publicerad: 2019
VÄPNARE vä3pnare2, m.//ig., best. -aren, äv. (numera bl. vard.) -arn; pl. =; pl. best. -arna (Hildebrand Statsförf. 165 (1896) osv.) ((†) -arena Wallin (SVS) 1: 462 (1807)); förr äv. VÄPNER, m.//ig.
Ordformer
(vepnare (w-) 1523–1536. vepner (w-) 1541–1561. våpneer 1539. väpnare (w-) 1562 osv. wäpnere 1536. wäppnare 1639)
Etymologi
1) (utom i oeg. anv. om ä. förh.) om (på riddarvärdighet aspirerande) vapendragare hos riddare; i fråga om nutida förh. äv. oeg., om medhjälpare l. följeslagare o. d.; jfr KNAPE, sbst.2 1, SVEN 2, VAPEN-BÄRARE a, VAPEN-SVEN. AnmTornSp. 1776. Till döds af sin väpnare riddaren stacks: / Den väpnaren ville bli riddare strax. Gellerstedt GVis. 210 (1900). Även riddarnas följeslagare, väpnare och svenner buro sina herrars tecken eller, såsom dessa benämndes, sköldemärken eller vapen. HantvB I. 1: 420 (1934). En riddare med sin väpnare i följe. Lindgren Mio 128 (1954). Får jag .. presentera min väpnare och vapenbroder Mr William Jones, walesare av födsel och ohejdad vana. Anderson Brev. 72 (2004).
2) (förr) sven (se d. o. 4); jfr KNAPE, sbst.2 2. G1R 1: 157 (1523). Magnus Gregersson, Wäpnare, Kongl. Råd och Lagman af Vplandom. Peringskiöld MonUpl. 39 (1710). Vi veta, att en frälsegård i Säby år 1482 ägdes av väpnaren Anders Pedersson (Stierna), en tid häradshövding i Vedens härad. Fatab. 1955, s. 59.
Ssg (till 1): VÄPNAR-, förr äv. VÄPNARE-TRÖJA. (om ä. förh., utom i oeg. anv.) om tröja som väpnare bar; i fråga om nutida förh. äv. oeg., om (dam)tröja vars höga polokrage kan bäras ss. huva. Väpnaren skulle .. bereda sig till riddarslaget genom bön och fasta. Man afklädde honom högtidligen den enkla väpnaretröjan, och sedan han badat, såsom betecknande en andlig renhet, ikläddes han riddardrägten. Frey 1847, s. 527. ”Högt i halsen” var viktigt. Gärna i form av polotröja eller väpnartröja. NärVarHur 1970, s. 386.
SAOB
Alfabetisk lista
Spoiler title
Spoiler content