[till UNDER, prep. o. adv., efter mönster av (o. ss. motsats till) ÖVERHET]
(vard.) sammanfattande, om personer med underordnad samhällsställning (gentemot makthavare); motsatt: överhet; jfr UNDER-KLASS 1 a, UNDERSÅTE. Ska överheten lyda underheten? Nej bort det. Engström Hemsp. 11(1921). En sådan moralisk relativism (som att alltid hålla på den svagare parten) .. är naturligtvis förkastlig. Det är ju enbart en invertering av tanken att makt är rätt: underheten bär inte sin stilett förgäves. DN 13/4 2002, s. B2.
