SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 2017  
VIPP vip4, sbst.1, r. l. m.; best. -en; pl. -ar (BoupptSthm 1674, s. 193 a, osv.) ((†) -er (äv. att hänföra till sg. vippa) G1R 16: 134 (1544), ArkliR 1549, avd. 2); äv. VIPPA vip3a2, sbst.1, r. l. f.; best. -an; pl. -or (ArkliR 1549, avd. 2, osv.) ((†) -er (se ovan)).
Ordformer
(vip (w-) 15631573. vipp (hw-, w-) 1554 osv. vippa (w-) 1554 osv. vippe- (w-) i ssg 1542 (: wippeboger)1927 (: vippebågar). wipper, pl. 15441549)
Etymologi
[jfr d. vippe, nor. vippa; trol. delvis av mlt. wipp l. wippe, delvis av t. wippe, båda till wippen (se VIPPA, v.1). — Jfr VIPP, interj.]
1) om vippande l. vippbart redskap l. vippbar (del av) anordning o. d.; särsk. om en i gaffel (se GAFFEL, sbst.1 2) l. klyka monterad stång avsedd att gm vippning överföra l. reglera en rörelse l. utföra ett arbete o. d. (jfr HÄVSTÅNG 1); äv. dels om (rytmiskt) vippande del i mekanism som försätter ngt i rörelse, dels i utvidgad anv., om mekaniskt l. elektroniskt (bygg)element som endast kan inta två stabila lägen. Sammaledhes skall [han] kennes wid alle the wippor som ähre i Lagmans forssen. SUFinlH 1: 269 (1602). Dessa Lycktor (i ett fyrtorn) äro merändels så upstälde at de omedelbart ligga på Stenpelare .. eller uphängde på kjedjor uti Vipp 12 a 15 alnar ifrån marken: såsom vid Falsterbo. VetAH 1793, s. 115. Nålfabrikernas vipp är äfven ett litet fallverk, mellan hvars stämplar nålarnes hufvuden slås runda. Scheutz Bleckarb. 42 (1849). Här och der finner man ännu en och annan svarfstol efter äldre sättet, hvilka i stället för drifhjulet äro försedda med en vipp, kallad stången hvarmed svarfämnet sättes i fram- och tillbakagående rörelse, såsom på svarfstolen. Eneberg Karmarsch 1: 155 (1858). Framför hvart tredje, fjärde hus finnes en brunn med sin monumentala vippa, som i sned linie sticker af mot himlens blå. Ahrenberg Hem. 202 (1887). Strömställare(.) För utanpåliggande montage(.) Med vippa av vit härdplast och kåpa av vit termoplast. InköpskatalSelga 1985, 1: 207. — jfr BRUNNS-, PUMP-VIPP. — särsk.
a) (vipp) [jfr motsv. anv. i mlt.] (†) om spännanordning (av hävarmstyp) för båge på armborst. Som i och bägäre wethe, om the westwarske buger .. hwadt häller the schole ware så starcke, att man spenner them medt krehake och ryggen, eller och så, att the medt wipper spennes kunne. G1R 16: 134 (1544). Stålboge m(ed) wipp. ArkliR 1564, avd. 3. Spak Handskjutvap. 3 (1890).
b) (vippa) orgelb. om tvåarmad hävstång i orgelmekanik. Drake Töpfer 68 (1850). Vippor äro tvåarmade hävstänger, d.v.s. understödda i en punkt, vanligen i mitten, så att den ena änden går upp, då den andra föres ned och tvärtom. Hennerberg o. Norlind 1: 32 (1912).
c) [jfr motsv. anv. i t.] (†) vippgalge. Straffas til wippan och förwisas legerett. Gustaf II Adolf 248 (1621). Schroderus Lex. 46 (1637).
2) [jfr t. wippel, wipfel] om den övre, sviktande l. böjliga delen av en trädstam, topp; äv. om böjlig gren. Mårdsnaror med vipp, afsedda att fastdraga bytet mot trädstammar .. hafva äfven varit i bruk. Fatab. 1906, s. 115. Stockarna fastgjordes vid släden med hjälp av en vippanordning, bestående av en käpp och en böjlig unggran (vippa, bågvippa). Levander DalBondek. 1: 489 (1943).
3) (vipp) [efter eng. whip] sjöt. om enkel hiss- l. lyftanordning på båt, göling (se GÖLING, sbst.3). (Sv.) Vipp, för att nedhissa vattenfat .. å fartyg: (fr.) Bigue, Mat de charge. Uggla Skeppsb. SvFrSjölex. 47 (1856). Hisstyg .. äro av olika slag, såsom enkel göling eller vipp. UFlottMansk. 1945, s. 257.
4) (vipp) i vissa bildl. uttr.
a) [jfr t. auf der wippe stehen l. sitzen] (†) i sådana uttr. som sätta ngt l. ngn på vipp l. vippen, sätta ngt på spel l. utsätta ngt resp. ngn för fara. På fiorton ögons kast ell siu hans öde står, / Hans lif uppå en wipp när tärningen den går. Düben Boileau Sat. 24 (1722). (En tapper soldat) sätter icke sitt Fädernesland på vippen för egen båtnads skull. Ehrensvärd PVetA 1743, s. 24. Sätte man ej på vipp sina pengar och heder i kortspel. Nicander GSann. 12 (1766). Med allmänhetens utmärkta bijfall, som .. genom afwunden satte mig på wippen, at samma afton blifwa arresterad. Chydenius 430 (1780).
b) [jfr d. stå l. være på vippen, ä. t. auf der wippe stehen] (vara l. stå) (up)på vippen, i sht förr äv. vipp, i fråga om att vara nära l. på gränsen l. på god väg (att hända l. göra ngt), äv.: precis stå i begrepp (att göra ngt); jfr I 10 l slutet. Polhem Invent. 50 (1729). Spanien, Neapel och Sardinien hafva en dehl förklarat sig för österrikiska huset, en dehl af dem stå på vippen at förklara sig. Höpken 2: 486 (1758). Uppå en vipp att eder mista. CIHallman 294 (1778). Nu var det på vippen att jag sprungit på dörren. Adelsköld Dagsv. 1: 140 (1899). I blek, kall rosa stod dagen alldeles på vippen till skymning över sockrade träd och mörka stugor. SvD(A) 10/12 1935, s. 12.
c) (†) i vippen, genast. I vippen hade Kalle sin bössa oppe. Wallengren Mann. 123 (1895).
d) [jfr d. kollevippen o. kollevips, i fråga om plötslig, oväntad rörelse] (vard.) kola vippen (i sht förr äv. vipp) (se KOLA, v.2 slutet).
Ssgr (Anm. Vissa av nedan anförda ssgr kan äv. hänföras till vippa, v.1; jfr äv. de därunder anförda ssgrna): A: (1 a) VIPP-BÅGE. (vipp- 1890. vippe- 15421927) (†) armborst med vipp. Att then menige Adell, vtöffuer alt Rikit, sig oförsumeligen, medt lette harsk, .. somme ther hoss zintheröör, somme wippeboger, vpruste skole. G1R 14: 144 (1542). Alm VapnH 36 (1927).
(1) -STRÖMBRYTARE. strömbrytare med vipp. KatalInstallAsea 1931, s. 91. Dragreglagen har ersatts med vippströmbrytare. SvD 11/9 1973, s. 9.
(3) -TÅG. (numera bl. tillf.) jfr tåg, sbst.3 Ekbohrn NautOrdb. (1840).
B (†): VIPPE-BÅGE, se A.
Spoiler title
Spoiler content