publicerad: 2021
YLVA yl3va2, f. l. r.; best. -an; pl. -or.
Ordformer
(förr äv. -fv-)
Etymologi
(numera föga br.) varghona. När jag red öfver skogen, mötte mig en ylfva med två sina ungar. SvFolks. 322 (1849). Collinder SvOrdhjälp 181 (1968).

Alfabetisk lista
Spoiler title
Spoiler content