VANDALISERA van1dalise4ra, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING.
pietets- l. hänsynslöst l. lustfyllt förstöra (se d. o. II 1, 3) (ngt); särsk. dels (o. urspr.) med avs. på ngt kulturellt värdefullt (äv. mer l. mindre oeg., nedsättande, i fråga om (planenlig) omarbetning l. ändring av sådant), dels (o. numera i sht) i fråga om (ungdomars) förstörelse (i offentlig miljö) av ren l. huvudsaklig förstörelselust. Återigen hade busskuren blivit vandaliserad. Att denna fanatiska vandalisering beröfvat nordens herrligaste tempelbyggnader sina passande altarprydnader. Brunius Resa 1838 270 (1839). Det är ej nog med att denna romantiska graf blifvit vandaliserad. VL 1893, nr 115, s. 3. Vi ha raserat några af de finaste och äldsta palatsen, andra ha vi vandaliserat till oigenkännlighet. Wrangel TessPal. 2 (1912). Jag fann gravkapellet vandaliserat och vanhedrat på det mest skandalösa sätt. De Geer Bergsl. 103 (1951). Stundtals har parken utsatts för omfattande vandalisering. SkånD 19/6 2014, s. 19.
