SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 2019  
VÄNDA vän3da2, r. l. f.; best. -an; pl. -or (GbgP 4/7 1867, s. 1, osv.) ((†) -er NVedboDomb. Vårt. 1745, § 41, SvD(A) 23/1 1944, s. 9).
Ordformer
(vända (w-) c. 1550 (: Soolwända) osv. vänna (w-) 1745–1950. wenda 1694 (: Soolwenda)–1757 (: solwenda). wende 1546–1659 (: Soolwende))
Etymologi
[jfr fsv. atervända, franvända, umvända (till motsv. sammansatta verb), ävensom nor. vende, mht., t. wende (av fht. wendi); till VÄNDA, v. — Jfr RACKELVÄND]
1) motsv. VÄNDA, v. I 1, II 1, IV 1: vändning (i konkretare anv.); särsk. i bildl. anv. (jfr a slutet, b); äv. (o. numera nästan bl.) utvidgat (se a). Tänk, om alla bondbassar .. skulle i en hastig vända få igen sitt förnuft. Strindberg SvÖ 2: 176 (1883). — jfr BRÅD-, SOL-, SYN-VÄNDA. — särsk.
a) i utvidgad anv.: förflyttning fram (till ngt) o. sedan (efter vändning) tillbaka igen; runda (se RUNDA, sbst.1 3); ofta i fråga om sådan förflyttning i särskilt ärende, särsk. forslande av ngt (uppdelat i olika omgångar); äv. oeg. l. bildl. (se slutet); jfr VÄNDA, v. VI 1 f α. Körde twå wänner med twå par ökar. NVedboDomb. Vårt. 1745, § 41. Det andra få vi ej med oss i den här vännan. Carlén Rosen 421 (1842). Då kanoten .. hade den egenheten att sittplatser endast funnos i aktern och fören .. blef den i flera vändor företagna öfverfarten ganska roande. TurÅ 1900, s. 45. Man beräknar att flygplanet skall hinna med tre till fem vändor per dag. STSD 1935, nr 259, s. 5. Harald var inne en vända i köket och tackade Tekla för fägnaden. Rosendahl Lojäg. 33 (1956). Jag går av och an över golvet några vändor. Bredow BaraInte 51 (2009). — särsk. i oeg. l. bildl. anv., om enskild omgång (se d. o. II 10) av ngt. Vi kan ta’n (dvs. en lång berättelse) i två vändor, kära du, lugnade doktorn. Strindberg Fagerv. 172 (1902). Emissionen skall försiggå i två vändor, den första från den 1:ste maj till den 6:te d:s med 100,000 nya aktier. SDS 1903, nr 117, s. 2. Efter några vändor vin såg de månen stiga upp i öster. Malmqvist BerTräskmark. 1: 70 (1976). Att människor i första vändan försöker värja sig mot det som råkar vara ”inne” kan ses som psykologiskt självförsvar. SvD 8/7 1987, s. 18.
b) (†) i bildl. anv., liktydigt med (o. möjl. elliptiskt för): återvändo; jfr VÄNDA, v. VI 1 g ε. Giord gerning hafwer ingen wende. G1R 18: 67 (1546).
2) motsv. VÄNDA, v. II 1 b, om växt vars blommor vänder sig mot solen, särsk. ss. senare led i ssgn SOL-VÄNDA, förr äv. GRÅ-VÄNDA.
Spoiler title
Spoiler content