publicerad: 2014
VAKEN va3ken2, adj. vaket; vakne, vakna; vaknare (tillf., Wallin Rel. 4: 272 (1837) osv.). adv. VAKET.
Ordformer
(vacken (w-) 1561–1740. vaken (w-) 1526 osv. vakne- i ssg 1696 (: vakne-tijd). waknan, ack. sg. 1623)
Etymologi
1) om levande väsen: som befinner sig i ett medvetet tillstånd där sinnesintryck kan mottagas, som inte sover, som är vid (fullt) medvetande; särsk. i predikativ anv., särsk. i sådana uttr. som ligga vaken, hålla ngn l. sig vaken; äv. i överförd l. oeg. l. mer l. mindre bildl. anv. (se särsk. a, b; jfr 2). Upp. 3: 2 (NT 1526). Förmå then Krancka icke så länge medh Sömpn haffwa fördragh, så måste the som tilstädhes äro, halla honom waknan mz någhot liuflighit Taal. Paulinus Gothus Pest. 86 a (1623). Ulla blef ur sömnen väckt, / Men kunde knapt bli vaken. Bellman (BellmS) 1: 106 (c. 1775, 1790). Hvarföre? är en fråga som .. ligger vaken på djupet af vår själ och suckar efter sitt svar. Wallin 1Pred. 2: 3 (c. 1830). Snön lyser hvit på taken. / Endast tomten är vaken. Rydberg Dikt. 1: 139 (1882). Det är så mycket och mångahanda, som i våra dagar tager den vakna menniskans tid och tankar i anspråk. Hedberg SvSkådesp. 7 (1884). När jag gått och lagt mig och låg vaken i mörkret tänkte jag länge på pappas bror. Rådström Mån. 171 (1989). — jfr FULL-, HALV-, KLAR-, NY-, TVÄR-VAKEN m. fl. — särsk.
a) som bär prägel av l. sker l. pågår i ett tillstånd av vakenhet; särsk. i sådana uttr. som vaken dröm (jfr DRÖM, sbst.1 2 (b)). Hwem har wel nånsin hördt en Brudgum Bruden glömma, / .. Det kallar man med skiäl med wackna ögen drömma. Lindahl Tanckef. 72 (1740). (Jag) försjönk i härliga, djupa, vakna drömmar. Cavallin Stevenson Söderh. 196 (1897). Kvinnan var ett mysterium, som nog oroat hans nätter, men inte .. hans vakna .. liv. Siwertz JoDr. 80 (1928).
b) om tid(speriod) då man inte sover; särsk. i sådana uttr. som vaken natt. Också barmhärtigare änglar hafva korsat min väg eller i de vakna nätterna nalkats min hufvudgärd. Levertin NDikt. 63 (1894). Publik och agerande, det var vad kusinerna var för varandra, varje vaket ögonblick. Benecke Munro JupitMån. 11 (1985).
2) [eg. oeg. l. bildl. anv. av 1] om person: som noga iakttar l. följer med i vad som sker l. försiggår, klar, alert, uppmärksam; äv. närmande sig bet.: intresserad; särsk. i uttr. vaken för (i sht förr äv. på) ngt, uppmärksam på, äv.: öppen för ngt; förr äv.: som har kommit till tro (se TRO, sbst.1 4 c γ); jfr VAKSAM 2. 2Tim. 4: 5 (Bib. 1541). Om iagh .. warder fallandes, så warer I wackne och rede medh edre wärior. Svart G1 40 (1561). Den Helige Ande får vanligen använda flera väckelser, innan han får en menniska vaken. Agardh BlSkr. 1: 53 (c. 1855). Mer än tillförene är man vaken på vikten af barnkammarens hygieniska skick, solljus, värme, luftning, renlighet och tysthet. Petersson EngSjuk. 7 (1895). Måndagen med sin trevliga historietimme i tredje ringen, där man kunde breda ut sig en smula inför vakna lärjungar. Swensson Willén 83 (1937). Hon var .. vaken för nya rön inom läkekonsten. Fatab. 1951, s. 26. — särsk. i överförd l. oeg. l. mer l. mindre bildl. anv.; särsk. dels om känsla l. sinne l. inställning o. d., dels om öga l. blick o. d.; jfr VAKSAM 2 slutet. Kellgren (SVS) 3: 138 (1786). När borgerskapet .. begynnte med vaken blick pröfva förhållandena i staden .. då (osv.). Hildebrand Medelt. 1: 368 (1881). Hennes kritik var vaken, och .. denna kritik .. slog ned på både kvinnor och män. Geijerstam LycklMänn. 84 (1899). Benedikt måtte haft ett vaket sinne för naturens skönhet. Lagergren Minn. 9: 256 (1930). Forskaren som med vaket intresse studerar naturen i alla dess yttringsformer. Aspelin TankVäg. 1: 128 (1958). — jfr SAMVETS-, SJÄLS-VAKEN.
Ssgr (till 1): VAKEN-DRÖM. dröm upplevd i vaket tillstånd, dagdröm; äv. närmande sig l. övergående i bet.: hallucination. Svenson FrödingDiktn. 54 (1916). Han sa att han drömde våldsamma vakendrömmar, han såg sina alter ego komma vältrande över honom och högg efter dem. Andersson Snöljus 117 (1979). —
-DRÖMMA. drömma i vaket tillstånd, dagdrömma; äv. närmande sig l. övergående i bet.: hallucinera. Fogelström DrömStad 66 (1960). Dagen kan falla sönder i smärtattacker, spasmer och krälande förnimmelser och natten i skräckfyllt vakendrömmande. Johannisson MelankRum 35 (2009). —
-LIV. om det liv som levs i vaket tillstånd. 3Saml. 30: 72 (1949). Natten kommer icke .. till den olycklige med några ljuva drömmar som tröstar honom för vakenlivets besvikelser. IllSvLittH 3: 156 (1956).
Avledn.: VAKENHET, r. l. f. egenskapen l. förhållandet l. tillståndet att vara vaken.
a) till 1, om tillstånd av (mer l. mindre full) medvetenhet, vaka (se vaka, sbst.3 1). Forsius Phys. 337 (1611). Från de djupt liggande delarna i hjärnan styrs behov som .. sömn och vakenhet. PatFass 1990–91, s. 37. jfr klar-, o-vakenhet.
b) till 2: klarhet l. uppmärksamhet l. vaksamhet; äv.: klarsyn l. skärpa. Så war .. wår regerande Konungs försichtighett, wakenhett och wälde wedh handen. RARP 2: 146 (1634). Ett lif, utmärkt för tankens vakenhet och verksamhetens lifaktighet. Wikner Pred. 58 (1872). Livet i en storstad fordrar vakenhet och uppmärksamhet. Bolin VFöda 339 (1934).
SAOB
Spoiler title
Spoiler content