[jfr eng., fr. vacation; av lat. vacatio (gen. -ōnis), till vacare (se VAKUUM)]
(†) (period av) ledighet (från skola l. arbete); äv.: frikallelse (från tjänst). UUKonsP 12: 26(1676). Ungdomen (kunde) under vacationen förvärfva sig något underhåll til nästkommande termin. Schulzenheim PVetA 1799, s. 7.
Ssg: VAKATIONS-BREV. (†) brev (se d. o. 2) om ngns frikallelse l. entledigande från tjänst l. uppdrag o. d. Ehuruwäl hans HögGrefl. Excell. har gunsteligen och nådeligen behagat att meddela honom vacations bref ifrån Consistorio majori och minori. UUKonsP 9: 190(1671).
SAOB
