SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 2014  
VEDEL ve4del l. 32, r. l. m.; best. vedeln; pl. vedlar; förr äv. VELE, sbst.1, r. l. m.; best. -en; pl. -ar.
Ordformer
(vedel (w-) 1806 osv. vele (w-) 1806–1924 (: Gökvele))
Etymologi
[sv. dial. vedel, vele; sannol. nära besläktat med VIAL o. VIDE (o. syftande på växternas böjliga klängen)]
bot. om (till familjen Fabaceae (ärtväxter) hörande) växter av släktet Astragalus Lin. o. Oxytropis DC.; i pl. äv. om släktena; förr äv. om växt av släktet Lathyrus Lin., vialer; särsk. (o. i sht) ss. senare led i ssgr (o. i denna anv. äv. om andra växter tillhörande familjen Fabaceae). Retzius FlOec. 351 (1806; om gulvial). Astragalus (dvs.) Vedel. NormFört. 23 (1894). Vedlar, Astragalus och Oxytropis, släkten ärtväxter. NE 19: 320 (1996). — jfr KIK-, LAPP-, SALT-, SAND-, SKÄR-, SMÄLL-, STRAND-, SÖT-VEDEL m. fl. o. GÖK-VELE.
Spoiler title
Spoiler content