VIGG vig4, sbst.3, r. l. m.; best. -en; pl. -ar.
(numera mindre br.) om tillfälligt mindre penninglån (mellan privatpersoner o. utan säkerhet), handlån; särsk. i uttr. slå en vigg (se SLÅ, v. I 14 b); jfr FICK-LÅN, VIGILANS 3. Tegnér ElliptOrd 15 (1882). Lindberg blef oförmögen betala Hemsöbornas restans, så att jag oaktadt starka viggar i våras inte ser någon lefnadsutsigt för sommaren. Strindberg Brev 7: 351 (1889). När myntbristen har nått sitt maximum, återstår endast att gå hem och lägga sig, såvida inte en vigg eller en växel i sista stund kan rädda situationen. SvD(B) 1943, nr 98, s. 8. SAOL (1998).
SAOB
