publicerad: 2011
UPPDAGA up3da2ga, äv. op3da2ga, v. -ade ((†) pr. sg. -er Bolinus Dagb. 17 (1666)), förr äv. UPPDAGAS, v. dep. -ades. vbalsbst. -ANDE, -ELSE (se avledn.), -NING (†, HH XXXIV. 2: 204 (c. 1715), Atterbom Siare 2: 37 (1843)); -ARE (se avledn.).
Ordformer
(op- 1805. opp- 1792. up- 1666–1839. upp- c. 1720 osv. -a 1666 osv. -as 1712–1786)
Etymologi
[motsv. d. opdage, nor. bm. oppdage; ssg av UPP o. DAGA; i bet. 3 sannol. påverkat av t. entdecken o. fr. découvrir (jfr GHolm SupplHellquistOtr. (c. 1990). — Jfr DAG II 7 e, UPPE-DAGAD, ÖPPENDAGA]
1) (†) ss. dep., opers.: bli dag, dagas (se DAGA I); äv. med saksubj., i sht om dag: gry l. randas; äv., särsk. om himmel: ljusna; ngn gg äv. intr. (om gryning): inträda; särsk. ss. vbalsbst. -ning: dagning, gryning; äv. bildl.; jfr DAGA I 1, 2 a. I medler tidh kom H:r Benjamin Mondagzmorgen innan wähl updagat war. VDAkt. 1681, nr 55. Då det updagades, förnam man, at (osv.). HFinlÖ 280 (1712). Jag råkade och i mörckret alldeles ifrån trupperne och kunde intet förr än i updagningen finna dem .. igen. HH XXXIV. 2: 204 (c. 1715). Detta är den olykligaste dag som nånsin för mig updagades. Serenius Ddd 3 b (1734). Morgonrodnan tändes sval, / Hela fästet mildt uppdagas / Vid hans (dvs. kärlekens) lekar, sång och tal. Bellman (BellmS) 9: 66 (1777). Der ett upriktigt medwetande är, att Gud af alt hjerta sökes .. skall helt wiszt småningom updaga en gryning. Ödmann StrFörs. II. 1: 205 (1803). Atterbom Siare 2: 37 (1843).
2) (†) tr.: sprida ljus l. klarhet över l. i; upplysa l. belysa; i sht bildl.; särsk. i p. pf. i mer l. mindre adjektivisk anv.; jfr DAGA I 2 b α. Nu hade Jesu sol, med trones liusa strålar, / Updagat Judaland. Kolmodin QvSp. 2: 503 (1750). Kärleken ännu vårt lif updagar, – kärleken – ljusnade vår mörka framtid opp. JournSvL 1800, s. 205 (1799). Vårt af Christi Evangelium uppdagade medvetande. Wallin 1Pred. 2: 199 (c. 1830).
3) tr.: bringa i ljuset l. till (allmän) kännedom, lägga i dagen; särsk. dels: avslöja, dels: tydliggöra l. klarlägga o. d. Om nattatijdh går .. (i Rostock) en wacht som updager allom them som gå grassatim .. på gatan. Bolinus Dagb. 17 (1666). De andeliga, ewiga och osynliga ting, hwilke nu skola updagas för .. (den döende) när alt annat förswinner. Rydén Pontoppidan 552 (1766). Jag har vid berättelsen om Grefve Stockenströms lefnad sökt teckna dess egenskaper och uppehållit mig vid händelserna i den mån, de tjent att dem uppdaga. Rosenstein 1: 181 (1790). Bergshanteringen var alltid något av hasard, tidvis log lyckan, nya rika malmgångar uppdagades och produktionen steg, tidvis sinade de bättre ådrorna. Lindroth Gruvbrytn. 1: 56 (1955). Det var slumpen som gjorde att brottet uppdagades. KvällsP 24/11 2000, s. 20. — jfr NY-, O-UPPDAGAD. — särsk.
a) (†) refl.: visa l. avslöja l. uppenbara sig, framträda. Lenngren (SVS) 1: 51 (1775). Menskeliga naturens förderf och svagheter updaga sig i alla tider. Schönberg Bref 1: 57 (1777). När ändtlig Sions borg uppdagar sig för dem, / De ropa hvar till ann: se der Jerusalem. JGOxenstierna 5: 66 (c. 1817). Almqvist GrSpr. 22 (1837).
b) (†) i p. pf., i mer l. mindre adjektivisk anv. (jfr c): som ligger i öppen dag; tydlig l. uppenbar. Jag uppehåller mig för länge uti så klar updagad sak. SvFatburen 3: 78 (1768). Hans uppdagade förtjenst ligger i de mångfaldiga förbättringar han åstadkom. 2SAH 3: 45 (1801). Hennes oskuld är uppdagad. Schulthess (1885).
c) [jfr d. oppedaget] (†) (i p. pf., i adjektivisk anv. (jfr b)), om avliden person l. spöke o. d.: uppstånden; jfr DAG II 7 e. Först hafwer hon åffta ståt up wedh min faders stall som en updagat menniska när iag skulle gå och gifwa min fadhers hästar. VDAkt. 1694, nr 65. Så lik din far, som om han gick uppdagad .. allenast mycket vackrare än han. Runeberg (SVS) 7: 11 (1832).
Avledn. (till 3): UPPDAGARE, m.//ig.
1) (numera bl. tillf.) om person som upptäcker l. avslöjar l. klarlägger ngt (vanl. värdefullt l. nyttigt o. d.), upptäckare, avslöjare. (Berzelius) kom i fara för våldsamma utbrott af de naturkrafter, han frammanat, och hvilka liksom hämnades på uppdagaren af deras hemligheter. 2SAH 25: 39 (1849). En uppdagares stolta glädje. NordT 1882, s. 73. Wulff Leopardi 209 (1913). —
UPPDAGELSE, r. l. f. [jfr d. opdagelse] (numera bl. tillf.) om handlingen att uppdaga ngt; äv. konkretare, om sak l. företeelse o. d. som uppdagas: upptäckt. Den tidpunkt .. då Rudbeck gjorde sina stora anatomiska uppdagelser. Atterbom Minnest. 1: 20 (1847). En lättare grad af mjältförstoring är icke sällan en tillfällig uppdagelse vid sjukundersökningen. LbInternMed. 2: 1203 (1918).
Spoiler title
Spoiler content