SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 2019  
VÄCKELSE väk3else2, r. l. f.; best. -en; pl. -er.
Ordformer
(förr äv. w-)
Etymologi
[jfr d. vækkelse; till VÄCKA, v.1]
1) (numera bl. tillf.) motsv. VÄCKA, v.1 I 1: väckning (av ngn ur sömn l. dvala o. d.); numera bl. med (mer l. mindre skämtsam) anslutning till 3. Hur i Guds namn skulle jag få henne vaken? .. Jag kysste hennes öga, i barnsligt hopp att det skulle uträtta något till väckelse. Almqvist Skälln. 58 (1838). Komminister Bolander sade i söndagens predikan, att den nuvarande väckelsen är den, som inträder, då predikanten säger amen och åhörarna vaknar i bänkarna. Zetterström Dag 174 (1946).
2) (numera mindre br.) motsv. VÄCKA, v.1 I 1 c slutet, 3: väckande (av ngt (latent)); äv. konkretare. När, vid hungerns väckelser, vi veta oss äga ett bord. Lehnberg Pred. 1: 341 (c. 1800). Att sjelfva väckelsen af medlidande och fruktan .. skulle ur .. (själen) omedelbart förjaga ”hvardagslifvets dunster”. Klockhoff ESkr. 360 (1865). Allmän värneplikt kan genom väckelse af pliktkänslan verka .. uppfostrande på massan af folket. EkonS 1: 213 (1891).
3) motsv. VÄCKA, v.1 I 2: förhållandet att ngn väcks l. väckts (till medvetenhet l. insikt l. verksamhet o. d.); äv. konkretare, särsk. i utvidgad anv., om mer l. mindre organiserad rörelse (se d. o. 8) uppkommen gm sådant förhållande. Den lifliga väckelse som kommer af det ovanliga och nya. Thorild (SVS) 3: 242 (1792). Deremot var det tvenne utländske författare, hvilka hos mig framkallade den djupa väckelse, som bör utgå ifrån läraren. Hwasser VSkr. 1: 4 (1852). Hela denna stora menskliga väckelse, som fått namn af qvinnofrågan. Idun 1888, s. 38. Även på andra håll har 1917 års väckelse burit liknande frukter, och på Orrefors har de bägge konstnärerna själva fått värdiga efterföljare. Form 1948, s. 135. Kriget hade inneburit en nationalistisk väckelse som de högerintellektuella bäst förmådde utnyttja. Östling NazSensm. 273 (2008). — jfr NY-, SAMVETS-VÄCKELSE m. fl. — särsk.
a) motsv. VÄCKA, v.1 I 2 c, om (rörelse uppkommen gm o. kännetecknad av mångas) tillstånd av att ha blivit religiöst väckt (o. omvänd till (synligt manifesterad) tro); jfr b. Anwisning för Christna uti hemsökelsestider, utgifne til Wäckelse .. i anledning af den i Götheborg timade Wådelden. SP 1792, nr 297, s. 4. Måtte wi då .. flitigt bedja för oss sjelfwa, och för wåra närmaste, och för wäckelserna inom wårt land. Rosenius FaderVår 72 (1858). Krigsårens nöd torde bidragit att stämma sinnena till mottaglighet för en djupare och innerligare religiös väckelse. SvH 7: 90 (1902). Oftare hände det, att väckelsens folk fick tiga och lida. TurÅ 1964, s. 119. — jfr PINGST-, SJÄLA-VÄCKELSE.
b) (numera mindre br.) konkretare, om enskild (företeelse som utgör) orsak till väckelse l. medvetenhet osv.; ofta närmande sig l. övergående i bet. dels: uppmuntran l. (upp)maning o. d., dels: inspiration; äv. i fråga om religiös väckelse (jfr a). Efter erhållen grundlig och sammanhängande kunskap i Christendomens hufvudsakliga stycken, samt bifogade väckelser och förmaningar til bättring och tro. Wallquist EcclSaml. 5–8: 452 (1794). Rector (har) begagnat förhållnings-kort för att fästa vederbörande fostrares uppmärksamhet på det vigtiga ämnet (uppfostran) .. Föräldrarne äga härigenom tillfälle att .. erhålla en oftast nödvändig väckelse att efterse barnens flit med deras hemlexor. ÅbSvUndH 60: 42 (1832). Personer, som ärligt beundra hans forskning och med djup tacksamhet minnas de väckelser han gifvit dem. Lidforss Fragm. 213 (1904). Den verkliga väckelsen fick hon genom Elin Falk, som var gymnastikinstruktör på GCI när Maja Carlquist gick där. DN(A) 13/5 1964, s. 19.
Ssgr (i allm. till 3): VÄCKELSE-ARBETE~020. arbete för att åstadkomma väckelse; i sht till 3 a. Vår tids mäktiga väckelsearbete, som bortrensat så mycket ogräs på kyrkans åkerfält. Sundberg Farl. 15 (1873).
-BETONAD, p. adj. som har mer l. mindre tydlig prägel av väckelse; i sht till 3 a. DN(A) 17/12 1931, 2: 2. Allt tyder på att denna väckelsebetonade kristinehamnsatmosfär .. fick en avgörande inverkan på hans utveckling. Olsson Fröding 112 (1950).
-FOLK. särsk. (o. i sht) till 3 a: folk (se d. o. 3 h) inom väckelserörelse; i sht i sg. best.; jfr -krets. Det blev praktiskt taget Rosenius, som gav väckelsefolket dess religiösa näring. AB(A) 3/2 1916, s. 7.
(3 a) -FROMHET~02 l. ~20. fromhet kännetecknande för (person inom) väckelserörelse. KyrkohÅ 1914, s. 345. Den subjektivism, som kyrkan .. bekämpade, vare sig den framträdde som pietistisk väckelsefromhet eller som världslig vishetslära. IllSvLittH 3: 6 (1956).
(3 a) -HISTORIA. väckelse(n)s historia (se d. o. II 1, 4). GbgVBl. 1881, nr 40, s. 2.
-KAMPANJ. i sht till 3 a. I söndags och måndags .. afhölls uti frälsningsarméns barack i Vernamo en ”väckelsekampanj”, såsom tillställningen kallades å affischerna. Arbetet 17/2 1896, s. 2.
-KRAFT. (numera bl. tillf.) kraft (se d. o. 2) att ge upphov till l. uppbära väckelse. LBÄ 1: 98 (1797). Den väckelsekraft reformationen gaf åt sinnena. Strinnholm Vas. 2: 417 (1820).
-KRETS. särsk. (o. i sht) till 3 a: krets (se krets, sbst.1 9) av väckelsefolk l. präglad av väckelse; i sht i pl. KyrkohÅ 1914, s. 345.
(3 a) -KRISTENDOM~102, äv. ~200. kristendom som är väckelsebetonad l. utövas inom väckelserörelse. DN 8/7 1880, s. 2. Det behövde väl inte vara någon motsättning mellan .. (vad prästen sagt) och den riktiga väckelsekristendomen. Olofsson Möte 58 (1966).
-MEDEL. (numera bl. tillf.) medel (se medel, sbst. 13) till väckelse; i sht förr äv. med anslutning till väckelse 2, särsk. i förb. med bestämning inledd av prep. till. Kan det undfalla någons uppmärksamhet, huru efterlåtet och försumligen många nyttja detta väckelse-medel till Gudaktighet? Lehnberg Pred. 1: 6 (c. 1800). Det är starkare väckelsemedel, han i dikter ropar på: eld, blod, krig. Björck HeidenstSek. 115 (1946).
(3 a) -MÖTE. religiöst möte (se d. o. 6) (ordnat inom väckelserörelse o.) tydligt inriktat på att främja väckelse; äv. oeg., om annat möte vars karaktär påminner om religiöst sådant. AB 12/12 1860, s. 3. Nu i påsk har pingstvännerna ett fem dagars väckelsemöte i staden, vid vilket bl. a. Lewi Pethrus skall tala. Selander MarkMänn. 168 (1934, 1937). Socialismen predikades i vårt land först i Malmö i och med att den lille halte och i anden brinnande mäster Palm höll sina väckelsemöten där år 1881. LundagKron. 3: 73 (1955).
-ORD. (numera bl. mera tillf.) väckande ord (se ord, sbst.2 1, 3); särsk. till 3 a (ngn gg äv. om ord (se ord, sbst.2 4) kännetecknande för väckelserörelse(n)). Den himmelska kärleken, som i räddningens sista minut spillde på den förtappade ett ömt och bewekligt wäckelseord. Rogberg Pred. 1: 224 (1830). Gamla klassiska väckelseord som ”Guds lamm”, ”huldhet” och ”hugsvalare”. Expressen 23/10 1998, s. 58.
-PERIOD. (numera bl. mera tillf.) jfr period 3 o. -tid; i sht till 3 a. En väckelseperiod för den anglo-amerikanska nationen. GbgP 26/10 1859, s. 1.
(3 a) -PREDIKAN. predikan tydligt inriktad på att främja väckelse; äv. oeg., om annan framställning påminnande om sådan predikan. Våren 1819 nådde svallvågorna af Sellergrens väckelsepredikan äfven till Wieselgrens trakter. Wieselgren Samt. 166 (1877, 1880). (Herbert Spencers) uppsats är .. en väckelsepredikan – och af skarpaste slag. Verd. 1884, s. 109.
(3 a) -PREDIKANT. predikant som (verkar för o.) predikar väckelse; jfr -präst. En väldig väckelsepredikant. Wieselgren SvSkL 1: 422 (1847). Det drastiska språk som de pietistiskt kyrkliga väckelsepredikanterna använda. Wifstrand AndlTal. 35 (1943).
(3 a) -PRÄST. präst som är väckelsepredikant. BL 17: 258 (1849).
(3 a) -PSALM. jfr -sång 2. Kraftig och manande är den Franzénska väckelsepsalmen n:o 165. 3SAH 2: 434 (1887).
-RIK. (numera mindre br.) i hög grad ägnad att ge upphov till väckelse, väckande; sporrande. Rogberg Pred. 1: 4 (1826). Så motvillig .. jag trädt in i gymnasiet, med lika väckelserika och dyrbara minnen trädde jag därifrån ut i lifvet. Lagus Pojk. 251 (1904). Östergren (1968).
-ROP. rop (se d. o. 1 f) om väckelse; jfr väck-rop. Jesu föregångares kraftiga wäckelserop. Melin JesuL 2: 121 (1843). När man nu läser ”Ett varningsord”, väckelseropet i försvarsfrågan, kan man instämma i det mesta. 3SAH LXIV. 1: 34 (1953).
(3 a) -RÖRELSE. religiös rörelse (se d. o. 8) kännetecknad av väckelse; i sg. best. ofta sammanfattande, om den religiösa folkrörelse som växte fram i mer l. mindre uttalad opposition mot den etablerade kyrkan under 1800-talet o. om dess senare efterföljare l. arvtagare. Vid ett af garnisonsregementena lär väckelserörelsen hafva utbredt sig till den grad, att befälet stundom sett sig nödsakadt att vägra permission åt soldater, som begärt sådan för att få åhöra kolportörspredikningar. KarlskrVBl. 1877, nr 38, s. 2. Waldenström stod mitt uppe i väckelserörelsen, ledare för densamma och dock i sin mån ledd av den. SvFolket 10: 51 (1939). En föråldrad människosyn, väckelserörelsernas kritik, det moderna samhällets framväxt samt en omorienterad pedagogik gjorde Lilla katekesen alltmer föråldrad. Kulturen 1995, s. 152.
-SKRIFT. skrift ägnad att ge upphov till väckelse. GHT 20/6 1840, s. 1. Rousseaus ”Émile” blef tidens pedagogiska väckelseskrift. 2NF 21: 307 (1914).
-SÅNG.
1) (numera mindre br.) till 1: väcksång. Rydberg Gudas. 210 (1887).
2) till 3: sång vars text manar till väckelse; i sht till 3 a, om (sådan) sång som ofta används inom väckelserörelse(n) (jfr -psalm). GHT 21/4 1846, s. 1. ”Himmelsnyckel”, en rätt allvarlig, ehuru något långdragen väckelsesång på 18 verser. 3SAH 15: 201 (1900).
-TID. tid (se tid, sbst. 5) med framträdande inslag av väckelse; i sht till 3 a, ofta i pl.; jfr -period. NorrbP 21/4 1849, s. 2. För Sverges egen skull vore han understundom frestad att önska det en folklig väckelsetid. Verd. 1883, s. 183. I väckelsetider fröjdas Guds folk och evangelii förkunnare. DagbrKongo 273 (1911).
-TYP. (numera bl. mera tillf.) särsk. till 3 a, särsk. i uttr. av väckelsetyp, av det slag som kännetecknar religiös väckelse (jfr typ 2 a). GbgAB 27/1 1913, s. 5. Spänningen mellan den traditionsbundna kyrkligheten och de rörelser av väckelsetyp, som alltifrån 1700-talet avlöst varandra. Brilioth SvKyrkKunsk. 12 (1933).
-VÅG. särsk. (o. i sht) till 3 a: våg (se våg, sbst.5 3 c δ) av religiös väckelse. JmtP 22/2 1905, s. 4. Den ena väckelsevågen efter den andra gick .. ut öfver delar af Norrland. 2NF 34: Suppl. 786 (1922).
Spoiler title