SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 2014  
VARIANT, adj.
Ordformer
(äv. w-)
Etymologi
[av fr. variant (se VARIANT, sbst.)]
(†) varierande (se VARIERA 4). At ensam äga så många disciplar, och läsa så varianta lectioner, som medföljande catalogue utwisar, fordrar .. mycken flit och möda. VDAkt. 1781, nr 315. Stenar af warianta couleurer. VexiöBl. 1820, nr 12, s. 3. Östergren (1966).
Spoiler title
Spoiler content