[av romani volta, (om)gång; sannol. etymologiskt identiskt med VOLT, sbst.1]
(vard.) fängelsevistelse. Stenberg Rapport 110(1969). Många kommer frivilligt tillbaka efter att ha varit på rymmen under sommaren – delat upp voltan, som det kallas. Strömstedt MittLiv 2: 41(1982). När jag frigavs efter en volta bestämde jag mig för att det fick vara nog. KvällsP 22/1 2014, s. 26.
