SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1932  
HÄGNAD häŋ3nad2 (Anm. Med avs. på uttalet jfr anm. vid HÄGNA, v.), r. l. m. (m. Lind (1749), Lundell (1893); f. Lind (1749), SvTyHlex. (1851, 1872)); best. -en; pl. -er.
Ordformer
(hegnad 1682. hegnat 1700. hegnet 15421593. hägnad(h) 1594 osv. hägnadth 1648. hägnat 16151727. hängdnad 1628)
Etymologi
[fsv. häghnaþer, motsv. d. hegned, isl. hegnaðr; till HÄGNA, v.]
1) motsv. HÄGNA, v. 1.
a) (i fackspr.) abstr.: uppförande l. uppsättande av stängsel o. d.; i sht i ssgr; jfr HÄGN 1 c. Hildebrand Medelt. 1: 249 (1881). Hägnaden .. verkställes bäst medels stolpar och taggig järntråd. Abelin MTr. 29 (1902). Deltaga i hägnad. Östergren (1928; angivet ss. sälls.).
b) (i fackspr.) konkret: stängsel; jfr HÄGN 1 a. Theris gerdzgårder eller annen hegnet. G1R 14: 187 (1542). SFS 1857, nr 59, s. 4. Den hägnad, boställshafvare åligger i egoskilnad hålla, skall vid boställes afträdande i fredgildt stånd lemnas. BtRiksdP 1894, I. 1: nr 30, s. 15. Som fast hägnad (inom ägorna) används allt allmännare trådstängsel av på stolpar spänd .. järntråd. LmUppslB (1923). Campbell SkånBygd. 161 (1928). — jfr RIS-, RÅ-, RÅGÅNGS-, STEN-, ÅKER-, ÄNGS-HÄGNAD m. fl. — särsk. (mindre br.) bildl. Hvart stånd och kall motte blifva innan för sin hegnet och sökie der hvar sin näring. RA I. 3: 14 (1593). (Människor) de der nedbryta lagarnas hägnad. Lantingshausen Young 1: 85 (1787). Han, som mycket tidigt trädde utanför det enkla barndomshemmets hägnad. Gellerstedt i 3SAH 16: 14 (1901).
c) (mindre br.) inhägnat område; jfr HÄGN 1 b. L. Paulinus Gothus MonPac. 760 (1628). Snart han står i lummig hägnad inne / bland minnesvårdarne på helgad ort. FGrafström Dikt. 135 (1875). Wulff Petrarcab. 87 (1905). Östergren (1928).
2) (i högre stil, mindre br.) motsv. HÄGNA, v. 3, särsk. 3 a: skydd, beskydd; äv.: värn, försvar; jfr HÄGN 2. Brenner Dikt. 2: 9 (1719). Ungdomen, föräldrars fägnad, / Som njuter under deras hägnad / En menlös frihets tidsfördrif. GFGyllenborg Vitt. 1: 182 (1786, 1795). (Jag) kan och vill och skall / Med outtröttlig omsorg henne hägnad ge. Runeberg 5: 186 (1863). Beskydda oss i denna natt, / Att vi i dig må hava ro / Och i din hägnad trygga bo. NPs. 1921, 648: 2. — jfr FADERS-HÄGNAD. — särsk.
a) (†) i uttr. hålla hägnad om ngn, beskydda ngn. När Gud af eder blir i sådan måtto fägnad, / Så komma Änglar med, om ehr at hålla hägnad. Kolmodin QvSp. 1: 24 (1732).
b) (numera föga br.) i uttr. taga (ngn) i hägnad l. i sin hägnad, taga (ngn) i sitt skydd; jfr HÄGN 2 c. Dalin Vitt. II. 5: 24 (1742, 1755). Jag oförmögen är, at dig i hägnad taga. Adlerbeth Skald. 1: 45 (1777, 1797). Du, Herre! i din hägnad tar / Allt hvad som lif och anda har. Ps. 1819, 31: 1.
c) (numera knappast br.) med genitivbestämning betecknande den l. det som åtnjuter skydd (jfr d), konkretare, om person som beskyddar ngn l. ngt; jfr HÄGN 2 g. Jesus är min hägnad. Ps. 1695, 266: 1; jfr Ps. 1819, 216: 1. Sveriges Hulde Monarch, .. / .. Förtrycktas myndige Hägnad. Frese VerldslD M 4 b (1726). Runeberg 4: 134 (1857).
d) (†) med genitivbestämning betecknande den l. det som åtnjuter skydd (jfr c), abstraktare: beskyddande av ngn l. ngt; jfr HÄGN 2 h. Brenner Pijn. 121 (1727). Sätta det Almännas hägnad fram för hvart och et särskilt Stånds och Ämbetes förmåner. Dalin Montesquieu 67 (1755).
e) (numera knappast br.) övergående i bet.: omvårdnad, omhuldande, protektion; jfr HÄGNA, v. 3 b, HÄGN 2 i. Kellgren 1: 32 (1786). Den utmärkta hägnad Bergsbruket (under K. IX) fått tillgodonjuta .. hade infört en för denna epok ovanlig konstfärdighet. Forsell Stat. 98 (1831). Man bör begagna tiden, om man vill uppfostra skalder och konstnärer. De äro som växterna om våren, hvilka måste väl vårdas. .. Lugn och hägnad behöfva de framför allt. Sätherberg Dikt. 2: 240 (1846, 1863).
Ssgr (i sht i fackspr.): (1 a) HÄGNADS-ARBETE ~020, äv. ~200. LAHT 1900, s. 48.
(1 a) -BESVÄR. jfr BESVÄR I 2 b. SFS 1866, nr 76, s. 22.
(1 b) -BINDSLE. (i bygdemålsfärgat spr.) gärdsgårdshank. Skogvakt. 1891, s. 234.
(1 a o. b) -DELNING. jur. uppdelning på resp. jordägare av skyldigheten att underhålla stängsel. SFS 1829, s. 235. Därs. 1920, s. 896.
(1 a o. b) -FÖRDELNING. = -DELNING. SFS 1829, s. 235 (efter handl. fr. 1781).
(1 b) -HÅLLNING. underhållande av stängsel. SFS 1829, s. 232.
(1 b) -MUR. ss. hägnad tjänande mur. BtRiksdP 1903, 2Hufvudtit. s. 66.
(1 a) -SKYLDIG. i sht jur. stängselskyldig. SFS 1857, nr 59, s. 8.
(1 a) -SKYLDIGHET~102 l. ~200. i sht jur. stängselskyldighet. Calonius 5: 33 (1798). BonnierKL (1924).
(1 b) -STÖR. gärdsgårdsstör. SPF 1859, s. 537. Cnattingius 29 (1874, 1894).
(1 b) -SYN. (förr) syneförrättning för kontrollerande av att stängselskyldighet vederbörligen fullgjorts. Hägnadssyn skal hållas 2:ne gånger om året. UpplFmT 6: 175 (1769). Fatab. 1925, s. 71.
(1 b) -VIDJA. till gärdsgårdshank avsedd vidja. Skogvakt. 1891, s. 233.
(1 b) -VIRKE. Calonius 5: 130 (1799). Geete o. Grinndal 47 (1923).
(1 a) -VITSORD~02 l. ~20. (mindre br.) jur. jordägares rätt att tvinga en annan att deltaga i uppsättande o. underhåll av stängsel, stängselvitsord. NF 7: 258 (1883).
Spoiler title
Spoiler content