UNDERSTATEMENT an1derstä4jtmänt l. med mer l. mindre genuint engelskt uttal, n.; best. -et; pl. = l. -s.
Etymologi
[av eng. understatement, till understate, av under (se UNDER, prep. o. adv.) o. state, v., uttrycka, till state, förhållande, av ffr. estat, av lat. status (se STAT, sbst.3)]
utsaga l. uttryckssätt varmed man underdriver l. underskattar vikten av ngt (vanl. i avsikt att uppnå motsatt verkan); jfr under-drift. (Tegnér) själv (har) haft en känsla av att han dock hunnit fram till en brevkonst som inte bara var vad han en gång i ett brev till Martina med sitt vanliga understatement kallade ”mer eller mindre misslyckade översättningar av det levande ordet.” Det finns ingenting i svensk litteratur som man kan sätta högre än Tegnérs brev. GHT 14/11 1947, s. 3. Att kalla Karlin en kraftkarl är ett understatement. Asplund KonstKänn. 59 (1962). Konsten att uttrycka sig i understatements tycks vara mycket utbredd och praktiserad i (den västgötska) provinsen. TurÅ 1970, s. 11. Pär använde sig ofta av understatements när han talade och jag förstod dem inte i början vilket brukade göra honom munter. Axelsson Honungsvarg. 90 (1984).
