publicerad: 2010
UNDER, prep. o. adv. ssgr (forts.; jfr anm. sp. 138):
(II (1 c slutet,) 4 slutet) -SKEPPARE. (ss. titel för) skeppare som är underställd skeppare av högre rang; jfr skeppare 2 o. hög-båtsman. HH XIII. 1: 144 (1564). Under Skeppare .. äro närvarande vid alla arbeten, och efterse .. at alla Påslagningar ske försigtigt .. Dem åligger at undervisa och lära Besättningen i Siömans arbete. ReglArméenFl. 1788, s. 47. —
(II 4 slutet) -SKEPPSBYGGMÄSTARE. (numera bl. om ä. förh.) jfr skepps-byggmästare. SthmHCal. 1762, s. 67. VFl. 1908, s. 138 (om af Chapman). —
(II 1) -SKEVNING. (†) undre skevning (se skeva, v. 3 f slutet). Skulle inre utskefningen, icke vara svarande emot yttre underskefningen .. göres derå icke något afseende. ReglVirkeslefv. 1825, § 17. Witt Skeppsb. 188 (1863). —
(II 1 (e)) -SKIKT. undre skikt (se d. o. 3); förr äv. (motsv. skikt 3 d) om lägre samhällsklass. Ramsay GeolGr. 1: 277 (1912). (Det låg) nära till hands att de underkuvade kommo att bilda ett slags lägre folklager, ett underskikt, som fingo bära arbetets tunga och hetta. Athena 115 (1917). Vanligen förekommer täckhåret tillsammans med ett underskikt av mycket fina hår, bottenullen. Form 1933, s. 234. —
(II 2) -SKJORTA. skjorta l. liknande plagg avsedd l. avsett att bäras under annat plagg l. närmast kroppen; jfr -tröja. Linc. Dddd 3 (1640). Bed Jungfrun .. så besörja, at hon har i beredskap twänne wäfwar, en rätt fijn, och en gröfre, til öfwer och underskiortor. Mennander Brev 27 (1765). —
-SKJUTA, -ning.
1) [efter t. herunterschiessen] (†) skjuta ner (ngn). Then som kunne then (dvs. duvan) underskiuta han blev konung thet åhret ibland them som skiuto. Bolinus Dagb. 29 (1667).
2) till II 1 a: gm att skjuta föra (ngt) under ngt (jfr skjuta under 2); äv. bildl. (se slutet). Dähnert 269 (1746). Flaskorna (i formningsmaskinen) läggas .. på den underskjutna vagnen. TT 1898, M. s. 87. särsk. (†) i bildl. anv. (motsv. skjuta under 2 slutet), särsk. i fråga om att föreställa sig ngt ss. grund till ngt l. intolka l. inlägga ngt i ngt l. tillskriva ngn ngt; äv. i uttr. underskjuta ngn (l. ngt) ngt. Biberg 2: 166 (c. 1820). Då jag redan erfarit, huru färdig man är, att underskjuta mig äfven politiska meningar (osv.). 3SAH LIX. 3: 123 (1836). Nej du har underskjutit qvinna under gift qvinna! Der har du begått felslutet och inte jag. Strindberg Brev 6: 228 (1887). Denna olustkänsla rationaliseras, d. v. s. man underskjuter den en förnuftig motivering. Bjerre Själsläk. 16 (1914).
3) till II 1 c, med saksubj., motsv. skjuta, v.1 I 16 a: gå under l. understiga (ngt). (I tabellen) angifves uti cm. .. huru mycket i medeltal vattenståndet öfver- (+) eller under- (-) skjuter medelvattenståndet uti Saltsjön. TT 1896, Byggn. s. 129. Har för redovisningsåret den behållna avkastningen av pastoratets .. avlöningstillgångar .. underskjutit pastoratets prästlönekostnader det året, skall (osv.). SFS 1933, s. 260.
4) (†) till II 4, motsv. skjuta, v.1 I 12: överlämna (ngt) till (ngn) för avgörande o. d. Att försambl(inge)n seedan må inkomma och underskiutha H:r Biskopens förnähme Censur sine dher wijd hafwande tanckar. VDAkt. 1689, nr 462. —
(II 1 (e)) -SKOG. under högre träd förekommande vegetation; jfr -vegetation. Stiernman Com. 4: 232 (1680). Tegelbyggnaden .. omgives av en vacker naturlig park av lummiga ekar med tät underskog av hagtorn och vildrosor. ActaOel. 2: 35 (1924). —
(II 1 c) -SKOLA, r. l. f. (†) om lägre skolform; särsk. om realskola. UUKonsP 11: 62 (1674). Som man funnit, at af de antagne Cadetter ej alla ägde håg och egenskaper at blifva Sjö-Officerare .. så delades nu Inrättningen uti 2:ne delar, en Under-Skola och en Öfver-Skola. KrigsmSH 1797, 1: 87 (1761). Den genomgående hufvudlinjen i statens läroverkssystem skall bestå af tre delar: Folk- eller Underskola, Elementarläroverk eller Mellanskola och Universitet eller Högskola. ÅbSvUndH 32: 63 (1887). Östergren (1964; om realskola). —
(II 1 a) -SKOLA, v., -ning. (†) med sakobj.: skola under (se skola under); ss. vbalsbst. -ning äv. konkret: skol. Uthi Östra Kumbla gärde Ståår een Langh Ruhnesten å Suudh och Underskolat medh een annan Steen. SörmlH 5: 84 (1667). Alla .. wichtige råå och skillnadsmärken måste wara af steen, och i synnerheet hård grååsteen .. att dee altijd komma till att stå uti en stadig forma och underskolning. SvLantmät. 1: 627 (1691). Östergren (1964). —
(II 1 (e)) -SKOLLA. (-skålla) (i skildring av ä. förh.) om undre skolla (se skolla, sbst.3 1) hos av två delar bestående spännbuckla. Båda (de ovala o. de gotländska spännbucklorna) bildades först af en mindre, tunn bronsplåt och blefvo slutligen ”dubbelskaliga”, bestående af en slät underskålla och en genombruten, rikt prydd öfverskålla. VittAMB 1873, s. 190. —
(II 4 slutet) -SKOLMÄSTARE, äv. -SKOLEMÄSTARE. (†) jfr skolmästare 1. BtÅboH I. 2: 100 (1625). Pædagien j Umeå .. dher allenast en Scholmestare och vnder Scholmästare äro. HärnösDP 1693, s. 43. Serenius Nnn 3 d (1734). —
(II 1) -SKORPA. skorpa (se skorpa, sbst. 1 a) undertill på bröd; äv. (till under II 1 e): undre hälft av skorpa (se skorpa, sbst. 2). Tag bort både öfwer- och underskårpan: Stek skijfworne på halster. Valleria Hush. 22 (c. 1710). Butikfröken kan .. (från finsmakaren) få höra ett korrigerande: Jag vill inte ha någon underskorpa. Carlsson HelaSthm 51 (1911). —
-SKOTT.
1) (†) till II 1: skott som (oavsiktligt) går under ngt l. för långt ner, särsk. dels i fråga om vävning, om skottfel (jfr skott, sbst.2 1 a), dels i fråga om skjutning (jfr skott, sbst.2 2 a δ). Underskått och förwänd Part .. (straffas med) 2 öre S:mt, men förwänd Part på Damast och Atlask med 6 öre dito mynt. PH 5: 3521 (1753). Faller .. träffbilden under riktpunkten, är (gevärs)kolven för krokig, och blir följden i praktiken underskott. Upsala 27/9 1920, s. 5.
2) till II 1 c, om förhållandet att ngt saknas l. finns i otillräcklig mängd l. går under viss förväntad l. önskad nivå; särsk. i fråga om räkenskaper: brist (se brist, sbst.1 II 1 e), deficit, förlust, minus (se d. o. II 2), särsk. i uttr. gå med underskott. Det råder underskott på frivilliga. Underskottet måste täckas med avgifter. AB 11/4 1894, s. 2. Resultatet blef ett underskott på 200 kronor. Lindgren MusSt. 159 (1896). Ett skenbart ringa öfverskott eller underskott i hafvets temperatur kan .. (påverka) lufttemperaturen. LAHT 1899, s. 7. At Norges ordinarie budget i flera år gått med underskott. SD 20/11 1899, s. 8. Underskott på brom i framkallningen. PriskurFotogrArtikl. 1900, s. 117. Eftersom Sverige har underskott på spannmål, ökas importen med i stort sett samma belopp. Ymer 1930, s. 426. jfr rörelse-, seglations-, syre-, temperatur-underskott m. fl.
Ssg (i sht i fackspr.): underskotts-område. särsk. om geografiskt område som lider brist på viss vara o. d. LAHT 1915, s. 58. —
(II 1) -SKRIDA, -ning. skridande gå under (l. förbi) (ngt); äv. (o. numera bl.) bildl. (med anslutning till under II 1 c), betecknande att ngn l. ngt går under en angiven gräns l. nivå: understiga (ngt). Din dunkla Ögon dra’ sig snart i blund. / Alt syn’s din dag här underskrida. Frese AndelD 52 (1724, 1726). Denna öfningstid är ett minimum, som icke är möjligt att underskrida. BtRiksdP 1869, I. 1: nr 11, UndMem. 1: 118. Plantan trivs bäst i djup skugga i fuktiga växthus, där temperaturen helst inte bör underskrida 20º. Ekbrant VVRumsväxt. 102 (1955). —
(II 1 d) -SKRIFT. [till -skriva o. skriva under] handlingen att skriva ngt (i sht namn) under ngt; särsk. mer l. mindre konkret, dels om resultatet av undertecknande, dels liktydigt med: namnteckning, dels (ngn gg) om ner- l. undertill anbragt påskrift; särsk. med gen.-attribut, betecknande dokument o. d.; jfr -skrivelse. Egen handz vnderscrifft. Svart G1 151 (1561). Före wahllängdens underskrift. VDAkt. 1789, nr 90. En Silfwer-Snusdosa är förlorad, med underskrift i botten. WexiöBl. 1841, nr 31, s. 4. Petitioner med 100,000 underskrifter in-gingo till regeringen. Strindberg SvFolk. 2: 269 (1882). Nu låg .. (en växel) framför mig för underskrift. De Geer Bergsl. 69 (1951). Omslaget prydes av två fotografier. Underskrift finns ej men det ena föreställer (osv.). Lindqvist Reklam. 45 (1957). jfr borgens-, med-, namn-underskrift. —
(II 1 d) -SKRIVA, -else (se d. o.), -ning; -are (se -skrivare, sbst.1). [jfr fsv. undirskrivin, nedanskriven] skriva under (ngt, särsk. handling l. brev o. d.) (jfr skriva under 1, 2); äv. med avs. på det namn varmed undertecknas; förr äv. dels abs., dels refl. i liktydig anv.; ss. vbalsbst. -ning äv. konkret(are); i p. pf., förr särsk. dels i substantivisk anv.: den som skriver under, jag, undertecknad, dels: nedannämnd, nedanstående; äv. bildl.: instämma i (ngt) (jfr skriva under 3); jfr -teckna. Underskrivningen av avtalet. RA I. 1: 121 (1529; abs.). Therföre o Konung, moste tu thetta bodhet stadhfesta och vnderscriffua tigh. Dan. 6: 8 (Bib. 1541). Här effter följer the twå och femtijo Biskoparnas Vnderskrifningar. Schroderus Os. 2: 300 (1635). (Ingäld) skall upkräfwas .. antingen de äro fallne .. af friwillig gåfwa, eller efter underskrefna puncter. Wallquist EcclSaml. 1–4: 90 (1647). Den 17 Juli år 1806 verkställde underskrifven .. syn och värdering å .. husbyggnader. EconA 1806, okt. s. 47. Svårligen lära andra Läkare underskrifva Hr A:s mening att hysteri är synonymt med ”Disharmoni i qvinnans slägtlif”. Hygiea 1842, s. 389. Vid firmateckning skola de, som teckna firman, även underskriva sina namn. SFS 1938, s. 227. jfr o-underskriven.
(II 1 d) -SKRIVARE, sbst.1 [till -skriva] person som skriver under ngt; i sht i fråga om åsiktsyttring o. d. AAAngermannus FörsprKyrkiost. C 1 a (1587). Som Hof-Canceller contrasignerade Baron R(amel) Stiftelsebrefvet af Svenska Akademien .. underskrifvare jemte Konungen. BL 12: 29 (1846). Bland underskrivarna finns såväl kommunalråd som riksdagsledamöter, lokala och regionala företrädare, till vanliga medlemmar utan förtroendeuppdrag. Expressen 2/3 2008, s. 4. —
(II (1 c slutet,) 4 slutet) -SKRIVARE, sbst.2 [fsv. undirskrivare] (förr) skrivare (se d. o. 2 a) som var underställd annan skrivare; äv. om (under)fogdes skrivare. SthmSkotteb. 3: 222 (1523). Slottzskriffweren haffwer .. så monge Vnderskriffwere ther hosz sig. G1R 16: 499 (1544). Fougdterne skole med theres vnderschriffwerne drage vthi härederne. SUFinlH 1: 252 (1602). 1608 års fogderäkenskap omtalar, att fogden och skrifvaren, underfogden och underskrifvaren .. det året af kronan tillgodogjort sig kost och tärning. Norrl. 1: 32 (1906). —
(II 1 d) -SKRIVELSE. [till -skriva] (†) underskrift. Att the m(ed) theris jnsigler och händers vnderschriffuelse th(ette) wårtt bref wille hielpe stadfäste. 2SthmTb. 6: 130 (1579). Här (i brevet) bijfogades monge Biskopars Vnderskrifwelser, som på thetta Romerske Mötet warit hafwa. Schroderus Os. 2: 336 (1635). —
(II 1) -SKRUV. i sht sport. skruv (se skruv, sbst.1 d δ) som uppstår vid träff på undre del av boll o. d.; äv. bildl. (jfr skruv, sbst.1 e). Arbetet 5/2 1949, s. 7. I samband med pitchslag frågar ofta elever hur de skall få backspin (underskruv) på bollen så att den stannar mycket snabbt efter nedslaget på greenen. Grafton Golfteknik 118 (1976). Det är humorn, värmen och de träffsäkra replikerna med bitande underskruv som gör dagens brittiska film så underhållande. GbgP 5/2 1996, s. 37. —
(II 4 slutet) -SKULT. (särsk. om ä. förh. i Gbg) jfr skult, sbst.2, o. -fogde. SamlGbgPriv. 95 (1695). (Magistraten bestod av) En Öfwer-Skult, En Under-Skult, hwilka twenne skulle förrätta Executionen i Staden. Cederbourg BeskrGbg 152 (1739). —
(II 1) -SKÅP. undre skåp. Centerwall Hellas 133 (1888). Vi tillverkar diskbänkar, underskåp, grytskåp, vedlårar, överskåp (osv.). SvByggKatal. 1955, s. 936. —
(II 1) -SKÄL, förr äv. -SKEL. vävn. skäls undre varplager; jfr skäl, sbst.4 2, o. -fack. Innan wäfningen börjas, bör noga tillses, att så mycken tyngd är uti undra harneskskaften, att warpgarnet alltid hålles så nedtryckt att det likasom sänker sig af tyngden .. ty i annat fall ligger underskelet aldrig efter slagbomsskifwan. Ekenmark Lb. 77 (1847). —
(II 1 (e)) -SKÄNKEL. undre skänkel; särsk. dels (motsv. skänkel 1 b) om underben, dels (motsv. skänkel 2 f) om nedre del av sidstång. TIdr. 1883, s. 21. För att möjliggöra ett mjukt knäslut måste underskänkeln (från knäet och nedåt) ligga endast löst intill hästens sida med väl sänkt häl. IdrBl. 4/11 1935, s. 5. —
(II 1) -SKÄRA, -ning. (i sht i fackspr.) skära in under (ngt); skära ur (ngt) underifrån; särsk. i fråga om kugghjul. TrenchierB 21 (1696). Formorna fingo nu .. i stället för 7º underskärning endast 5º. JernkA 1859, s. 99. Den vidt framspringande hängplattan underskäres till hela sin längd, så att hennes främre, mera nedhängande kant skyler frisens krönande våglist. Upmark Lübke 97 (1871). särsk.
a) (numera mindre br.) om vattenström o. d.: erodera jorden under (ngt); jfr skära under 1 b. AktsamlKungsådreinst. 215 (1692). Särskilt tillses, att underskärning icke förekommit å (flottnings)ledare, så att stenfyllningen rasat ur. HbSkogstekn. 363 (1922).
b) (förr) i p. pf., om bokstav l. typ o. d. Nordin Boktr. 69 (1881). Underskuren typ är en sådan med ”överhäng”, dvs. där bokstavsbildens staplar gå utanför typkägeln. GrafUppslB (1951). —
(II 1 e) -SKÖRTE. (†) jfr skört 1. Somlige (munkar) hafwa Byxor, somlige hafwa allenast itt Underskörte. Laurelius Alb. 166 (1663). —
(II (1 c slutet,) 4 slutet) -SKÖTERSKA. Sthm 1: 515 (1897). Undersköterska. Utför patientvårdande uppgifter; assisterar vid undersökningar och behandlingar; tar vissa prover och gör enklare omläggningar. NordYrkesklassif. 34 (1978). Först på plats var en manlig undersköterska som konstaterade att mannen fått en hjärtattack. Expressen 3/9 1992, s. 20. —
(II 1) -SLAF. (vard.) jfr slaf 2 o. -säng. Den tidens (dvs. 1850-talets) inkallade sov i liknande sängar som nu – men de skulle rymma fyra man, två i ”överslafen” och två i ”underslafen”. TurÅ 1942, s. 325. —
-SLAG, sbst.1 [fsv. undirslagh]
1) (†) till II 1, om ort (se ort, sbst.1 I 5); jfr slag, sbst.1 41. Iagh hafver med en underslag gått i berget, att iagh i begge schachterna kunde komma under jorden. Mueller MinnesblHöganäs 6 (i handl. fr. 1666).
2) (förr) till II 1 a. Fahlgrén Boktr. 55 (1853). Underslag kallas det steg eller den reglett, som placeras under en satt sida (eller form) för att tillsammans med motsvarande överslag skänka stadga åt satsen, behövlig vid ombindning och övrig hantering. GrafUppslB (1951).
3) [av mlt. underslach] byggn. till II 1 a, särsk.: regel l. bräda som tjänar ss. underlag för l. bär upp bräder l. plankor o. d.; vanl. koll.; jfr slag, sbst.1 20. SthmSkotteb. 18/3 1542. Sedan 3:ne något stadiga underslag blifvit utlagde, placeras på dem 2:ne bräder, som tegelformaren fyller med råtegel. Gundberg Tegel 11 (1860). Underslag .. virkesstycke avsett att möjliggöra spikning av trägolv när underlaget består av betong o. d. eller vid flytande golv. TNCPubl. 60: 109 (1975).
4) (†) till II 1 c, i fråga om för gles vävning; jfr slag, sbst.1 1 d. PH 1: 327 (1722). Ojämnheter oc smärre band .. bliva i klädet, då .. (vävarna) icke giva alle inslagne tråar lika många slag; hvilket kallas underslag då de givit mindre antal af slag, än vederbör. Nyrén KlädFabr. 157 (1783). Kjellberg Ull 390 (1943).
Spoiler title
Spoiler content