SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 2019  
VÄNDEL vän3del2, sbst.2, r.; best. -n.
Ordformer
(vendel 1906. vändel (w-) 1894 osv.)
Etymologi
[utlöst ur VÄNDELROT l. VÄNDELÖRT]
(numera föga br.) om växtsläktet Valeriana Lin., vänderot; förr äv. inskränktare, om arten V. officinalis Lin., läkevänderot. NormFört. 14 (1894). Denna del af myren ger också ovanligt rika foderskördar af mera ädla grässlag, uppblandade med .. (bl. a.) vendel (Valeriana officinalis). TurÅ 1906, s. 215. LoW (1911). jfr KÄRR-, LÄKE-VÄNDEL.
Spoiler title
Spoiler content