SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 2012  
URK ur4k, interj.
Etymologi
[av ljudsymboliskt ursprung]
ss. uttryck för en känsla av avsky l. obehag l. äckel; ngn gg äv. ss. adverbial. En impulsion urk eller örk, som jag hört användas individuellt i sö. Skåne, t. ex. Malmö .. Urk, vad det luktar! Ideforss PrimInterj. 277 (1928). Potatisen smakar urk, mjölken är sur och maten ser äcklig ut. DN 3/2 1985, s. 60. Urk, tyckte en del Edinburghbor om alla de långhåriga typer som Fringefestivalen lockade till sig. DN 15/9 1989, s. 4.
Spoiler title
Spoiler content