SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 2010  
UMGÅS um3~gå2s, v. dep. -gås, -gicks, -gåtts (se för övr. ), äv. (numera bl. i bet. 3 i vbalsbst. umgående) UMGÅ, v. -går, -gick, -gått (se för övr. ). vbalsbst. -ENDE.
Ordformer
(um- (vm-, wm-) 1524 osv. umb- 15431686. vn- (wn-) 1560c. 1631. vnd- 1596. -gå 15241914. -gås 1526 osv.; se för övr. )
Etymologi
[fsv. umganga, umgangas; jfr fvn. umganga; ssg av um (se OM, prep. o. adv.) o. (jfr OMGÅ, OMGÅS). — Jfr UMGÄNGE, UMGÄNGELSE]
1) (†) ha sin tillvaro l. hålla till (ngnstans); äv.: tillbringa sin l. viss tid, vistas, uppehålla sig; äv. i icke deponentiell anv. 2Tess. 3: 11 (NT 1526). Han är nw kommen och vmgååss j bland idher än thå j icke kennen honom. OPetri 3: 34 (1530). Then som vmgår vtan wanck och gör thet rett är. Psalt. 15: 2 (öv. 1536). Är .. min faderlige vilie och gunstige begärenn, att thu sampt thine andre käre syskene icke umgåss eller vistes, ther honn (dvs. pesten) vancker. G1R 20: 63 (1549). Till gudstjensten skynda wi ju, för att genom det omedelbara umgåendet i Guds rike .. winna .. hwila ifrån och kraft till de strider, som för detsamma måste kämpas. SKN 1845, s. 47.
2) i fråga om att (bruka) vara tillsammans med ngn l. idka umgänge l. sällskapa med ngn; ofta liktydigt med: ”omgå” (se d. o. I 3); förr äv. i icke deponentiell anv. (se a, b).
a) (†) tr.: mer l. mindre regelbundet träffa l. vara tillsammans med (ngn), ha ss. sällskap. I weten ath icke pläghar loflighit wara ath en Judeisk man må vmgå eller komma til någhom fremmande. Apg. 10: 28 (NT 1526). Ännu är omöyeligit för migh at kunne ware en fierdingztimme ifrå min sängh .. som huar den menniskie migh umgår och sedt hafwer, skole bäre sanferdigdt witnesbördh om. RA I. 4: 644 (1598). Då badh .. (hertigen) konungen om .. någen mera friheet att umgås folk. HH 20: 380 (c. 1640). Jag (har) ännu förtroligare och oftare umgåtts honom nu, då wi woro båda sjuka och olyckan, som man wet, föder wänskap. AnderssonBrevväxl. 1: 58 (1835). Herman var tillgänglig och tjänstvillig, lätt att umgås som den där helst visar sin ljusa sida. Nilsson TreTerm. 40 (1943).
b) med obj. (jfr a) ersatt av en av prep. med inledd bestämning angivande vem man träffar l. är l. brukar vara tillsammans med; ss. vbalsbst. -ende i sht förr konkretare: samvaro, umgänge. (Det) begaff sigh ath the vthi itt heelt åår vmgingo medh then församblingenne och lärdhe mykit follck. Apg. 11: 26 (NT 1526). Herr Colbert hade en gång illa uptagit, at Gref Oxenstjerna ej kom til honom til måltids då han war buden, och däraf slutit at han wille intet umgås med honom. HC11H 2: 46 (1678). En liten gåsse .. hvilken umgick med andre i huset varande koppsjuka barn .. blef smittad med riktiga vahr-koppor. VeckoskrLäk. 1: 51 (1781). I sitt umgående med eleverna hade han tydligen definitivt nått behärskning av sitt lynne. ÅbSvUndH 63: 136 (1941). TV-journalisterna som får umgås med makthavarna blir glada och smickrade och känner sig betydelsefulla. DN 26/2 1988, s. 4.
c) ss. dep. (jfr a, b), i annan anv.: idka umgänge l. samvaro; äv.: ha l. vara i ngns sällskap; särsk. i förb. med en av prep. hos l. i inledd bestämning angivande plats l. krets där umgänge sker; särsk. (o. vanl.) i reciprok bet.: vänskapligt vara tillsammans, ha umgänge med varandra. Wenner skola handla huar emoth andhrom och wmgås medh itt fritt, öppet hiertha, wtan all flerdh och skrÿmterÿ. LPetri Œc. 73 (1559). At wij kunne få vmgås, Snacka och Talas wedh, Frögdas och Glädhias tilsamman. Rothovius 1Pred. D 3 b (1623). Hans Majestett vill umgås så delicat, min Engell kan dätt eij troo. Stenbock o. Oxenstierna Brefv. 2: 38 (1703). (Kaptenskan:) Jag umgås icke hos herr hofoblatfabrikörens. Nordstjernan 1846, s. 124. ”Umgås du i såna kretsar?” undrade Ewa nyfiket. Guillou TjuvMarkn. 140 (2004).
3) intr., med bestämning inledd av prep. med med styrt led betecknande ngt (l. ngn) som man har att göra med l. sysslar l. handskas (så l. så) med; förr äv. betecknande tillvägagångs- l. handlingssätt (se c); ofta liktydigt med: ”omgå” (se d. o. I 4); förr äv. i icke deponentiell anv.
a) utan tanke på visst tillvägagångssätt: syssla l. hålla på l. vara upptagen med; ägna sig åt; hantera; ofta liktydigt med: ”omgå” (se d. o. I 4 a). Alle the som medh lagsens gerningom vmgå, the äro under förbannilse. Gal. 3: 10 (NT 1526). Thet Werldzligha Regementet vmgåår medh andra Saaker, än som thet Helga Ewangelium. Schroderus Os. III. 1: 126 (1635). Skiäms, I Förmätne! som med idel flärd umgå. Frese Pass. 91 (1728). Det var stil och ädel smak uti Carl Johans sätt att umgås med Sveriges minnen. Svedelius SmSkr. II. 2: 49 (1864, 1888). Att umgås med aktier är .. icke det lättaste här i världen. Pokorny Aktier 6 (1957). — särsk.
α) i fråga om redskap l. instrument l. material l. ämne l. (hus)djur o. d.: handha l. hantera; äv.: sköta. G1R 8: 46 (1532). Capitener .. skole exercera och öfwa fålckedh at wngå medh sin gewär (osv.). ForumNav. 9: 111 (i handl. fr. 1628). När en umgås med Bien, så bör ansigtet förvaras med en larf .. så stickas de icke. Bruno Gumm. 38 (1762). En af sällskapets medlemmar .. hade .. förvärfvat sig någon vana att umgås med mikroskopet. 3SAH 7: 278 (1893).
β) (†) i fråga om verksamhet l. sysselsättning l. aktivitet l. bestyr o. d.: ägna sig åt l. befatta sig med; i fråga om trolldom äv.: utöva. G1R 1: 226 (1524). Menniskiorna begynte umgås med åkerbruk. Rudbeck d. ä. Atl. 1: 54 (1679). De som med Tjärubrännerie umgå, tilhållas at der til upbryta furustubbar och rötter. LandtmFörordn. 140 (1734; rättat efter orig.). Ett slags Apothekare, eller en, som umgås med att göra bläck. Almqvist Törnr. 1: 50 (1839). Matts befanns .. innehava en läderpung med flera nog så intressanta trolldomssaker, vilka .. ställa det utom allt tvivel, att han på rama allvaret umgicks med trolldom. KyrkohÅ 1930, s. 183.
γ) i fråga om tanke l. idé l. plan l. fantasi o. d.: fundera på (att), ta i övervägande (att), ha i sinnet, tänka ut; särsk. i uttr. umgås med tanken (att); i sht förr särsk. i fråga om ngt bedrägligt l. svekfullt l. ondskefullt o. d., närmande sig l. övergående i bet.: göra sig skyldig l. vara upphov till. Ey heller haffuom wij vmgått medh smeeklighom oordhom, så som j weten. 1Tess. 2: 5 (NT 1526). (Pesten) är .. kommen hit til Westergiötland .. När man vti en sådan tid lefwer .. ho må icke tå vmgå med gudeliga dödztanckar? Svedberg Lefw. 259 (1729). Du har umgåts med falskhet och stämplingar. Ullman Frök. 38 (1780). Han (skrev) ett bref till polismästaren i Stockholm .. sägande att .. v. S., som länge varit tungsinnt .. umgåtts med tanken att afhända sig lifvet. Hellberg Samtida 5: 197 (1871). Marinchefen framhåller, att .. danskarna redan beställt en större isbrytande färja .. samt att även Tyskland lär umgås med planer på stärkning av sin isbrytarberedskap. SvFl. 1941, s. 33.
b) med tanke på visst tillvägagångssätt: handskas l. förfara (så l. så) med, behandla (så l. så); ofta liktydigt med: ”omgå” (se d. o. I 4 b). Hörer ther stoor beskedeligheet til huru man medh pijno och plågo vmgå skal, at man icke pinar och plåghar then som ingen saak haffuer. OPetri 4: 310 (c. 1540). Med Lijk-Kistornas tilslutande, måste wahrsamt umgås, när icke alldeles wisze och säkre Teckn äre om Dödzmåhlet. Kyrkol. 18: 3 (1686). Kasualändelsernas utplånande i substantivet och adjektivet kan förklaras af begäret att friare umgås med språket. 2SAH 39: 148 (1865). Stora summor passerade på löpande band genom den lille kassörens händer. Man kunde inte umgås mera opersonligt med penningen. Siwertz Tråd. 23 (1957). — särsk.
α) (†) i fråga om levande varelse (i sht människa): handla l. bete sig (så l. så) mot. 1Tess. 2: 10 (NT 1526). Man förnimmer ofta, at .. syndare, huar man alt för strengdt med them umgåss, blifwa ther af förhärdade. KOF II. 1: 190 (1659). (Lantmätaren skall veta) sin plickt wara .. städse med största fog och sachtmodighet, utan något pock eller snorck, med Bonden at umgå. LandtmFörordn. 45 (1725; rättat efter orig.). Möller 3: 1746 (1790).
β) i fråga om ngt materiellt: handha l. hantera l. sköta (så l. så). The Smålenninger, som bäst med arborst och Stålboger vmgå kunne. G1R 15: 264 (1543). Bör .. (en lantmätare) förstå kompassen och dess nytta, väl veta med honom varsamt umgås samt med magneten sticka, spetsa och laga. SvLantmät. 1: 94 (1694). Om man sår Rofwor i stället för Ärter och umgår der med såsom om Ärterna sagt är, hafwer det samma werkan. Bennet Lin. A 2 b (1738). (Fosforsyra o. kalium) äro .. för närvarande så billiga, att man icke mera behöfver umgås med dem så ängsligt som förr. MosskT 1889, s. 301.
γ) i fråga om kristen tro l. föreställning. PJAngermannus Tröstskr. G 2 b bis (1622). (Prästernas) plicht är ther medh (dvs. med nattvarden) i all wyrdningh, reenheet och skick at umgå, widh straff tillgörande. KOF II. 2: 80 (c. 1655). Månge allwarligare själar .. missbruka .. (Herrens lag) till .. förderf för sina själar .. i det de så falskt umgå med Herrans Bud, att de blott se på sjelfwa gerningen. Rosenius Bud 4 (1858). Vi .. varna för det godtyckliga umgående med Herrens ord, som i våra dagar så omätligt stor skada åstadkommit. VL 1895, nr 66, s. 3.
c) (†) i icke deponentiell anv., med av prep. med styrt led betecknande sätt att förfara l. gå till väga l. bete sig; ofta liktydigt med: ”omgå” (se d. o. I 4 b β β'). Stiernhielm WgL Föret. (1663). I öfrigit påminte biskopen .. at hrr deputerade wilja uti thetta ärendet (angående adelns privilegier) med mycken fogelighet och warsamhet umgå. 1PrästP 5: 148 (1720). Barchæus LandthHall. 98 (1773).
4) (†) i icke deponentiell anv.: fullborda l. genomföra (ngt); äv. intr., om tid l. tillstånd o. d.: gå till ända, ta slut; jfr OMGÅ IV 1. Tå året war vmgånget. 2Krön. 24: 23 (Bib. 1541). När nu så vmgåt war .. at Rijket war til stadga och sijna frijheet kommit igen kallade Hans Högloflighe Persoon tilhoopa Rijkzens Ständer. Svart Ähr. 65 (1560). At iagh, som för en lÿten stund / Wachtade Fää i thenna Lund / Och aldrigh tänckte thär vppå / Min olycke skulle vmgå. Messenius Swanhuita E 4 a (1612).
Spoiler title
Spoiler content