publicerad: 2011
UPPDRA up3~dra2, äv. UPPDRAGA up3~dra2ga, v. uppdrager resp. uppdrar, uppdrog, uppdragit, uppdragen (se för övr. DRAGA, v.). vbalsbst. -ANDE, -ELSE (†, Lind 1: 229 (1749), Strindberg Folkung. 43 (1899)), -NING; -ARE (se avledn.); jfr UPPDRAG.
Ordformer
(op- 1589–1795. opp- 1679. up- (v-, w-) c. 1540–1865. upp- c. 1635 osv.)
Etymologi
1) dra l. förflytta l. föra (ngn l. ngt) upp(åt); äv. mer l. mindre pregnant, särsk. (med avs. på båt o. d.): dra upp på land; äv. oeg. l. bildl., särsk. (förr) skörta upp l. lura (ngn) (se c). Jer. 51: 16 (Bib. 1541). Bleff .. befalet att alle skuter och båter, som äro vpdragne östan till, skole tages theden. 3SthmTb. 2: 2 (1596). Tå thet intet mycket felade, at jag hade henne på rummet ihiälstuckit, när hon med sådana tidningar vpdragandes kom. Humbla Landcr. 121 (1740). Den metod, som nu nästan uteslutande användes (vid ostronfiske) .. är uppdragning i korgar, hvilka uthängas på trådar. LAHT 1903, s. 422. Den sovande låg på högra sidan med uppdragna knän. Moberg Sedebetyg 8 (1935). — jfr BEN-UPPDRAGNING. — särsk.
a) dra upp (se DRAGA UPP 4 b α) (klocka o. d.); särsk. i p. pf., i mer l. mindre adjektivisk anv., dels: mekanisk l. rutinmässig, dels: uppskruvad l. upplivad o. d.; jfr DRAGEN 1. Vhrwärket lofuade han skulle gå uthj 60 tim(m)ar .. för ähn Loon updragas. VDAkt. 1661, nr 398. Bara uppdraget prat och rutin. Söderblom StundVäxl. 1: 59 (1904, 1909). In stegade en äldre sjöman, något uppdragen, trevlig och talträngd. SvD(B) 1943, nr 23, s. 6. — jfr SJÄLV-UPPDRAGANDE o. BYGEL-, NYCKEL-, REMONTOAR-UPPDRAGNING.
b) (†) i fråga om inverkan på hud: frambringa l. ge upphov till (sår l. blåsa); jfr DRAGA, v. I 19. (Medel) för susande öron(.) The små Matkar .. med lijtet Suurdeeg beblandade, och i Nacken lagde, updrager een Blåsa, then skär man upp. Lindh Huuszapot. 57 (1675). Andersson Verldsoms. 1: 225 (1853).
c) (†) bildl.: skörta upp l. lura (ngn); jfr DRAGA, v. I 1 c β, o. DRAGA UPP 2. Engelsmännen .. betala (vid ankomsten) sina första lärpengar åt det Italienska prejeriet .. Det komikaste härvid är, att de flesta af dem ej ännu ana, huru de här uppdragas. JJNervander 1: 203 (1834). Ahnfelt StudM 1: 90 (1857).
d) (†) duka fram l. upp (ngt för ngn), servera ((ngn) ngt). Capuner och Callkoner, well fetat och Giött, att dhet ähr wert opå dhenn konglige Taffell vpdrages. HovförtärSthm 1624, s. 3. Bliberg Acerra 634 (1737).
e) forma (ngt) gm att dra det uppåt; äv. oeg.; särsk. (o. i sht) dels i p. pf. i adjektivisk anv.: som har uppdragen form, dels ss. vbalsbst. -ning, i fråga om formande av kärl o. d. på svarv l. med hammare o. d. Kärls drifning eller uppdragning medelst hammare. Scheutz Bleckarb. 19 (1849). På denna maskin kunde man uppdraga en kant .. till en höjd af 1 1/2 cm. MeddSlöjdF 1890, s. 101. Varmcylindern .. liknar till formen bottnen af en butelj, d. v. s. midtelpartiet är uppdraget. TT 1898, M. s. 49.
f) (numera mindre br.) med avs. på mur l. byggnad o. d.: uppföra l. färdigställa l. bygga; jfr DRAGA, v. I 25 a β. Updrage eenn muhr. G1R 29: 87 (1559). At hus, som äro .. updragne af sten .. äro de fastaste. Berch Hush. 123 (1747). Lindroth Gruvbrytn. 1: 216 (1955).
g) (numera mindre br.) med avs. på dike l. vallgrav l. ledningsrör o. d.: lägga l. anlägga; jfr DRAGA, v. I 25 a β. QLm. 3: 53 (1833). (Efter sådden) uppdragas utåt fältet så kallade vattenfåror, uti hvilka regn- och snövatten skall afrinna. LbFolksk. 186 (1890). TT 1900, Byggn. s. 95.
h) (†) med avs. på gevärshane l. båge: spänna. Iag tror, thu lärer intet kunna .. updraga min boga, fast än thu skulle spiärna til med fötterna. Peringskiöld Hkr. 2: 256 (1697). Topelius Fält. 4: 208 (1864).
i) gm dragande öppna (ngt); äv. bildl.; jfr DRAGA UPP 4 d. Här, skal then mig ey wåhlar / Vpdra sinn hierte Port. Lucidor (SVS) 134 (1674; uppl. 1997). Titta efter om rödvinsbuteljerna är uppdragna och ställda till luftning. Hedberg DockDans. 291 (1955). — särsk. (†) (gm att räffla om) öka kalibern på (eldvapen). Grundell AnlArtill. 2: 27 (c. 1695). Efter varje uppdragning måste man förse skytten med en till den nya kalibern passande kulform. Alm Eldhandv. 1: 356 (1933).
2) (†) intr., resa l. bege sig upp l. fram (till en plats); särsk. om här l. trupper o. d.: förflytta sig l. tåga upp l. fram (mot fiende l. till en plats o. d.); jfr DRAGA, v. I 3 (c). Så kom thå erchebispen til biscop Kätil, flere hans wener mötte honom och på wägenom, thå han kom vpdragandes. OPetri Kr. 236 (c. 1540). HA 7: 116 (1720).
3) (†) i fråga om tid: dra ut på, förlänga (ngt); jfr DRAGA, v. I 24, o. DRAGA UPP 7. Wij söckte allt att vpdraga krigedt, och holla ded för wår egen profijt skulld gående. HSH 37: 113 (1635). Sylvius Curtius 584 (1682).
4) [jfr t. auferziehen] (numera mindre br.) ge näring l. uppväxt åt; särsk. dels med avs. på växt l. träd o. d.: odla, dels med avs. på djur: föda upp, dels med avs. på människa: uppfostra l. lära upp l. utbilda; förr äv. refl. i sådana uttr. som uppdraga sig vid (sina) studier. Cavallin Herdam. 3: 398 (cit. fr. c. 1680). Huru som iag med alldra största fattigdom updragit mig wijd mine Studier hoos Scholerne och Academien. VDAkt. 1702, nr 251. Påfåglar .. woro ock .. ibland inländska rätter, efter de updrogos i skälig myckenhet på Herregårdarne. Lagerbring 1Hist. 4: 253 (1783). En fint uppdragen och charmant gammal dam. Feilitzen Wern. 44 (1874). Ekbrant VVRumsväxt. 103 (1955). — jfr PLANT-, SORT-UPPDRAGNING. — särsk. (†) ss. vbalsbst. -else, -ning: uppfostran l. utbildning. Hammarsköld SvVitt. 2: 5 (1819). I förlitande på din .. vänskap beder och hoppas jag, att du ville åtaga dig .. bestyret och ledningen af min sons uppdragelse. ZTopelius d. ä. hos Vasenius Top. 1: 389 (c. 1830). Nyström DöfstUndUtv. 401 (1908).
5) (†) framföra l. behandla l. ta upp l. föredra (ngt); jfr DRAGA, v. I 33. Svart Ähr. 70 (1560). Denne saak updroogs. GävleDomb. 159 (1635). Annerstedt UUH II. 1: 299 (1908).
6) (†) med avs. på egendom l. ägodel l. rättighet o. d.: överlåta l. ge l. överlämna (till ngn); äv.: erbjuda (ngn ngt); förr äv. refl.: överlämna sig (till fienden); jfr DRAGA UPP 12. Att lijfflenderne skole haffve updraget kongens sonn i Danmarck stifft Össell. G1R 29: 2 (1559). Wille gärna wetha, hwad szåm hon ther emot wille E(dher) Kong:e Ma:tt och Swerig(es) Rijke vpdraga, och offerera. HH XXXIII. 1: 185 (1561). At så snart han hade undfångit thetta Breeff, skulle han vpdragha sigh och all sin Förmögenheet medh Land och Folck .. vppå Nådhe och Onådhe. Schroderus Os. III. 1: 273 (1635). 3SAH XLIII. 1: 104 (1932).
7) dra l. trä upp (ngt på ngt); äv.: övertäcka (ngt med ngt). GripshR 1546–47. Therforutan äre 9 Spiisebulster wpdragne med granne Engelske waar. Gripsh- Invent. 26/5 1547. SynodA 1: 322 (1732).
8) (i sht i fackspr.) lägga l. stryka l. breda på (ngt), särsk. med avs. på färg o. d.; ss. vbalsbst. -ning äv. konkret, om färghinna o. d.; jfr DRAGA, v. I 26. Rinman JärnH 501 (1782). Hvarvid listerna uppdrogos med höggula eller cinoberröda färger. MeddSlöjdF 1896, s. 45. Uppdragning .. (dvs.) färghinna på ett papper, framställd genom avskrapning av en färgklick med hjälp av en skarp egg. TNCPubl. 88: 177 (1988).
9) med avs. på uppgift l. åliggande o. d.: ge i uppdrag; i sht förr äv. med avs. på befattning l. ämbete o. d.: anförtro; förr äv. ss. vbalsbst. -else konkretare: uppdrag (se d. o. 4). Hennes Maij:tt (har) för godt ansedt honom denne charge at opdraga. RP 6: 135 (1636). Riks-Drotz-Ämbetet updrogs åt .. Grefwe Carl Ax. Wachtmeister. Bergklint MSam. 2: 402 (1792). Ja vet Du, nu är jag trött på den här oppdragelsen. Strindberg Folkung. 43 (1899).
10) (numera mindre br.) dra upp (linje o. d.); teckna l. måla l. framställa (bild l. tavla l. karta o. d.); äv. (o. i sht) bildl.; jfr DRAGA UPP 9. Sylvius Mornay 12 (1674). At, ifrån en gifwen punkt uti en plan, updraga en rät linea, som är winkelrätt emot planen. Strömer Eucl. 2: 273 (1748). Den tafla jag nyss uppdrog öfver mensklighetens lidelser. Granberg Dram. 211 (1811). Hasslöf SvVästkustf. 155 (1949). — särsk. dra upp riktlinjer för l. skissera (ngt); äv. utforma l. utarbeta (ngt). RP 8: 20 (1640). (Professorn hade) utgifvit ett slags öfversigt af en ny af honom uppdragen Kemisk Teori. Lyceum 2: 131 (1811). PedT 1950, s. 167.
B: UPPDRAGS-HJUL. i urverk o. d.: hjul (se d. o. 2) som kringvrides vid uppdragning (medelst uppdragskrona) o. som transporterar rörelse l. kraft från en del till en annan; jfr remontoar-hjul. Nyström Telegr. 172 (1869; i skrivmaskin). 2UB 6: 469 (1904: i ur). —
-KRONA. om vridbar knapp l. hylsa (med tillhörande mekanism) för uppdragning av ur o. d.; jfr krona 4 o. remontoar-krona. Hammarlund Fickur. 14 (1893). Uppdragskronan justeras på en tusendels millimeter. SvD 16/4 1974, s. 12. —
-TAPP. om tapp (se tapp, sbst.1 2 a) innesluten i uppdragskrona; jfr uppdragnings-tapp. UppsKämnBrottmDomb. 1/7 1842, § 97. Uppdragstappen fasthålles i verket genom en insvarfvad fördjupning, i hvilken .. änden af en liten skruf fattar. Ericsson Ur. 250 (1897).
Avledn.: UPPDRAGARE, r. l. m.//ig. särsk. (förr) till 8; särsk. om person: som yrkesmässigt strök l. bredde ut färg över trycktyper l. stilform (se d. o. II). (En) 18-års gosze kan blifwa antagen som oppdragare i Enkefru Rasks Boktryckeri. VexiöBl. 1837, nr 43, s. 4. Auerbach (1915).
Spoiler title
Spoiler content