publicerad: 2019
VÄNDEROT vän3de~rω2t, äv. (numera bl. ngn gg) VÄNDELROT vän3del~rω2t, r. l. f.; best. -en.
Ordformer
(vende- (w-) 1638–1806. vendel- (w-) 1685–1951. vendels- 1916. venle- 1881. vänd- (w-) 1757–1855. vände- (w-) 1638 osv. vändel- (w-, -däl-) 1729 (: Skogs Wändälrot) osv. vändla- (w-) 1760–1932. wenne- 1694. wänds- 1760. wänne- 1822; förr äv. -root)
Etymologi
[jfr nor. vendelrot; trol. ombildning av VELAMSROT med anslutning till VÄNDA, v. (växten ansågs kunna vända sig i jorden så att förra årets rot blev till nästa års stjälk). — Jfr VERNINGSÖRT, VÄNDEL, sbst.2, VÄNDELÖRT]
1) om (individ l. art av) växtsläktet Valeriana Lin., valeriana, särsk. (bot.) ss. senare led i ssgn SMÅ-VÄNDEROT, förr äv. BÄCK-VÄNDEROT; äv. (numera bl. i icke fackmässigt spr.) inskränktare, om (ss. medicinalväxt använd) art av detta släkte, särsk. (o. i sht) arten V. officinalis Lin., läkevänderot (äv. om (torkad) rotdel därav (jfr VALERIANA-ROT)); jfr BALDRIAN, TERIAKS-ÖRT, VELAMSROT, VERNINGSÖRT, VÄNDEL, sbst.2, VÄNDELÖRT. Franckenius Spec. D 4 a (1638). Wenderot, allmän i sidlänte ängar. VetAH 1741, s. 82. Vändelroten bör förvaras i väl slutna kärl, bäst i kanistrar af förtennadt jernbleck. Berlin Farm. 1: 689 (1849). På fuktiga ställen växte våtmåra .. vänderot .. ängsull m. fl., som behöfva mera väta för att trifvas. SvNat. 1910, s. 84. Valerianarot, Vänderot .. utgöres av rotstock och rot från Valeriana officinalis L. Gentz Lindgren 2: 332 (1946).
2) (†) om (medicinal)växten Polygonatum odoratum (Mill.) Druce, getrams (se d. o. 1). Afzelius Sag. 2: 140 (1840). Afzelius Sag. 4: 128 (1842).
Ssgr (till 1): A (utom i -släkte(t) numera föga br.): VÄNDEROT-EXTRAKT, -OLJA, -SLÄKTE(T), -TINKTUR, se B.
B: VÄNDEROTS-EXTRAKT. (vänderot- 1851–1878. vänderots- 1902 osv.) extrakt av vänderot(spulver). Berlin Farm. 2: 378 (1851). —
-PULVER. pulver av (läke)vänderot. (Somlig huvudvärk) lindras med Essentia Dulcis och 1 qwintin Wenderotspulver. Haartman Sjukd. 217 (1765). —
Spoiler title
Spoiler content