[fsv. und; jfr fd. und (d. vunde), fvn. und, fsax. wunda, mnl. wonde (nl. wond), ffris. wunde, fht. wunta (t. wunde), feng. wund (eng. wound); jfr äv. got. wunds, sårad; av ovisst ursprung]
(†) gm yttre åverkan uppkommet sår; särsk. [jfr t. die (fünf) Wunden Christi] i sådana uttr. som Guds l. Kristi (fem) under (jfr FEM, räkn. b). Sa(m)ma dagh(e)n han skulle gåå til dødh(e)n hade han stu(n)git sich geno(m) bådha hend(er)ne och bådha føt(er)ne och jtt holl j sidhona m(edh) en stoor knijff, och bar såå fem vnd(er) til dødh(e)n. OPetri Tb. 122(1527). Swär och bannas widh Christi dödh, fem under och såår. Lagförsl. 258(c. 1606). Edebukar, som fåfengeliga swärja om Gudz dödh och hårda pijno, hans fem under (osv.). KOF II. 1: 187(1659). Ihre(1769).
Avledn. (†): -UNDRAS, v. dep. i [till uttr. (Kristi) fem under] ssgn fem-undras.
SAOB
