VOLTAISK, äv. VOLTASK, adj.
Etymologi
[jfr t. voltaisch, eng. voltaic; till personnamnet Volta (se VOLTA-)]
(voltaisk 1827–1891. voltask 1873) (†) som har uppfunnits l. upptäckts av A. Volta l. som har anknytning till sådan uppfinning l. upptäckt. Berzelius ÅrsbVetA 1827, s. 20. Om man kring en magnetnål låter cirkulera en voltaisk ström, ser man nålen plötsligt afvika, oscillera några ögonblick och öfvergifva sin riktning mot norr. Frey 1849, s. 513. WoJ (1891).
