SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 2017  
VOLATIL vol1ati4l, adj.; adv. -T.
Etymologi
[jfr t. volatil, eng., fr. volatile; av lat. volatilis, avledn. av volare, flyga (se VOLANT, adj.). Jfr VOLATILISATION, VOLATILISERA]
flyktig l. obeständig l. instabil; särsk. dels om (kemiskt) ämne o. d.: som (lätt) avdunstar l. förångas (särsk. i fråga om vin), dels om finansmarknad o. d. Ty hans warelses första uphof är mera subtilt och volatilt. Nordencrantz Arc. 73 (1730). Skillnaden emellan flera slag (av kinabark), i afseende på det volatila salt som de hålla i större eller mindre grad. VetAH 1800, s. 83. I samband med indexstängningar är börsen ofta mycket volatil och riktningen är svår att förutsäga. SvD 22/12 1992, s. 30. Vinprovare (brukar) tala om volatila syror – ett slags lättflyktiga doftämnen. SvD 14/3 2015, Näringsliv s. 14.
Avledn.: VOLATILISK, adj. [jfr t. volatilisch] (†) volatil. Det volatiliska saltet. Stridsberg Åkerbr. 13 (1727). Möller 1: 365 (1755).
VOLATILITET10104, r. [jfr eng. volatility, fr. volatilité] egenskapen att vara volatil. Salmiakens volatilitet. Wallerius ChemPhys. II. 1–2: 152 (1765). Det som föregick Den svarta torsdagen var att kurser ömsom steg och ömsom sjönk om vartannat, det som brukar kallas volatilitet. Expressen 1/3 2016, s. 26.
Spoiler title
Spoiler content