[fsv. viþerdelo man, till viþerdelo, oblik form av viþerdela, tvist, till dela viþ(er) (jfr VEDER-DELA)]
(ålderdomligt) i rättstvist: motpart; äv. allmännare (ofta med klandrande l. nedsättande bibet.): motståndare, antagonist; jfr VEDER-SAKARE. Szåsom .. eliest förlickning wedärdelemännen emellan giord är. UpplDomb. 3: 148(1589). Wilduge och Widerdelomen eller afwundsmän måge ey wittna. Abrahamsson 630(1726). Det är nog en och annan av hans politiska vederdelomän, som strax efter utnämningen yppade tvivel. Spångberg BanbrHövd. 240(1939).
