SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 2010  
UNDER, prep. o. adv. ssgr (forts.; jfr anm. sp. 138):
UNDER-GRUND, sbst.2 särsk.
1) till II 1, om berg- l. jordlager som utgör grund för byggnad l. konstruktion l. väg o. d.; äv. dels om undre berg- l. jordlager som utgör grund för övre jordlager, dels om (undre) del av byggnadsgrund; äv. i mer l. mindre bildl. anv. Montan Segl. 3 (1787). Kræmer TrestafvOrd 113 (1899; bildl.). De arkeiska bergarterna, eller urberget, som utgör undergrunden för sedermera tillkomna geologiska bildningar, framträda i Amerika blottade och obetäckta inom stora ytområden. 2NF 1: 790 (1903). Om undergrunden är mycket lös och eftergivande, är det ofta lämpligt att forma pålens nedre ända till en stor klump. TT 1927, Allm. s. 156. Det hela utgjorde tydligen undergrunden till en av gråsten uppförd byggnad. Fornv. 1935, s. 206.
2) (numera mindre br.) till II 2: grund (se grund, sbst.1 I 3 b, c). Den bästa våta grunden (vid förgyllning) är ägghvita .. hvartill, då materialet så fordrar, såsom undergrund användes gelatin, klister eller lim. AHB 111: 61 (1882). Naturen (har) gifvit sjelfva jordytan i allmänhet och de allmännaste trädens stammar en grå färg, för att derigenom gifva växtgrönskan en passande bak- eller undergrund. HbTrädg. 8: 93 (1884). Bakgrunden: brun undergrund med grön övermålning. Kjellin Troili 1: 199 (1917).
(II 4) -GRUPP. grupp (se grupp, sbst.1 2) som utgör del av överordnad grupp; särsk. i fråga om botanisk o. zoologisk systematik (jfr grupp, sbst.1 2 a); jfr -kategori. NF 1: 44 (1875). Denna grupp, bräkenväxterna, uppdelas i sin tur i flera undergrupper. BokNat. Liv. 63 (1951). Varugruppen hemartiklar delas .. upp på undergrupperna möbler, hemtextil, belysning, hushållsmaskiner samt husgeråd. Hand90Tal. 194 (1989).
(II 1) -GRUSA. (†) med avs. på banvall l. järnvägsspår o. d.: förse med underlag av grus. Banan är skenlagd på en sträcka af 31,000 fot, deraf 11,500 fot undergrusade. BtSvStat. S 1878, s. 26. BtRiksdP 1900, 6Hufvudtit. s. 167.
(II 1) -GRÄVA, förr äv. -GRAVA, -else (†, Lind 1: 1715 (1749)), -ning; -are (Ekblad (1764) osv.). [fsv. undirgrava]
1) gm grävande ta bort l. avlägsna jord o. d. från undersidan av (ngt), gräva under; äv. oeg., särsk. om vatten: erodera (kust l. strand l. landområde o. d.) (jfr gräva, v. II 1 a γ); ss. vbalsbst. -ning äv. konkret, om i marken utgrävd hålighet. Linc. Cccc 5 b (1640). Rötters utdragning sker derigenom att stubben kringgräfves och de svagare rötterna afhuggas; de tjockaste rötterna undergräfvas och afhuggas längre från stammen. Hazelius Bef. 185 (1836). Banken .. höjer sig brant ur hafvet, som ständigt undergräfver densamma. NF 2: 1314 (1878). I brechen utlades fotanglar, och ofta gjordes en ”undergräfning”, som fyldes med krut, hvilket antändes, då fienden lopp deröfver. Holmberg Artill. 4: 191 (1886). Eländiga hus som lutar på kanten, undergrävda och hotade. Lundkvist Spegel 20 (1953). särsk. (†): gm grävande under (mur l. befästning l. byggnad o. d.) (söka) rasera densamma. Muranar om then stora Babel skola vndergraffne warda. Jer. 51: 58 (Bib. 1541; Bib. 1999: Babylons breda mur / skall jämnas med marken). De hade på tre ställen undergräfvit fästningsverket. Hallenberg Hist. 4: 964 (1794). Att de (bruna råttorna) stundom undergräfva och förstöra murar och byggnader, är genom flera fall ådagalagdt och bekräftadt. Nilsson Fauna 1: 344 (1847).
2) i bildl. anv. av 1 (slutet), med avs. på ngt abstr.: (långsamt l. successivt) försvaga l. bryta ned l. förstöra o. d. Chesnecopherus Skäl Gg 3 b (1607). Med hemliga konster sökte de at undergrafwa och förswaga min ähra. Mörk Ad. 1: 286 (1743). Jag har skäl befara, att min fars ekonomiska ställning är undergräfd. De Geer Lillie 40 (1880). Begäret efter starka drycker undergräfde hans helsa. NF 12: 1336 (1888). Genom dessa fejder undergrävdes kejsarens makt, även om respekten för hans person alltjämt upprätthölls. Grimberg VärldH 7: 191 (1936). Den som bland allmänheten sprider falskt rykte eller annat osant påstående som är ägnat att .. undergräva aktningen för myndighet .. straffes för samhällsfarlig ryktesspridning högst med straffarbete i två år. SFS 1948, s. 1013.
(II (1 c slutet,) 4 slutet) -GUD, sbst.2 (sbst.1 se under, sbst. ssgr). [fsv. undirguþ] i sht relig. gud av lägre rang; jfr halv-gud 1. Indianerna ärkänna förnämligast en Stam af desza Under-gudar, åt hwilka de gifwa namnet Eatoua. Fréville Söderh. 1: 270 (1776). Tre förnämliga helgedomar, vilkas sirligt smyckade tempel voro väl värda att beskåda. De voro vigda till lokala undergudar. Fornv. 1952, s. 38.
(II 1 e) -GUMP. zool. om undre delen av gumpen hos fågel. Retzius Djurr. 145 (1772). Sädgåsen .. är en stor präktig fågel, brunaktigt grå till färgen, med hvit undergump. Kolthoff DjurL 488 (1901).
(II (1 c slutet,) 4 slutet) -GUVERNÖR. (numera bl. i skildring av ä. l. utländska förh.) guvernör (l. högre tjänsteman) underställd annan guvernör (l. annan tjänsteman) (med högre rang); särsk. motsv. dels guvernör 1, dels guvernör 3. Compagniet har i London sit Contoir, som består af en Gouverneur .. en Under-Gouverneur och 12. Assistenter. König LärdÖfn. 5: 25 (1747). Han hade de senaste tio åren varit underguvernör över en del av provinsen Bale. Agge SvartTj. 186 (1935). Det är självklart, att denne lysande hovman, kronprins Gustavs förre underguvernör .. i samband med sitt giftermål 1757 skulle modernisera gemaken på Sturefors. Selling SvHerrg. 179 (1937).
-GÅ, förr äv. -GÅNGA. [fsv. undirganga, underga] särsk.
1) (†) till II 1: om himlakropp (i sht solen): gå ned l. sjunka under horisonten; jfr gå under 5. PPGothus Und. A 1 a (1590). Solen är ju ännu icke undergången, wi hafwe ännu tre timar innan det blifwer qwäller. Lagerström Bunyan 3: 164 (1744).
2) (†) till II 1: gå under (se gå under 2) l. förintas l. förgås l. utplånas l. upphöra att finnas. KyrkohÅ 1931, s. 232 (1540). All ting allstras .. alt förkofrar sig, förvandlas och omsider undergår, då af dess ståft upkommer ett annat igen. Biberg Linné Oec. 7 (1750). Der Gud ej hade gifvit doctor Berendt en frimodig ande att stå biskopen emot, hade Christi kyrka och academien måst undergå. Weibull o. Tegnér LUH 1: 52 (1868). Det gaeliska språket är ett undergående språk. Bergström LittNat. 42 (1889). Numera har man allmänt antaget hypotesen om ett stort undergånget sydligt fastland, hvilket, förenadt med Afrika och Amerika, betäckt den Indiska oceanen såväl som sydhafvet. GHT 1896, nr 107 B, s. 2. Heerberger NVard. 212 (1936). särsk.
a) om person: avlida, dö; äv. om släkt o. d.: dö ut. All hans slächt och Effterkommande måste aldeles vndergå och förödde warda. Leuchowius Zader 110 (1620). Klagomål och Lamentationer, at de betjänte icke kunde bekomma den lön, de med swett och blod hade förtjent, såsom ock, at Soldaterne af hunger och nakenhet dödde och undergingo. HC11H 9: 121 (1697). Almqvist Amor. 214 (1839).
b) om bolag l. kompani o. d.: gå omkull l. i konkurs o. d. Skieps Compagniet, hwilket nu .. går på fallande fot, och .. måste undergå snarare än man tror. Stiernman Com. 5: 62 (1633). Åtskillige, som instuckit sine medel uti det .. undergångne Compagniet .. måste .. söka sin lycka annorstädes. Lilliestråle ÅmVetA 1777, s. 31.
c) om rike l. stad o. d.: störtas l. förstöras l. utplånas o. d. Gustaf II Adolf 126 (1616). En grufweligh Jordbäffning, hwar igenom en stoor Deel aff stadhen Constantinopel vndergick. Schroderus Os. 1: 443 (1635). Detta skenbart undergångna heliga romerska rike. Atterbom Minn. 189 (1817).
3) (†) till II 1 (, 2): gå (in l. inne) under (ngt) (jfr gå under 1); särsk. i sådana uttr. som undergå oket (se ok, sbst. 3 a; jfr gå under 1 a). At the som på bygningen wore kunde warna then som underginge, at han skulle taga sig till wara för än något fall hände. Lagförsl. 508 (c. 1606). Ödlor, Sköldpaddor, Tigrar, Ormar och Krokodiler, med flera dylika bestar .. förfärdigade af måladt tyg, i collosalisk storlek, framföras af undergående menniskor. Gosselman Col. 2: 218 (1828). JernkA 1844, 2: 51.
4) (†) till II 1 f: frånta l. avhända (ngn ngt); jfr undan-gå 2. RP 6: 706 (1636). Ingenn skulle, genom Hemliga eller Vppenbarliga stämplinger, biuda till at trängia sig fram öfr sin superiorem, och altzå vndergå honom den Lägenheet, som honom mz rätta borde först offereras. VDAkt. 1652, nr 129. VDAkt. 1664, nr 207.
5) (†) till II 4: underkasta sig l. underordna sig l. rätta sig efter l. acceptera (ngt); jfr gå under 3. G1R 1: 257 (1524). At hans Kon. M. hadhe fördrijffuet them .. aff Rijket, för thet the then Lutterske Lärdom, icke vndergå och annamma wille. Tegel G1 1: 111 (1622). Förutom evig salighet skulle således allt det goda lifvet bjöd gå förloradt; bättre då att våga lif och gods än att undergå de påfviskas herradöme! Forssell G2A 51 (1894). särsk.
a) med avs. på villkor o. d.: gå med på l. acceptera. Then som vill vndergaa then condicionem som rikesins stadge inneholler. G1R 1: 154 (1523). Ehuru mycket Riksens Ständer längta efter en lyckelig Fred, så wilja de likwäl häldre tilsättia Lif och Egendom, än undergå någre neslige Betingningar. PH 1: 91 (1719).
b) med avs. på förbund l. överenskommelse o. d.: ingå l. sluta. The samme dacktingen ingelunde vndergå ville. G1R 6: 218 (1529). Vndergå ett förbund. Swedberg Ordab. (1725).
6) till II 5: genomgå l. vara med om l. ta del i (ngt); särsk. med avs. på ngt obehagligt l. besvärligt o. d.: utstå l. genomlida l. utsättas för; jfr gå under 3. När som then, ther scrifft wndergår, ähr nu så aflöst och försäckrat ij sit samwet in för Gud om hans wenskap och syndernas förlåtelsse, huilket ij thenna sackena är thet nödtårfftigaste stycket, må thå (osv.). Kjöllerström FörarbKO1571 47 (i handl. fr. 1551). Anstalter voro träffade att föra henne till Stockholm för undergående af en operation. De Geer Minn. 1: 71 (1892). Barken får undergå en kraftig mekanisk bearbetning och skalas av, varefter fiberknippena dragas loss och skrapas rena. Varulex. Beklädn. 22 (1945). särsk.
a) med avs. på förändring l. förvandling l. utveckling o. d. Emedan hon aldrig än syntz någon ombytelse i sin warelse undergådt. Rudbeck d. ä. Atl. 2: 145 (1689). Då språkbruket, under tidehvarfvens framfart, undergår en eller annan förändring, måste den enskilta Språkläran rätta sig derefter. Moberg Gr. 11 (1815). Genom den starka utveckling, som bl. a. den naturvetenskapliga forskningen undergick under senare delen av 1800-talet, insamlades en ofantlig mängd material och fakta. Ymer 1953, s. 131.
b) med avs. på examen l. prov l. förhör l. granskning o. d. Vndergå Examen. VDAkt. 1684, nr 182. Anlände hit just då folket gick ur kyrkan. Däraf undergick min vagn minst 600 personers granskning. Kellgren (SVS) 6: 250 (1789). Den 9 April, inkallades Ehrenström och fröken Rudenschöld .. och sedermera undergingo de .. många och långa förhör. Tegnér Armfelt 2: 282 (1884).
c) (†) med avs. på lag l. rätt l. dom l. beslut o. d. (Eftersom de) icke wele denne Rätten vndergå, will iagh handla medh dem efter krijgssätt. HSH 19: 325 (1600). At Jesus hafwer godwilligt vndergått lagen för osz. Swedberg SabbRo 433 (1688, 1710). Min Son, min enda Son, hvars hjeltemod man prisar, / Må undergå den dom, om han sig skyldig visar. GFGyllenborg Vitt. 3: 88 (1783, 1797).
d) (†) med avs. på öde. At många .. wackrare karlar än I, har undergådt samma olyckeliga öde, som I stackare nu måste giöra. Modée Dår. 20 (1741). Emellertid hade Berlin undergått det ödet att falla i fiendehand. Malmström Hist. 4: 376 (1874).
e) (numera mindre br.) med avs. på beskattning l. skatt l. pålaga l. avgift o. d. Ath almogen j Elffzborgz Länn icke vele gerne vndergå then hielpeskat, szom menige Riigit vtgiordt haffuer. G1R 10: 171 (1535). Den krögare eller Krogsägare, som .. Taxering (för brännvin) ej wil undergå, får ej hålla öhl eller andra slags drycker til salu. PH 5: 3196 (1752). Lagergren Minn. 1: 26 (1922).
f) med avs. på (fängelse)straff l. botgöring l. kyrkoplikt o. d. RARP 1: 47 (1627). Han sägs och med stor Andacht hafwa undergått och fullgiort then boot och plickt, som Archjebiskopen .. honom hafwer pålagt. Spegel Kyrkioh. 1: 16 (1708). Ursprungligen innebar villkorlig dom blott ett beslut om anstånd med skyldigheten att undergå ådömt straff under förutsättning att den dömde uppförde sig laglydigt under en angiven prövotid. NorstedtJurHb. 677 (1987).
g) med avs. på lidande l. motgång l. fara l. svårighet l. död o. d. Alzwolluge ewige gudh som .. lät tin son wår frelsare Jesum Christum annamma mandom och vndergå corset. OPetri 2: 444 (1537). Et känslolöst sinne kan undergå de hårdaste motgångar, utan at någon ting gifwa sig derwid. Ullman GrefvHänd. 105 (1782). Att en possesk ministär var ett oundvikligt ondt, som borde undergås ju förr desto hellre. De Geer Minn. 2: 181 (1892).
Spoiler title
Spoiler content