publicerad: 2017
VITSORD vit3s~ω2rd, n.; best. -et; pl. =.
Ordformer
(vites- (w-, -ij-) 1665–1873. vits- (w-, -d-, -tt-, -z-) c. 1535 osv. wijtz- 1677–c. 1710. wis- 1554–1599. wiss- (-ssz-) 1561–1647. witis- 1662; se för övr. ORD, sbst.2)
Etymologi
[fsv. vitsorþ; jfr äv. fsv. vituorþ, fgutn. vitorþ; ssg med efterleden ORD, sbst.2; förleden sannol. till VITA, v.5, med s i ssgsfogen analogiskt tillagt efter mönster av andra ssgr med samma efterled (se GHolm SupplHellquistOtr. (c. 1990))]
1) († utom i slutet) om (lagstadgad) rätt l. rättighet; särsk. om rätt osv. att dels (med ed) värja sig l. överklaga, dels anföra bevis för sin sak, bevisrätt (se d. o. 1), dels avgöra l. bestämma (se slutet); särsk. i sådana uttr. som äga l. ha vitsord, äga l. ha rätt osv., ge (ngn) vitsord (jfr 2), ge (ngn) rätt osv. Giffua vidzord, th(et) är giffwa macht eller gilla. Lychnos 1937, s. 144 (c. 1535). Han .. sade sig hafua ded i drukenskap och fåwiskhet giort och ingen skäll eller wissord der til hafua. 3SthmTb. 11: 233 (1619). Ther wärdering skier, och någon thera parten tycker öfwermätit wara, hafwi witzord sökia then å nyo, i Städerne innan tredie Rådstugudag, och å Landet innan näste ting. Schmedeman Just. 595 (1669). Äfwen så säijes och den wara til witsorda kommen, som sig med eed må wärja. Abrahamsson 738 (1726). Att med ed bekräfta sanningen af en utsago tillkom den af parterna, som egde vitsordet – i allmänhet svaranden. NF 4: 155 (1880). — särsk. om rätt l. rättighet att avgöra l. bestämma, avgörande- l. bestämmanderätt; äv. mer l. mindre liktydigt med: avgörande l. beslut; särsk. (o. numera bl. rättshist.) om rätt l. behörighet att söka o. erhålla uppdelning l. skiftande av egendom, särsk. laga skifte (se SKIFTE 1 a α); förr äv. oeg. l. bildl., med saksubj. (Om han) icke kan svärja allena att han intet visste rättare än .. (bönhasen) var en ämbetsbroder, gånge sitt kvitt .. efter åldermannens vitsordom. Ambrosiani SvSkråämb. 63 (i handl. fr. 1622). Nu wil en, eller flere, och icke alle, arf skifta; hafwe then witsord, som skifta wil. ÄB 11: 2 (Lag 1734). Intrycken och känslan äga vid all konst ett stort vitsord till bifall eller förkastande. Rosenstein 2: 117 (1819). Vill delägare, att vägen skall delas, hafve han därtill vitsord. SFS 1905, nr 34, s. 3. Skulle det svenska jordbruket kunna nå någon utveckling, var det därför nödvändigt, att staten trädde emellan och .. gåve den vitsord, som ville lägga sin tegskiftade jord i storskiften. SagSed 1932–34, s. 53. jfr HÄGNADS-, SKIFTES-, STÄNGSEL-VITSORD.
2) jur. bevisvärde l. beviskraft; förr äv. (särsk. i fråga om dels person, dels utsaga l. skriftlig framställning o. d.): trovärdighet l. tillförlitlighet; särsk. i sådana uttr. som äga l. ha vitsord, vara beviskraftig l. trovärdig osv., ge ngt l. ngn vitsord (jfr 1), anse ngt ss. beviskraftigt l. trovärdigt osv. resp. ngn ss. trovärdig osv. Tyckis oss, ath vm saken icke annerlunde foretagis på wore sidho, bliffuer ther föge wtrettat, vm them alt skall giffues witzordh, till thet the seija. G1R 11: 340 (1537). En Baiors witnesbörd gifwas mera witzordh vthi Rättegångs saker, än en gemeen och ringa persons. Petreius Beskr. 5: 23 (1615). Jag har .. grundat mina underdåniga råd uppå sådane rön, hvilcka in politicis böra giälla och äga vitsord. Höpken 2: 121 (1748). De auktoriteter, som ega något vitsord i hithörande förhållanden, anse enstämmigt, att (osv.). Höjer Sv. 3: 354 (1883). Visserligen hafva de gamla qvädena, hvilka i långa tider bevarats endast genom muntlig tradition, i fråga om språkbruket vid affattningstiden icke samma vitsord som skriftliga minnesmärken. 3SAH 7: 35 (1892). Om bong skulle bevisligen ha förstörts genom eldsvåda, åverkan e. d. äger kontrollkupong vitsord. SFS 1972, s. 1251. — jfr BEVIS-VITSORD.
3) vittnesbörd; vittnesmål; utom i avledn. VITSORDA numera bl. närmande sig l. övergående i (o. utan klar avgränsning från) 4; förr äv. mer l. mindre liktydigt med dels: bekräftelse, dels: bevis(ning). Lychnos 1937, s. 144 (c. 1535). Efftter det her Sthen Erichsson och the godhe män flere .. icke kunne bekomme nogen suar eller widz ord, åm the bliffue instadde eller icke. HFinlH 4: 328 (1556). Oanseet att .. (några) gåfwe wissordh, att Anders Marthens ordh och tall .. hafwe lydt i saningh. BtÅboH I. 4: 136 (1632). Sanningen .. har framvisat en .. principe åt Staternes Styresmänner, samt befästat den med ärfarenhetens wittsord. Blix SvFinance 116 (1797). I det kemiska systemet är blåsrörets vitsord alldeles oumbärligt, om man icke skal kunna ofta blifva bedragen på yttre likheter. Berzelius Brev 11: 21 (1818). För riktigheten i de här framförda synpunkterna på .. kodifieringsarbetet kunna även andra vitsord erhållas. KyrkohÅ 1929, s. 64. Ofta avgiver tingsmenigheten till ledning för straffmätningen vitsord om den tilltalades levnadssätt. Minnesskr1734Lag 1: 29 (1934).
4) omdöme (se d. o. 2); särsk. om (mer l. mindre positivt) omdöme som värdesätter (o. intygar l. framhäver) ngns duglighet l. skicklighet för viss uppgift l. tjänst o. d. (äv. mer l. mindre konkret), ofta liktydigt med: rekommendation (se d. o. 2) l. betyg (se d. o. I 2; jfr slutet); äv.: intyg; särsk. i sådana uttr. som ge ngn l. få l. erhålla sådant l. sådant l. sådana l. sådana (särsk. gott l. goda l. de bästa) vitsord; ofta koll. l. i pl.; jfr 3. (Jag) måste .. gifwa Hr. Rudbeck det witesord, att han sig om Collegii Antiquitatis wälfärd trol. bekymbrat. Schück VittA 3: 392 (i handl. fr. 1685). De goda vitsord, som jag hört öfver mitt tillkommande husbondefolk. Thomasson ArbLefn. 40 (1859). Samtliga öfverbefälhafvarne fingo berömmande vitsord att hafva efter yttersta förstånd och med nitfull vilja fullgjort sin pligt. Malmström Hist. 5: 229 (1877). Kabinettspolitiken har icke hos eftervärlden åtnjutit något särskilt gott vitsord. Almquist VärldH 6: 262 (1929). Sökande till befattning .. skall vid ansökningen foga .. betyg över examina och vitsord över genomgångna utbildningskurser; .. vitsord över förut bestridd lärartjänstgöring. SFS 1951, s. 1590. Han hade tänkt att hon var en blek och långt ifrån tilldragande ung kvinna som gått ut från polishögskolan med de bästa vitsord. Mankell Villospår 70 (1995). — särsk. (numera bl. i Finl.) i speciellare anv., om (av skola l. lärosäte satt) betyg enligt graderad skala, betygsgrad (jfr BETYG I 2 b β); äv. oeg. l. bildl. (jfr BETYG I 2 c). (De uppflyttade lärjungarnas) rum bestämmes efter de erhållne vitsordens beskaffenhet. FörslSkolordn. 1817, s. 19. Då han utskrefs från gymnasium, erhöll han vitsordet berömlig i nästan alla ämnen. 3SAH 4: 29 (1889). (Hyresvärdinnan) gav hans anspråkslöshet det högsta vitsord. Aronson Medalj. 141 (1935). Vitsord i studentexamen må ersättas av vitsord i motsvarande ämne i akademisk examen. SFS 1959, s. 889. Ungdomar, som i ett tidigare skede slagits ut i den hårda kampen om vitsorden. Samarbete 27/2 1980, s. 15. jfr STUDENT-, STUDENTEXAMENS-VITSORD.
-SKALA. betygsskala. FFS 1919, nr 30, s. 12. (I Finl.) används i grundskolan och gymnasiet en sjugradig vitsordsskala 4–10, där 4 är underkänt. DN 6/4 2015, s. 21.
Avledn.: VITSORDA, v.
1) till 3: intyga l. bekräfta l. styrka (riktigheten av) (ngt); vittna om; äv. närmande sig bet.: erkänna (sig skyldig till) (ngt); förr äv. med obj. ersatt av bestämning inledd av prep. för l. om. Det är ur denna synpunkt, för hvars sanning historien en dag skall vitsorda, som närvarande poem endast kan dömmas med rättvisa. Leopold (SVS) I. 2. 1: 154 (1790). Arsenikens fördelaktiga verkan vitsordas af många rön. Agardh Bot. 2: 32 (1832). Då .. befinnes det, att .. en oundertecknad memorial-kladd är den enda handling, som vitsordar om hvad sig inför domstolen tilldragit. 2SAH 40: 192 (1865). Fakulteten vitsordade .. behovet av tillbyggnad vid anatomiska institutionen. Örtengren LUByggn. 116 (1951). Han vitsordar att han har avlossat skott och erkänner grov misshandel, säger 23-åringens försvarsadvokat. JönkP 11/2 2015, s. 10. särsk. i p. pf. i mer l. mindre adjektivisk anv., särsk. (med anslutning till 2) i sådana uttr. som väl vitsordat arbete. Sanningar, hämtade af tilförlitelige handlingar, witsordade af Ämbetsmän. AdP 1786, s. 121. Säker grammatikalisk kunskap .. vitsordad genom ett språkrigtigt skrifprof. BerRevElLärov. 1832, s. 46. (En förstalärare) ska genom dokumentation kunna redovisa minst fyra års väl vitsordat arbete med undervisning. Sydsv. 3/6 2014, s. C5.
2) till 4: betygsätta (ngn l. ngt); särsk. (o. numera bl.) pregnant: uttrycka sig erkännsamt om (ngt l. ngn), lovorda l. prisa; rekommendera; särsk. i p. pf. i mer l. mindre adjektivisk anv. (jfr 1 slutet). Så att .. (det svenska) Riket blifwit .. af segrarne och äran witsordadt. PH 15: 221 (1792). Att ynglingar från samma skola, i ett och samma ämne och i samma examen så witsordas, att den som från skolan haft högre betyg får ett lägre och twertom. SKN 1844, s. 55. De öfver hela Europa patenterade engelska Macko Star Hufvudkuddar, vitsordade af de berömdaste medicinska auktoriteter. Idun 1890, s. 125. De arabiska lotsarnas skicklighet vitsordas ideligen av de gamla sjöfararna. Ymer 1951, s. 11. Dugliga ämbetsmän, vitsordade för sin kompetens och skicklighet. SvD 1/2 2003, s. 4.
SAOB
Spoiler title
Spoiler content