UNDERJORDS- un3derjωrds~, äv. underjω3rds~, ssgsförled.
Etymologi
[till uttr. under jord(en) (se UNDER, prep. o. adv. I 1 d β); med huvudtryck på första stavelsen möjl. (anslutet) till UNDER-JORD]
ss. förled i ssgr: underjordisk (se d. o. 1).
Ssgr (Anm. Jfr äv. den under under-jord anförda ssgn): UNDERJORDS-ANLÄGGNING~020. (i sht i fackspr.) Underjordsanläggning .. (dvs.) anläggning under markytan med tak av jord eller berg in situ. TNCPubl. 73: 180 (1979). —
-ARBETARE. Från Billesholms grufva meddelas, att underjordsarbetarne delvis fått daglönen höjd med 25 öre. SD 1900, nr 172, s. 2. —
-ARBETE~020. Varande .. Kongl. Maj:ts nådiga vilja, att icke något underjords-arbete eller kanalgräfning i vatten må med Arbets-Commenderingen företagas förr än i Maj månad. KrigVAT 1839, s. 471. —
-BANA. särsk. [jfr t. untergrundbahn, eng. underground railway] (†) tunnelbana. Berlinborgarna fruktade att husen skulle ramla om underjordsbanor anlades. Henriksson Tyskl. 341 (1901). 2NF (1920). —
-BRYTNING. bergv. brytning (se d. o. 1) under jordytan. I stället (för pall- eller takbrytning) erhålles numera den mesta malmen från underjordsbrytningen genom magasins- och skivbrytning. NordT 1928, s. 84. —
-KABEL. (numera bl. tillf.) jordkabel; jfr -ledning. WoJ (1891). Först sedan (isolerings)problemet fått sin lösning inom undervattenskabeltekniken, kunde underjordskablar med framgång framställas och användas. 2NF 28: 734 (1918). —
-LEDNING. (numera bl. tillf.) jordledning (se d. o. 1); jfr -kabel. Med underjordsledning menar man egentligen en sådan ledning, som är framdragen under jorden utan att gå under större vattensamlingar. Nyström Telegr. 95 (1869). —
-MÄNNISKA. (numera bl. tillf.) särsk. om gruvarbetare. Grufwe-folket såsom de så kallade under-jords-menniskior. Nordencrantz Arc. 289 (1730). —
