publicerad: 2017
VETERINÄR vet1erinæ4r, äv. vet1rinæ4r, adj.
Ordformer
(veterinair- (-re-) i ssgr 1781 (: Veterinaire-konsten)–1830 (: Veterinaire Läraren). veterinär 1818 (: veterinärkunskapen) osv. wetterinair- i ssg 1838 (: Wetterinair Läkaren). wittrinär- i ssg 1838 (: Wittrinär Appotek))
Etymologi
som har avseende på l. hör till l. på annat sätt har samband med veterinärvetenskapen; äv.: som angår l. åligger l. tillkommer en veterinär. Dalin (1855). Öfverstyrelsen för den veterinära sjukvården och undervisningen innehafves för närvarande af Sundhets-Collegium. Agardh o. Ljungberg 4: 112 (1863). I de flesta länder äro veterinära embetsförrättningar anförtrodda endast åt särskilda tjensteveterinärer. SD(L) 1901, nr 129, s. 3. Den internationella djurhandeln (är) nu en bransch i dalande, vilket .. beror .. (bl. a.) på valutarestriktioner, veterinära importbestämmelser, ökade transportkostnader. SvD(A) 1960, nr 297, s. 4. — jfr MILITÄR-VETERINÄR.
Ssgr (Anm. Vissa av nedan anförda ssgr kan äv. hänföras till veterinär, sbst.; jfr äv. de under d. o. anförda ssgrna): VETERINÄR- AMBULANS. (numera bl. tillf.) ambulans med personal o. utrustning för djursjukvård, djurambulans. Under frihetskriget i Finland 1918 kunde föreningen på sin bekostnad till Finlands hjälp utsända en veterinärambulans. 2NF 38: 134 (1925). —
-APOTEK. (†) apotek för försäljning av djurmedicin, djurapotek. BoupptVäxjö (1838). (Apotekaren klagade) öfver det intrång i sin rörelse han förmenade sig lida derigenom, att Hernqvist från veterinärapoteket försålde medikamenter åt sjuka menniskor. Hjelt Medicinalv. 2: 597 (1892). —
-BAKTERIOLOGISK. som avser l. har samband med l. på annat sätt hänför sig till (sjukdomsalstrande) bakterier hos djur; i uttr. statens veterinärbakteriologiska anstalt, ss. tidigare benämning på Statens veterinärmedicinska anstalt. SFS 1908, nr 104, s. 1. Statens veterinärbakteriologiska anstalt. SFS 1928, s. 50. Pasteurs veterinär-bakteriologiska undersökningar gällde mjältbrand hos nötkreatur och får, hönskolera samt rödsjuka hos svin. Fåhræus LäkH 3: 222 (1950). —
-BEHOV. särsk. (numera bl. tillf.) om veterinärt behov (i sht i fråga om läkemedel). Vid reqvisition för veterinärbehof av Vaselinum expedieras Vaselinum flavum germanicum. SFS 1893, Bih. nr 102, s. 12. —
-KIRURGI. (av veterinär utförd) kirurgisk behandling av djur. Huruvida trepanation .. användts inom djurvärlden, är mig icke bekant, men antagligen har veterinärkirurgien i lämpliga fall tillämpat den. Ymer 1901, s. 28. —
-KONST. veterinärmedicin (i sht med tanke på dess praktiska utövning); förr särsk. ss. undervisningsämne; jfr konst 3 e o. -kunskap. Bergklint MSam. 1: 254 (1781). Veterinair-konsten, som uti de flesta länder, och vid ganska många Universiteter blifvit föremål för åtskilliga vackra och nyttiga inrättningar, har flera år syslosatt mig. Fürst Florman 4 (i handl. fr. 1790). Person, som enligt .. veterinärinstruktionen .. är behörig utöva veterinärkonsten. SFS 1951, s. 488. —
-KUNSKAP~02 l. ~20. (numera mindre br.) kunskap (motsvarande den) som en veterinär besitter l. bör besitta; förr särsk. ss. undervisningsämne; jfr -konst, -lära, -medicin. Häst-lasaretten stå under Sjukhus-Intendentens inseende; vården anförtros en i veterinärkunskapen skicklig Läkare. Lefrén Förel. 1: 213 (1818). Lärare i veterinärkunskap och hofbeslagslära. 2NF 37: 869 (1925). Cannelin (1939). —
-LÄRA. (†) veterinärmedicin ss. undervisningsämne. Nordensvan o. Krusenstjerna 1: 93 (1879). Lärare. Veterinären, i veterinärlära o. hovbeslag. SvStatskal. 1939, s. 379. —
-MATERIEL. särsk. (numera mindre br.): materiel ingående i fältveterinärs utrustning. SFS 1893, nr 87, s. 1. Östergren (1967). —
-MEDICIN. lära(n) om sjukdomar hos djur o. deras behandling (jfr djur-läkekonst(en)); äv. om läkemedel för djur. Hjelt Medicinalv. 2: 603 (i handl. fr. 1812). Då glaskärl utlemnas från apotek för medikamenter, som .. innehålla veterinär-medicin, skola hel- och halfbuteljer användas. SFS 1887, Bih. nr 80, s. 37. Varför skulle flera ton fullt användbara läkemedel .. varje år alldeles i onödan spolas ner eller brännas upp? Om inte annat borde de kunna användas inom veterinärmedicinen. Jersild BabH 263 (1978).
Avledn.: veterinärmedicinsk, adj. som tillhör l. har avseende på veterinärmedicin. BtRiksdP 1899, 6Hufvudtit. s. 106. —
-RÅD. särsk. om (l. ss. titel för) högre befattningshavare med ansvar för veterinärmedicinska frågor inom ämbetsverk l. myndighet; jfr råd, sbst.3 22 b. BtRiksdP 1900, 8Hufvudtit. s. 124. Det finns inga indikationer på att läget (i fråga om galna ko-sjukan) försämrats, säger Leif Denneberg, veterinärråd och chef på Jordbruksverkets djurenhet. DN 15/12 2001, Allm. s. 14. —
-STYRELSE. (förr) om styrelse som handlade veterinärmedicinska frågor; särsk. om ett 1947–1971 existerande o. under jordbruksdepartementet lydande centralt ämbetsverk. BtRiksdP 1898, 6Hufvudtit. s. 20. Inom vederbörande landstingsområde finnes .. en veterinärstyrelse. SFS 1912, nr 138, s. 293. Veterinärstyrelsen utövar .. högsta inseendet över den allmänna hälso- och sjukvården bland husdjuren i riket .. samt handlägger i övrigt ärenden rörande rikets veterinärväsende. SFS 1947, s. 1208. —
-VETENSKAP~002, äv. ~200. vetenskap(en) om djurs anatomi, fysiologi o. sjukdomar såväl som deras vård o. skötsel o. d.; äv. ss. undervisningsämne; jfr -medicin. Fürst Florman 18 (i handl. fr. 1793). Att han .. utnämnts till lärare i anatomi och fysiologi samt veterinärvetenskap vid Alnarps landtbruksinstitut. BtRiksdP 1901, 10Hufvudtit. s. 73. —
-VÄSEN(DE). sammanfattande, om allt som hör till l. har samband med veterinär verksamhet inom ett land l. (i sht om ä. förh.) en krigsmakt o. d. SundhetscollBer. 1851, s. 388. På hälsovårdens fält skreds till omorganisation af hospitalsväsendet och af veterinärväsendet. SvH IX. 1: 256 (1910). Inspektör för veterinärväsendet vid armén. SvStatskal. 1939, s. 101.
Spoiler title
Spoiler content