VISKOSITET vis1kosite4t l. -ωs-, r. l. f.; best. -en; pl. (tillf.) -er.
Ordformer
(förr äv. -sc-; -tet 1841 osv. -tät 1918)
Etymologi
[jfr d. viskositet, t. viskosität, eng. viscosity, fr. viscosité; ytterst av mlat. viscositas (gen. -tātis), i bet.: ngt limaktigt, till lat. viscosus (se VISKOS, sbst.). — Jfr VISKOSIMETER]
(i sht i fackspr.) hos vätska l. gas, om av friktion mellan molekyler orsakat motstånd mot att flyta l. utbreda sig, trögflutenhet, seghet; äv. om grad av l. mått på sådant motstånd osv. Frey 1841, s. 70. Tack vare särskilt halten av röda blodkroppar har blodet mycket större viskositet än vatten. Liljestrand Livslåg. 115(1932). Luftens kinematiska viskositet. SvTeknUppslB 3: 378(1944). Vattnets viskositet ändras kraftigt med temperaturen. AnvProvnFormmaterial III. 4: 3 (1948). Import av sådan tunn eldningsolja eller dieselbrännolja som har en viskositet av högst 10 mm2 per sekund .. vid 20o Celsius får ske (osv.). SFS 1976, s. 2285.
SAOB
