SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 2014  
VAPITI vapi4ti, r.; best. -n; pl. -s (Engström Lif 12 (1907) osv.) l. -er (DjurVärld 14: 166 (1960) osv.).
Ordformer
(äv. w-)
Etymologi
[av eng. wapiti, av nordamerik. indianspr. (algonkinspr.) wapitik, wahpetee, vit hjort]
i sht zool. benämning på (individ av) olika (i Amerika o. östra Asien förekommande) underarter av kronhjortssläktet, vilka ibland anses utgöra en enhetlig underart, Cervus canadensis, ”kanadahjort”. LittBlAllmBildn. 1859, s. 85. Af ännu lefvande hjortdjur finnas i qvartärlagren kronhjort, till hvilken äfven sällar sig den endast i Nordamerika numera förekommande kraftigare byggda wapitin, samt vidare dofhjort, rådjur (osv.). Nathorst JordH 961 (1894). Matföretaget medger nu att uppgiften är felaktig: det som kallas älg i innehållsförteckningen är kanadahjort (kallas även vapiti), en släkting till den svenska kronhjorten. GbgP 7/3 2008, s. 58.
Ssg: VAPITI-HJORT. vapiti. Friherre O. Dickson har från Skeppsta djurgård skänkt en ståtlig (uppstoppad) Wapitihjort. ÖfversVetAFörh. 1890, s. 211.
Spoiler title
Spoiler content