbst.: höghastighetsfilmning, särsk. i uttr. i ultrarapid, särsk. i allmännare anv.: i ytterst långsam rörelse. Lindegren Mann. 71 (1942). (I filmen) tillämpade .. (regissören) ultrarapiden så att en man som tillfogats banesåret liksom hängdes upp i sitt eget dödsögonblick. OoB 1963, s. 165. Astronauterna .. har fått order att .. nicka sakta och göra långsamma rörelser – ungefär som i en film i ultrarapid. SvD 19/5 1969, s. 9. Att öppna posten gick i ultrarapid, så trött var jag. GbgP 12/8 2002, s. 25.
Ssgr: ultrarapid-film. (numera mindre br.) till -rapid II: film avsedd för l. framställd med höghastighetsfilmning. IdrBl. 5/8 1935, s. 2. TSvLärov. 1952, s. 254.
(3) -REAKTIONÄR, adj. o. sbst.
I. ss. adj.: ytterst l. extremt reaktionär. Till och med det ultrareaktionära ”Göteborgs Aftonblad” hyllade attentatorn (Schauman) i en begejstrad prosadikt. Lidforss Dagsb. 231 (1909).
(3) -REVOLUTIONÄR, adj. o. sbst. [jfr fr. ultrarévolutionnaire]
I. ss. adj.: ytterst l. extremt revolutionär. Dalin (1855). Hébertisterna, som Robespierre kallade ”de ultrarevolutionära”, (reste sig) mot dantonisterna, som nu fingo heta de moderata. Almquist VärldH 7: 158 (1928).
II. (numera bl. tillf.) ss. sbst.: person som är anhängare av ultrarevolutionära idéer l. åsikter. ConvLex. 4: 289 (1826). —
(3 b) -ROJALISM. långtgående l. extrem rojalism. 1809 års lagstiftare (gick) så långt i ultrarojalism, att folkets ombud med makten i händerna ej vågade föreskrifva Konungaväldet samma begränsning. Crusenstolpe 1720 118 (1837). —
(3 a) -ROJALISTISK. jfr rojalistisk o. -rojalism. Det hierarckiska (partiet i Engl.) var .. genom konungens supremat öfver kyrkan tillika ett ultrarojalistiskt parti, som predikade konungamaktens gudomliga, absoluta rätt. Svea 2: 258 (1818). —
-RÖD.
1) (numera mindre br.) till 2, om strålning (se stråla, v. I 1 b slutet): infraröd; jfr röd, adj. 1. Björling Sol. 80 (1869). De korta radiovågorna övergår utan bestämd gräns i en mera kortvågig strålning som kallas ultraröd eller infraröd. GymnFys. 3: 108 (1979). BraBöckLex. 24: 24 (1980).
2) till 3 a: politiskt extremt vänsterradikal, som tillhör den yttersta vänstern; jfr röd, adj. 5. Hedberg Eftersk. 84 (1898). Det .. (är) troligt att alliansen kommunister – demokratisk vänster sviker, och då kan det en gång visa sig ödesdigert för de ultraröda att ha rekommenderat sina anhängare att rösta utanför partileden. SDS 7/12 1965, s. 8. —
(2) -STRUKTUR. (i fackspr.) om submikroskopisk struktur (se d. o. 3) hos biologiskt material. Konferenser .. rörande nervtrådarnas ultrastruktur. NaturvForsknRådRed. 1949–50, s. 184. —
(2) -TON. jfr ton, sbst.2 2, o. -ljud. En vibration av frekvensen 40,000 i sekunden är helt utanför det hörbara registret .. Man har därför kallat dessa svängningar .. ultratoner. SvGeogrÅb. 1933, s. 120. —
(2) -VIOLETT. särsk. (i sht i fackspr.): som utgörs av l. tillhör den för ögat osynliga strålning som i spektrum befinner sig utanför, men närmast intill de violetta strålarnas område (jfr uv-); äv. i substantivisk anv., i uttr. i ultraviolett. Björling Sol. 80 (1869). Ett ämnes färg beror på absorption av vissa delar av det synliga ljuset. Ett färglöst ämne kan ha absorption i ultraviolett. Smith OrgKemi 10 (1938). Om våglängden underskrider 400 millimy är det fråga om ultraviolett ljus. Husén Psyk. 31 (1954). —
(2) -VISIBEL. (i fackspr.) särsk. om mikroorganism: som är alltför liten för att kunna iakttas i vanligt mikroskop. 2NF 34: Suppl. 430 (1923). Vi veta att s. k. ultravisibla mikrober äro orsaken till vissa sjukdomar hos människor, djur och växter. LAHT 1932, s. 116. —
(3 b) -VÄNSTER. om starkt vänsterradikal grupp l. falang (inom kommunistiskt l. socialistiskt parti); i sht i sg. best.; jfr -höger. Skulle .. (S. Linderot) nu definitivt överlämna svärdet åt ultravänstern i sitt eget parti och be om god dagtingan? Meurling KommunismSv. 147 (1950).
Spoiler title
Spoiler content