URAL-ALTAISK, ura3l~alta2isk, adj. (äv. skrivet utan bindestreck)
Etymologi
[jfr t. ural-altaisch; ssg av ural, till stammen i URALISK, o. altaisk, till namnet på bergskedjan ALTAI]
gemensam benämning på uralisk o. altaisk; särsk. (o. i sht) om språkgrupp. Tegnér Hem-Ord 20 (1881). Den uralska språkstammen .. samman-föres ofta med de altaiska språken .. till en ”ural-altaisk” språkstam, vars existens dock ännu är obevisad. 3NF 7: 465 (1927). Aspelins teori om en s. k. uralaltaisk bronsålderskultur .. har småningom övergivits. Donner Sib. 50 (1933).
